Samhället som hallick och hälare?

I politikens svarta hål finns alla de som faller fritt mellan lagar, förordningar, regler och tolkningar i välfärdssamhället.

Sjuka människor som inte kan få ersättning för förlorad arbetsinkomst på grund av att de aldrig har haft ett arbete. Andra som varit sjuka så länge utan att söka arbete att de bara kan få försörjningsstöd .. vilket innebär att de först måste avyttra allt som kan skapa förutsättningar för arbete när de förhoppningsvis blir friska. Familjer som offrar liv och ekonomi för en svårt sjuk anhörig, alla med arbetsskador som kan arbeta med arbeten som inte längre finns eller som ännu inte skapats.

Där finns alla äldre som passivt förvaras på vårdboenden utan någon form av meningsfullt liv .. utomhusvistelser, aktiviteter och mänsklig kontakt. Alla dementa som tillbringar dagarna i fullständig, förvirrad ensamhet i sina bostäder i väntan på de främlingar som hemtjänsten bistår med korta stunder på dagen. Besök som kan vara skrämmande, obegripliga och som sker med hjälp av en nyckel som ingen tar ansvar för.

Hemlösa och missbrukare som ingen vill hyra ut en bostad till, psykiskt sjuka människor med tvångstankar som är till fara både för sig själva och andra och handikappade som inte kan leva ett fullgott och jämlikt liv utan samhällets stöd och hjälp.

Men vad diskuterar media och politiker? Vad är det som får blodet att svalla hos dem? Jo, vinsten som vårdgivarna får .. inte kvaliteten på vården som de vårdbehövande har rätt till? Inte ansvaret som kommuner och försäkringskassor faktiskt har?

Jag har levt så länge att jag kan konstatera att dessa grupper alltid omtalas med värme och medkänsla av politiker från samtliga åsiktsläger, särskilt i valtider .. men att det så gott som aldrig leder till någon större förändring. Enskilda fall hängs ut i media inför varje val .. och jag undrar hur det känns när den utlovade(?) förändringen uteblir eller när enbart detta enda fall åtgärdas medan alla andra får leva vidare utan uppmärksamhet?

En enda gång har det fattats ett politiskt beslut av vikt när det gäller de minsta och mest försvarslösa i samhället .. LASS - lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och LAS - lagen om assistansersättning, som kom 1994 och gav många, många människor som levt undangömda från allt, möjlighet att leva på nästan samma villkor som vi andra

Nu bedriver Försäkringskassan en fullständig häxjakt på psykiskt funktionshindrade med hjälp av en regeringsrättsdom, Mål nr 5321-7 (RÅ 2009 ref 57), som de skamlöst använder för att jämföra behoven hos en fysiskt funktionshindrad man som kan arbeta deltid som forskare 30 tim/vecka med behoven hos psykiskt funktionshindrade som lever på samma nivå som förskole- och småskolebarn.

Det innebär att alla som kan föra en sked eller gaffel till munnen och äta sin mat inte behöver hjälp med sin övriga livsföring. Alla andra handikapp är underordnade själva matintaget .. kan du inte göra dig förstådd, förstå det samhälle du lever i, inte laga din mat eller röra dig

fritt, aktivera dig själv eller kommunicera eller försvara dig .. det räknas inte om du kan peta i dig din mat för egen hand.

Denna enda regeringsrättsdom tolkas .. mot lagens intentioner .. på ett sätt som gör att Försäkringskassan på egen hand urholkar och omöjliggör lagar som fattats för att ge människor ett jämlikt liv?

Det finns inte tillräckligt med äldre- eller gruppboenden och de psykiskt funktionshindrade som förnekas sin personliga assistans på grund av Försäkringskassan tolkning av lagen, hänvisas till samma ångestladdade och hjälplösa levnadsvillkor som de dementa och psykiskt sjuka som det inte heller finns någon plats för.

Gömda och bortglömda .. utan egna röster att göra sig hörda med.

Försäkringskassans utrensning bland de psykiskt funktionshindrade sysselsätter just nu våra domstolar till en förmodligen ofattbar kostnad utan att någon reagerar. Men själva nämndemännens vandel och brottregister är däremot av stort intresse .. vilket i och för sig

är lovvärt.

Förvaltningsrätterna är överhopade av överklaganden av märkliga beslut fattade av kommuntjänstemän och försäkringskassans utredare och människor får vänta i halvår och år på besked om de har något liv alls att se fram emot. Hela deras framtid avgörs, utreds och kontrolleras i domstol av människor vars bakgrund ingen ser den minsta anledning att utreda eller kontrollera?

Eget boende med boendestöd och dagliga oväntade besök av främlingar med egen nyckel. En nyckel till den egna bostaden .. den sista och enda tryggheten .. som ingen tar ansvar för? Hur ska en psykiskt funktionshindrad som inte förstår mer än ett litet barn eller en dement åldrande människa kunna avgöra vem som är utsänd av kommunen eller vem som olovligen kopierat ett nyckel .. som ingen tar ansvar för?

På det här sättet låser samhället upp dörren till de allra svagaste och släpper in människor .. okontrollerade och outredda? .. som utnyttjar dem sexuellt och bestjäl dem på de tillgångar de har.

Och tro mig, det händer oftare än ni tror, att dementa äldre och psykiskt funktionshindrade kvinnor utnyttjas sexuellt bakom stängda dörrar och människor berövas alla sina tillgångar när de är under samhällets "omsorg".

Man kan nästan säga att samhället agerar både som hallick och hälare?

Socialdemokraterna jublar över höjda opinionssiffror och famlar efter värderingar och politik, Kristdemokraterna vill verka för den lilla människan, vill sätta brottsoffret i centrum och börjar inse att det finns behov som de inte förstått. 

Alla partier talar om välfärden och behoven .... men de här grupperna blundar man för och sopar under mattan.

De tärande och kostsamma som inte ens går och röstar .. de räknas inte. 

AB, AB, AB, AB, AB, AB, SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN,