onsdag 6 maj 2015

"Bör Allianspartier samarbeta med SD?"


.. frågade SvD i går och i det engagerade kommentarsfältet fanns en kommentar som särskilde sig från de andra. Samuel av Ugglas, skrev .. Frågan är helt fel ställd. Kan ”alliansen” sälja väljarna till socialisterna och kommunisterna? SD klarar sig alldeles utmärkt utan stöd från vare sig vänster eller höger!

Det var en sådan där aha-kommentar som gör att du plötsligt ser varför du haft en obehaglig känsla av att någonting är fel. För visst är det så .. det som gnager och stör i samband med decemberöverenskommelsen är en känsla av att din röst har blivit såld till just de partier som du aktivt och alldeles nyss valde bort.

Decemberöverenskommelsen, DÖ, är ju inget annat än en handel med väljarröster .. som aktier i partiet som går att sälja, överlåta eller använda för att frysa ut konkurrenter. Vem vill i fortsättningen rösta på partier som använder ditt förtroende för att köpa sig egna fördelar eller fria från ansvar?
                                              
SD klarar sig alldeles utmärkt utan stöd frän vare sig vänster eller höger! .. visst är det så, det visar ju statistiken om inget annat. Inget annat parti ökar i den omfattning som SD gör och enligt min uppfattning är ökningen en direkt effekt av de övriga partiernas ansträngningar att förminska dem.

Decemberöverenskommelsen, DÖ, gynnar SD mer än något annat parti. "Att inte gynna SD"-kampanjerna gynnar SD mer än något annat parti och känslan av att den egna rösten inte har något annat värde än som medel att rädda det parti du INTE ville stödja för att få en ytterst tveksam vinst någon gång i framtiden .. gynnar inte något annat parti än SD.

Det är kanske trevligt nu med semestern inom räckhåll, men förödande på sikt och de riksdagsledamöter som går emot partipiskan och röstar efter egen övertygelse och väljarnas val gör det enda moraliskt riktiga .. även om det förmodligen inte är ett karriärvinnande val.



DN, DN, SVT,

2 kommentarer:

  1. Tack, bra formulerat och träffande. Jag känner mig såld, speciellt till MP. Ingen vidare känsla eftersom jag röstade på ett av allianspartierna som jag trodde stod längts från dem.

    Flikar in en kommentar till dagens ledare i DN, http://www.dn.se/ledare/huvudledare/ett-omojligt-samarbete/

    "Jämförelsen med Fremskrittspartiet (som sitter i regeringen i Norge) eller Sannfinländarna (som snart kan hamna i den finska) haltar därför. De två är populistiska missnöjespartier där invandring är en punkt på dagordningen. För SD är det politikens
    mening."

    Hmmmm, skulle man kunna tänka sig att migrationsfrågan blev lite hetare i Norge och Finland om de tog emot lika många per invånare som i Sverige.

    SvaraRadera
  2. Som sagts många gånger förut så är skillnaden mot andra länder att alla partier utom populistpartiet är enfrågepartier. Inget parti har en fråga som är en så stark hjärtefråga att partiet är villigt att erkänna SD som ett parti som kan ge stöd i dess hjärtefråga. Däremot har alla sju partier en hjärtefråga som gör att de är villiga att ge bort makten till en minoritet, oavsett vad denna gör med regeringsmakten.

    SvaraRadera