fredag 13 februari 2015

"Plötsligt en dag, ...

.. det kan vara en onsdag eller torsdag, upptäcker Helin att han står ensam i PK-träsket och att andra dragit vidare. Det blir lätt så när man har för korta ben för att få överblick".

Ovanstående är ett citat från Flashback och när jag läser vad Ann-Charlotte Marteus skriver i Expressen .. Det är jag som är åsiktskorridoren ..  och vad Jasenko Selimovic skriver i DN .. Dags tala allvar om migrationspolitiken .. så tänker jag att den dagen kanske inte är så långt borta?

Ett annat citat från Flashback som beskriver användarens frustration över utvecklingen inom media är .. "Publicist är en arbetsbeskrivning, men också något av en hedersbetygelse. Bo Strömstedt var publicist. Jan Helin nasare. Där Strömstedt drev en respekterad tidning som häcklade regimen i Sydafrika knegar Helin på en nedgången blaska som jagar svenskar med fel åsikter. Det är trist. Först tappade man nyheterna, sedan underhållningen, nu återstår pk- och identitetskulturen".

Det är alltså inte bara "hatare" och hillbillys på Flashback. H*n som undrade hur i helsike Aftonbladet kunde sänka sig till att samarbeta med Researchgruppen för att hänga ut "makthavare" som skogsarbetare och sjuksköterskor, myntade samtidigt uttrycket .. ”…media granskar folket åt makten istället för tvärtom. ”

Lite grand så är det ju.

Men vad spelar det för roll om en handfull ledarskribenter kommer till insikt om att deras eget .. och politikernas .. agerande under de senaste åtta åren bara har resulterat i att de, som vallhundar, har föst oroliga medborgare framför sig i riktning mot Sverigedemokraterna, som fått stå för alla svar när. ..

.. någon undrar var alla bostäder ska komma ifrån och vem som är villig att satsa pengar på att bygga hyresrätter till alla nyblivna nysvenskar ..

.. någon undrar vilken hjälp som kommunen kan ge till den allt mer demente föräldern, det autistiske barnet som ska börja skolan, maken som fått en cancerdiagnos, sonen som förlorats in i ett missbruk eller en annan anhörig som behöver stöd, hjälp och psykisk vård .. nu när invånarantalet nästan fördubblats under det senaste året ..

.. när kommuninvånarna ser hur illa ställt det är på asylboendena på orten och när ..

.. de dagligen möter hot och våld från grupper som skapat sina egna regler och lagar i brist på framtid och hopp.

.. när den som kan sköta en vanlig hushållsbudget och dessutom behärskar plus och minus, frågar hur samma, eller mindre, pengar i välfärden ska kunna räcka till fler människor utan att någon ska försaka något?

Alla .. fullt berättigade .. frågor har hittills mötts av tystnad eller anklagelser om främlingsfientlighet, rasism eller nazist/fascistsympatier.

Något som egentligen är mer upprörande än att en del människor inte kan se skillnaden mellan på vad som är möjligt att säga privat i hemmet och vad som är möjligt att säga offentligt på nätet.

För många ensamma människor ÄR forum som Flashback eller Facebook ett hem .. den digitala motsvarigheten till kaffebordet där diskussionerna fördes förr. Kanske den enda plats de kan vända sig till, när dörren till åsiktskorridoren blockeras av goda media- och kulturarbetare?

Media vill handplocka sina kunder. I sin iver att motarbeta ett från början relativt litet enfrågeparti har de gått till angrepp mot hela svenska folket och utnämnt dem till rasister, lågbegåvade landsortsbor, fascister, sverigedemokrater ... och makthavare på Flashback? .. varje gång någon ifrågasatt "den enda goda åsikten" genom att kräva raka svar baserade på enkla fakta.

Att de sedan förvånas och förfäras över att Sverigedemokraterna ökar i opinionsmätningarna känns väl föga överraskande, särskilt inte efter att ha läst följade stycke i Ann-Charlotte Marteus ledarkrönika ..

Men så började andra mejl komma, sorgsna, oroliga meddelanden från anständiga människor. Särskilt ett grep mig. Det var lågmält: "Ann-Charlotte, om jag är rädd att invandringspolitiken inte fungerar, men absolut inte vill rösta på SD, vad ska jag göra? Vem ska jag rösta på? Snälla, svara."


Jag svarade inte. Att samtala med någon som gick och tänkte på "volymer" var tabu. Som att dansa vals med Kent Ekeroth.



5 kommentarer:

  1. Dags för offentlig avbön från politiker och journalister?

    SvaraRadera
  2. Riga, skojar du ?

    Lissabonmasken

    SvaraRadera
  3. tungt inlägg, tack

    SvaraRadera
  4. Marteus är patetisk, hon försöker plocka billiga poäng och gardera sin karriär. Feg ja-sägare och nickedocka. Man behöver inte hålla med SD's lösningar, men man kan åtminstone erkänna frågeställningen.

    SvaraRadera
  5. Plötsligt en dag så kommer Ann-Charlotte Marteus på att den Sverige-vänliga rörelsen börjar bli stor. 19 % i senaste Yougove och i växande.

    Hon är varken patetisk eller försöker gardera sin karriär.

    Hon är helt enkelt rädd. Feg, ynklig och rädd. Som alla andra landsförrädare i detta ynkliga skitsamhälle. Som inte vågar stå upp för att de är svenskar, att de har en gemensam och stolt historia och värderingar som är hästlängder före underutvecklade länders klanmentalitet.

    Ann-Charlotte Marteus har börjat fundera över vad som ska hända med alla dessa landsförrädare när folket inser hela vidden av deras lögner och förräderi. När landet har drabbats av det sammanbrott som närmar sig med raketfart.

    Det gör henne rädd. Eftersom hon suttit och eldat på sammanbrottet dag efter dag, år efter år.

    Klart som f-n att hon är rädd. Det borde hon vara.

    V

    SvaraRadera