Jag läser att forskarna .. ständigt dessa forskare .. har kommit fram till att barn tar illa vid sig när föräldrarna tillbringar för mycket tid med sociala medier.
Tror jag det! När dottern var liten upplevde hon ett vanligt telefonsamtal som om jag lämnade hemmet och tog för sig så till den milda grad att samtalet blev helt meningslöst.
Nu är hon inte ens hemma så jag kan hålla på så mycket jag hinner .. inbillade jag mig fram till att vår irländska Rackarkott flyttade in.
Det tog inte lång tid förrän hon identifierade datorn som en konkurrent om min uppmärksamhet och sitter jag för länge så hoppar hon upp och lägger tassarna på tangentbordet .. igen och igen och igen.
Det blir inget särskilt bra resultat av det .. och föser jag bort henne, blir hon bara glad och tror att jag leker.
Så då gör jag det en stund i stället.
Men man har ALDRIG kameran i beredskap när man behöver. För priset tog hon den dagen jag var tvungen att lämna rummet för en minut. När jag kom tillbaka satt hon på min stol och tittade fundersamt på bildskärmen ..
.. och undrade vad i hela fridens namn det var för nöje med att sitta just där!
AB, AB
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
där satte du huvudet på spiken! upplever samma sak....man smög till sig några minuter i tel. till mamma på 80-talet...och vips var dom där...och nu med dator och vuxna barn, men men hundarna går bra ,dom nöjer sig att ligga vid mina fötter, men 3 katter förstår inte varför dom inte kan stå på tangentbordet och mysa och få klapp,,,jag sitter ju där :))
SvaraRaderaJag tror Rackarkotten och vår i förtid döda unghund var själsfränder. Din lilla irländska tycks ha samma energi och nyfikenhet (ibland lite irriterande, tyckte jag då, nu saknar jag det) som vår lilla kille hade.
SvaraRaderaDet är kul att läsa om henne och hennes "tokerier" och framsteg!