lördag 7 januari 2012

Beträd ej gräsmattan !!


Nymålat, RÖR EJ!

FÖRBJUD bemanningsföretag!

NEJ till vinster inom den privata sektorn.

NEJ till privata företag överhuvudtaget!

BESKATTA den som sparar i stället för att konsumera!

BESKATTA den som äger något!

Bo var du vill .. men SKÄMS om du bor på Östermalm!

Vissla INTE i kyrkan och INORDNA DIG i det kollektiva sammanhanget!!

BLANDA INTE IHOP ekonomi och ideologi!

KLOTTRA INTE på elskåpen och plocka INTE blommorna i rabatten!

TA INTE PLATS .. och TALA INTE med okända!!

Gör som du blir tillsagd! Lev som vi säger och lägg dig inte i att vi inte själva lever som vi lär!

Och jag drabbas genast av en nästan oemotståndlig längtan efter att lägga mig på den obeträdbara gräsmattan, pilla på den nymålade ytan, starta ett vinstgivande bemanningsföretag, stoppa mina besparingar i madrassen och rulla ut taggtråd runt vårt hus. Jag känner att jag vill måla graffiti på elskåpen och binda en krans av rabattens blommor, samtidigt som jag skamlöst tråder en visslande dans i kyrkan på Östermalm.

Jag VILL ta plats och tala med dem jag inte känner och ifrågasätta .. jag vill skratta där det är olämpligt, tycka vad jag vill .. och jag vägrar att ikläda mig en ideologisk tvångströja och gå dit jag blir tillsagd!

Så jag kan nog konstatera att det behövs mycket indoktrinering för att omforma mig till en del av det stora vänsterkollektivet.

Tre partier har lyckats segla i hamn med nya partiledare .. alla vackra, hyllade och omtyckta .. och valda på ett sätt som får Socialdemokraternas egen seglats att likna regalskeppet Vasas jungfrufärd.

Tänk att det kan vara så olika?

På s-bloggar ser jag en viss glädje över Vänsterpartiets väloljade maskineri och vissa har till och med slutat prata om sig själva som sossar och använder numera orden ”vi inom oppositionen”. Det måste kännas trevligt för Miljöpartiet och Vänstern? Då är ju statsminister- och finansministerkandidaterna redan klara vid en eventuell valvinst, eller hur?

Vad den vanliga väljaren känner inför det alternativet har jag inte riktigt klart för mig .. men det lär väl framtiden utvisa?

Jag tror på jämlikhet, det gör jag.

Men i bemärkelsen människors lika människovärde. ALLA människor har samma värde .. inga människor ”förtjänar bly” på grund av sin politiska tillhörighet eller är föraktliga på grund av vilken familj de fötts i. Jag kan och vill inte se ner på eller hata någon för den personens/gruppens politiska åsikter, ursprung, bakgrund, ekonomiska eller sociala ställning eller livsstil.

Det gör mig till ett dåligt grundämne till vänsterpartist eller socialdemokrat .. eftersom hatet, föraktet och avståndstagandet verkar vara en av hörnstenarna i själva tankesättet.

I min värld har vi alla samma värde, men olika förutsättningar och mål. Jag känner människor som har ett imponerande driv och klarar sig hur dåliga förutsättningar de än har .. och jag känner andra som står fullständigt handlingsförlamade om inte någon annan tar kommandot. De flesta som jag känner är som jag .. försöker leva livet så gott det går, under eget ansvar och med så lite inblandning av myndigheterna som möjligt.

Jag har svårt att förstå varför det anses föraktligt att spara och planera livet ekonomiskt, att få en hög lön efter mångårig utbildning, att satsa skattade pengar på en egen verksamhet som går med vinst .. medan det är helt accepterat att sätta sprätt på tillgångarna och leva som om det inte fanns någon morgondag?

Om jag inte konsumerar och avstår från att bränna min lön i ett hektiskt nöjesliv, låter bli att låna och satsar allt på ett eget boende som stiger i värde, om jag avstår från dyra utlandssemestrar och investerar i en privatvårdsförsäkring och/eller pensionssparar, om jag placerar mina besparingar väl och får dem att växa eller om min privata lilla företagsidé går med vinst .. då kvalar jag in som RIK och bör beskattas ytterligare?

Men om någon annan, med exakt samma förutsättningar, unnar sig livets goda, undviker att ta ansvar för sin egen framtid, lever över sina tillgångar, skuldsätter sig och hamnar på obestånd .. då har h*n kvalat in i gruppen FATTIG .. de goda människorna .. som jag då automatiskt får ansvaret för i egenskap av RIK .. de onda människorna??

Trots att vi har haft samma förutsättningar, bidragit med samma arbetsinsats och fått samma netto i lönekuvertet?

Jag är en dålig vänstermänniska, jag kan inte låta bli att tänka så här. Jag tar gärna ansvar för medmänniskor som landat sämre i livet än jag .. men jag vill inte bli bestraffad eller föraktad för att jag tagit ansvar för mig själv och mitt eget liv.

Så det spelar ingen roll att jag borde se Jonas Sjöstedt som ett föredöme eftersom han har lyckats bygga en ekonomisk trygghet för sig själv genom att spela sina politiska kort väl. Det har ingen betydelse hur vacker han anses vara, hur blå hans ögon än är och hur desperat sossarna försöker krypa in under hans trygga framtoning ..

.. jag kommer aldrig att kunna bli en kollektiv vänstermänniska som blint följer LEDAREN, BUDSKAPET,  och undviker att IFRÅGASÄTTA.

Men det finns det ju å andra sidan tillräckligt många som gör .. så ingen lär ju sakna just mig.

DN, DN, DN, DNSvD, SvD, SvD, SvD, SvD, Expr., Expr., AB, AB,
Bloggat: Dackefejden,

19 kommentarer:

  1. Just därför är du så viktig anybody. Just för att du VÅGAR gå din egen väg och följa din egen röst är du ett föredömme för alla de som är vilse. Vi har alla en roll att spela. Jag har det, du har det , andra har det. Det viktiga är att vi tillåts välja vår egen roll. Jag tänker inte inordna mig i ett kollektiv om det innebär att jag kompromissar bort det jag tror på.
    Det finns en oändlig massa människor som är vilse och bara genom att hitta din blogg, läsa , reflektera ger tröst utifrån jag är inte ensam.
    Det handlar inte om ambition, det handlar om övertygelse. Om du kan, kan jag, kan vi. Svårare än så är det inte. Och...däri ligger opinionsbildandet.

    /Peter

    SvaraRadera
  2. Jag köper ditt resonemang i allt förutom denna mening:
    ".. jag kommer aldrig att kunna bli en kollektiv vänstermänniska som blint följer LEDAREN, BUDSKAPET, och undviker att IFRÅGASÄTTA."
    För i ärlighetens namn gäller det samtliga partier mer eller mindre - inte bara vänsterbaserade.

    Ideologier som tar till våld (om nödvändigt) täcker hela spektrumet från kommunism, nazism till fascism, OCH religioner som kristendom och islam.
    Som alla auktoritära idéer kräver dessa att man "...blint följer LEDAREN, BUDSKAPET, och undviker att IFRÅGASÄTTA.".
    Detta är inget specifikt för just kommunismen eller softade varianter som t ex socialdemokratin.

    Vad som däremot är ruggigt är Janteideologin - som är nästa steg i den socialistiska behovstrappan.
    Allt ditt är mitt, men inte mitt. Vi gillar olika, men vi ska vara lika ändå. Osv.
    En sorts kollektiv vi-egoism. Det jag-egot inte själv kan, eller vill anstränga mig själv för, det fixar "någon annan" (läses Staten) åt mig genom vi-egot.
    I denna Janteideologi härskar avund och rättvisesjuka, selektiv solidaritet för utvalda grupperingar, och brödraskap endast tillgänglig för de troende.
    Friheten är slutmålet, men en lyxvara underordnad allt annat tills man nått dit. Vilket man aldrig gör. Det sätter egoismen paradoxalt stopp för. Detta är vänsterideologiernas käpphäst. De ser egoismen som något ont inom människan som bör utrotas. Men egoismen är nödvändig för att trygga individens överlevnad, viljan att förbättra sin situation, osv. Det som fungerar på individen får samhället att fungera.
    Men egoismen får inte övergödas heller, så därför behövs en viss fördelning av framgångarnas frukter för att hålla egoismens avigsidor i schack.

    Detta begrep de gamla ledarna inom Socialdemokratin.
    Vad de senare misslyckades med var att förklara att med rättigheter följer även skyldigheter.
    När bruk övergår till missbruk, när vi blivit beroende är vi alla välfärdsnarkomaner http://www.svd.se/nyheter/inrikes/bidrag-del-av-forsorjningen_323016.svd
    Övertron på att "någon annan" (Staten) ska fixa allt är vår värsta fiende.

    SvaraRadera
  3. Det som jag har svårast att svälja är att jag måste ha de politiskt korrekta åsikterna gällande just nu. Mina åsikter är ofta relativt politiskt korrekta... Men, eftersom jag aldrig har kunnat gå på led, vill jag kunna avvika något enligt min personliga ideologi, dvs jag vill kunna ifrågasätta (inte bara svälja) vissa bitar. Jag förbehåller mig också rätten att fullkomligt förkasta vissa åsikter och utveckla andra. Jag vill ha en fortgående kritisk avslipande debatt av debatten. Låter kanske sparsmakat och lite "fisförnämt". Men det är det inte. Jag accepterar bara inte dogmer! Och jag accepterar aldrig tankens makt över ordet vilket är ren politisk demagogik (= talar jag om "brödpriser" översätts det med "bröd åt folket" eller om jag talar om "årets vinst" i ett bolag är det samma sak som "överklassens girighet").

    Jag vill kunna tänka & tala fritt!/ G.

    SvaraRadera
  4. Anybody skrev: ".. jag kommer aldrig att kunna bli en kollektiv vänstermänniska som blint följer LEDAREN, BUDSKAPET, och undviker att IFRÅGASÄTTA."

    Du framstår i citatet ovan och i inlägget för övrigt som något förvirrad och som en person som blandat ihop allting.

    Menar du på allvar att ledaren för Vänsterpartiet är en person som styr med järnhand och som ingen vågar ifrågasätta? Mjukisen Sjöstedt får alltså dig och vänsterpartisterna att skaka av skräck? Tror du på det själv? Personligen tycker jag att det du försöker applicera på vänstern är en klockren beskrivning av moderaterna och deras ledare.

    Vem vågar ifrågasätta Reinfeldt? Vad händer med den som vågar ifrågasätta? - Det har det givits något enstaka exempel på i medierna, men det exemplet är väldigt talande. Vem styr politiken med järnhand inom Alliansen? - Jo Reinfeldt. Men som vanligt är det sossar och vänstern som är ansvariga för allt det negativa ni själva ägnar er åt inom högern/Alliansen. Oförmågan att titta sig själv i spegeln är verkligen typiskt för högerfolk!

    Vi har ingen diktator i Vänsterpartiet, medan moderaternas ledare ÄR en diktator. Mer demokratiskt parti än Vänsterpartiet får man leta efter! Det är den öppna processen kring valet av partiledare ett bevis på, liksom det faktum att votering krävs och godkänns oftare på V:s kongress än i andra partier m.m. Det är dessutom Moderaterna som vill ha statlig television, förhandsgranskad av dem själva. Vänsterpartiet sätter sig emot sådana odemokratiska förslag.

    Jag förstår att du inte brukar förstå vad jag skriver och därför nu i vanlig ordning kommer ägna dig åt personangrepp. Må så vara, men din lögnaktiga text ska inte stå oemotsagd!

    SvaraRadera
  5. Mjukisen och hycklaren Sjöstedt är en farlig person. Skulle stollarna i vänsterpartiet få makten skulle allt som liknar demokrati snabbt försvinna. Deras demokrati vurmanden är bara kosmetika, en fernissa för att dölja blodet på deras kommunistiska händer.

    SvaraRadera
  6. Så klok du är. Som vanligt. Min mamma sa alltid att jag aldrig vuxit ur trotsåldern. Nu är jag 63 år och har fortfarande inte gjort det. Jag får också sådana där trotstankar att göra allt tvärtemot vad som förväntas av en.

    Ett tag gick jag omkring med små namnlappar på där det kunde stå: "Snälla flickor kommer till himlen, vi andra kan gå hur långt som helst", eller, "Frestelser är till för att njutas av" och så vidare.

    Förhoppningsvis är vi många som är trotsiga och vägrar att falla in i leden. Det är väl så protester uppstår? Eller hur?

    Sedan funderar jag över Peter N:s kommentar "När bruk övergår till missbruk, när vi blivit beroende är vi alla välfärdsnarkomaner http://www.svd.se/nyheter/inrikes/bidrag-del-av-forsorjningen_323016.svd
    Övertron på att "någon annan" (Staten) ska fixa allt är vår värsta fiende."

    Vad menar du? Menar du att om man lever på bidrag så är man välfärdsnarkoman och tror man att staten ska fixa allt åt en?

    Vi, jag och min sambo, tvingas leva till en del på socialbidrag. Vi får ca 24 000/år från soc. Det är ingen välfärd att behöva leva så. Min sambo är utförsäkrad och vi kämpar med näbbar och klor mot försäkringskassans regelverk. Själv har jag en pension på ca 125 000/år. Jag önskar verkligen att man skulle kunna leva två personer på det så vi skulle slippa detta förbannade bidrag. Vi försöker ha en dräglig tillvaro genom att äta mycket gröt och soppa, baka vårt eget bröd och sällan eller aldrig köpa någon form av halvfabrikat. Vi köper de få kläder och skor vi behöver på loppisar och får på det viset det hela att gå runt. Det är ingen välfärd och vi vill helst av allt slippa det.

    Jag hoppas att jag misstolkade dig. Gjorde jag inte det så vill jag bara säga en sak till dig: "Du borde skämmas över att ha sådana åsikter!"

    SvaraRadera
  7. Vet Du Any,

    Jag har alltid haft ett behov av att kolla med kompisar och likasinnade om jag är riktigt klok. Din blogg och de tankar Du framför är befriande kloka! Tusen Tack för Din blogg!/G

    SvaraRadera
  8. @Cicki: Du läste inte artikeln jag länkade till, eller hur?

    Där står bl a "Att svenskarna är ett bidragsfolk äger sin sanning. Under 2004 fick var tredje svensk en del av sin försörjning via olika ersättningar och bidrag. /...."
    Jag skäms inte över att tycka det är fundamentalt fel att så många beskattas så hårt att var tredje svensk måste söka bidrag.

    Anledningen till din och din sambos egen dåliga ekonomi och bakgrunden till denna vet jag ju inte, men eftersom du bjöd upp till dans genom att bl a säga ni får socialbidrag blev jag förundrad då jag såg på din blogg att ni har bil och dragits med dyra reparationer den senaste tiden. Vad jag vet får man inga socialbidrag om man har tillgångar som t ex en bil.
    Varför har inte socialen krävt att ni säljer er bil innan ni fått bidraget beviljat?
    Socialbidraget är en tillfällig NÖD-ersättning när inga andra medel räcker till.

    SvaraRadera
  9. Peter Nicklasson .. Lägg ner! Jag .. och Cicki .. har arbetat större delen av våra liv. Jag har klarat mig väl fysiskt, inte hon och jag missunnar henne inte en enda krona från vårt välfärdssystem.

    Själv har jag lyckats överleva under några år, när livet tog en oväntad vändning, genom att syssla med helt kolsvarta affärer. Vilket egentligen är mer föraktligt än att ha en gammal bil som man reparerar genom att avstå från det som andra tar för givet.

    Jag håller med dig om att den svenska Jantelagen är ett hinder och att sossarna skapade en passivitet och en övertro på statens resurser och "skyldigheter" .. men det innebär inte att jag anser att vi ansvarslöst ska utnyttja människor som offrar hälsan i arbetet.

    Du får gärna angripa mig, mina ord och argument .. men ge fasiken i att iklä dig rollen av socialhandläggare gentemot mina "gäster".

    SvaraRadera
  10. Peter: Jag läste artikeln. Det var inget konstigt med den. Det var det du skrev som jag reagerade på.

    Ja, vi har bil. Vi har tillåtelse till det från sociala. Det är en 15 år gammal bil. Vi har tillstånd från sociala på grund av våra sjukdomar. Jag är reumatiker, min sambo är arbetskadad efter ett fall (som inte godkänts av FK). Han lider dessutom av svår astma, dessutom fick han en stroke för fem år sedan som påverkar honom än idag.Våra barn har betalat en del av våra bilreparationer. Vi har även fått pengar av goda vänner för att klara oss.

    Jag har arbetat sedan jag var femton år. Jag arbetade fram till 2000. Jag har arbetat i butik i nästan hela mitt liv, därav dålig pension. Jag var egen företagare de fem sista åren av mitt yrkesverksamma liv.

    Jag grät den dagen jag insåg att jag inte kunde arbeta mer. Så det är inget frivilligt val att ligga samhället till lags. Jag hatar varenda stund av det, för det har tagit all vår valfrihet ifrån oss.

    SvaraRadera
  11. Jag har inte någonstans, någonsin ansett att"att vi ansvarslöst ska utnyttja människor som offrar hälsan i arbetet."

    Däremot anser jag fortfarande att man inte ska missbruka sociala försäkringar som indirekt drabbar andra som har än sämre förutsättningar att klara sig.
    Mina ålderspensionerade föräldrar har obetydligt mer än 125.000/år per person. De klarar av såväl banklånet på egna huset som ha egen bil. De har inga bidrag alls, inte ens ett litet hyresbidrag.

    Any, din reaktion förvånar mig. Lägger mycket gärna ned för gott här på din blogg om du verkligen försvarar missbruk av ens samhällskontrakt.
    Socialbidrag ska gå till de nödställda och ingen annan!

    SvaraRadera
  12. Ni som offrat hälsan i arbetet har offrat er för samhället och borde belönas och behandlas med respekt.

    SvaraRadera
  13. "Socialbidrag ska gå till de nödställda och ingen annan" Jämför Sjöstedt. Glassade omkring i New York med 40 000 spänn i månaden från oss skattebetalare. När de behövande får smulor.

    SvaraRadera
  14. @Cicki: Kritiken var inte riktad mot dig i första hand, Cicki. Beklagar din situation, men med risk för att utmålas som en kallhamrad cyniker är din situation heller inte anmärkningsvärd.
    Jag skulle kunna dra mina föräldrars belastningsskador och sjukdomar av liknande karaktär. Även dessa började arbeta tidigt då allmänna skolgången var kortare än på din tid. Även dessa har haft lågbetalda arbeten, och med dagens syn även utnyttjade i sina yrken..
    Men de har aldrig sökt ett bidrag i hela deras liv. En del kallar det dumhet, jag kallar det stolthet.
    Jag är högutbildad och har ett bra arbete - mycket tack vare deras uppoffringar - och har än idag samma grundsyn som jag uppfostrats till.
    => Att man ska kämpa för klara sig själv och inte leva på andra.

    Att var tredje svensk är beroende av bidrag i någon form ÄR ett monumentalt misslyckande av samhället - tycker du verkligen att det artikeln beskriver är sunt?
    Är inte det välfärdsnarkomani?
    Är man för sjuk för att kunna arbeta ska man givetvis få rehabiliteringsinsatser och kunna förtidspensioneras om detta inte fungerar - men man ska inte kunna bli det som en arbetslöshetsåtgärd i alla fall. Idag sjukpensioneras t o m friska 25-30 åringar som inte vill arbeta mera (jag har läst flera snyftartiklar i t ex AB, men då jag letat vidare efter personens blogg funnit att bloggaren närmast skryter med hur de blåst myndigheterna...) även det ett dj*kla ofog som grundar sig på samhällets allt mer uppluckrade moral.

    Våra politiker har skapat en illusion att Staten ska ta hand om det mesta. Tror man på den berättelsen, avsäger man inte bara sitt personliga ansvar utan gör sig sårbar och beroende - välfärdsnarkomani.

    SvaraRadera
  15. Det är enormt förnedrande att behöva be om socialhjälp. Jag önskar vi slapp det. Jag tycker också det är trist att dina föräldrar ska ha så låg pension efter ett hårt arbetsliv. Det är möjligt att de bor billigare än vad vi gör. Vad jag förstår har de eget hus som kanske är betalt till stor del.

    Vi bor inte flott, men som boende i en storstadsregion så finns det inga billiga lägenheter. När hyran är betald har vi ca 7000:- kvar som ska räcka till allt annat, inkl den lyxiga bilen. Gör om det, om du kan!

    Tydligen anser du att jag och min sambo missbrukar samhället eftersom du snärtar till Anybody med denna replik: "Any, din reaktion förvånar mig. Lägger mycket gärna ned för gott här på din blogg om du verkligen försvarar missbruk av ens samhällskontrakt.
    Socialbidrag ska gå till de nödställda och ingen annan!"

    Jag håller helt med dig om att något är fel när man tvingas söka socialbidrag för att inte försäkringskassan tror på olika sjukutredningar. Min sambo är alltså utredd både på längden och på tvären. Han har starka läkarintyg där man tar upp allt om hans olika svårigheter. Vad mer kan man göra?

    Jag tycker också att socialbidrag ska vara något som man får i en nödsituation. Men om nu denna nödsituation inte tar slut, vad gör man då? Ättestupan?

    Det jag hakar upp mig på är hur du uttrycker dig, "välfärdsnarkomaner" "missbrukare" osv.

    Du säger att du läst en massa snyfthistorier om folk som missbrukat samhällets insatser. Det tror jag också att det finns. Men det finns även väldigt många andra som inte gör det, men som ändå tvingas ta emot ett samhällsstöd man egentligen helst vill klara sig utan.

    De utförsäkrades skara är stor. Många skulle behöva få rehabiliterande åtgärder. Det är där det brister. Under tiden måste vi överleva på ett eller annat sätt. Vad finns det då att tillgå. Jo, socialbidrag. Det är den bittra sanningen.

    Jag hoppas verkligen att du själv slipper hamna i denna situation. Det är nämligen lätt att göra det. Så slå dig inte för bröstet än. Jag är inte så lågutbildad som du kanske tror, bara för att jag jobbat i butik i hela mitt liv. Jag har utbildat mig vid sidan om jobbet. Ändå sitter jag här. Det var inget jag hade planerat. Finge jag välja så skulle jag jobba än idag. Jag hade världens roligaste jobb och jag saknar det varje dag, fortfarande efter tio år!

    SvaraRadera
  16. Jag glömde skriva att min kommentar är riktad till Peter Nicklasson.

    SvaraRadera
  17. Peter Nicklasson .. du berättar om dina föräldrar, deras liv och ekonomiska situation och om någon av mina läsare skulle få för sig att det berättigar dem till att kontrollera det du skriver, leta efter småsaker på bloggar, twitter eller facebook för att kunna ifrågasätta det, så skulle jag bli lika upprörd. Det handlar inte om missbrukade samhällskontrakt utan om något helt annat .. det tror jag du förstår om du tänker efter.

    För det mesta är du helt lysande och klartänkt .. men ibland bär ditt engagemang iväg på ett sätt som är lite skrämmande för mig och kan såra andra. Men så är det väl alltid mellan människor som enbart har det skrivna ordet att förlita sig till?

    Det finns många fel i välfärdssystemet men vi måste se att det är systemfel och inte föra frågan på individnivå utan att ha fullständiga uppgifter .. det får vi överlåta på kvällspressen som inte verkar ha några betänkligheter i den vägen.

    SvaraRadera
  18. @ Cicki: Du tar det fortfarande personligt, jag tror inte det leder något vart om jag fortsätter gagga med dig.
    Jag antar att du gör vad du anser du behöver göra, men vi förstår uppenbarligen inte varandra.

    @ Any: Vad är mer skrämmande än sanningen, Any? :)

    Beträffande min och mina föräldrars integritet är den skyddad, så vassego om någon känner sig hugad att leta smuts.
    Riktigt så korkad är jag inte att jag inte tänkt på det.
    I detta digitala skymningsland som nätet är - om man väljer det alternativet - befinner sig du, jag, du och även Cicki. Ja, rent av de flesta som skriver om sina erfarenheter och åsikter på nätet.
    Detta är bara bra - tycker jag. Att välja offentlighet är inte nödvändigt för att legitimera sin åsikt. Alla de ägare till bloggar jag skrivit i kan givetvis se min ip-adress men sedan tar det stopp - tack och lov. Än så länge. Detta kan däremot komma att ändras i framtiden. Samhället av idag kanske jag med viss tvekan litar på, men mina åsikter angår samtidigt inte min arbetsgivare t ex.
    Man kan välja om man vill tro på mig eller anse allt bara är "hittepå" (vilket det ju iofs skulle kunnat vara). Om jag vore politiker skulle jag anse att det vore fegt att inte föra fram mina åsikter offentligt. Men nu är jag är inte det. Däremot garanterar jag att ALLT jag skrivit är min sanna bakgrund och mina sanna åsikter - det är dessa som kan dissas om man inte delar dem.
    Detta är anonymitetens privilegium - om man vårdar den konsekvent och ärligt - att fritt kunna uttala sin åsikt utan rädsla för repressalier i andra sammanhang.

    Tack för din diplomatiska beskrivning (innan "...men":et kom), Any. Med smicker kommer man långt hos mig :) Jag tolkar det som att vi drar ett streck över det mest högröstade tonläget (?).

    SvaraRadera
  19. Peter N: Ja, vi ska lägga ner nu. Jag vill bara kommentera en sak som jag såg nu när jag läste igenom det du skrivit. Du skrev att dina föräldrar har en pension på drygt 125 000/per person. Per person! Jag har 125 000 ensam. Sambon får ca 24 000 från sociala. Så vi lever på inte fullt 150 000 på TVÅ personer. Så jag tror inte du kan jämföra oss med dem. Jag önskar att vi hade samma inkomst som de. Då skulle jag jubla.

    Och det är inte lätt att inte ta det personligt när du har ett det språkbruket du har.

    Nu sätter även jag punkt här. Du har helt rätt. Detta leder inte till något mer än att jag får huvudvärk och hjärtklappning över din inskränkthet!

    SvaraRadera