onsdag 20 maj 2015

Storstadstrategi för "återställd" social oskuld?


Den kvinnliga oskulden är ett problem när den inte längre finns kvar .. särskilt när det gäller IS-krigarnas många kidnappade och våldtagna "fruar" som, enligt uppgift, används som handels/bytesobjekt efter en sk oskuldsoperation.

På samma sätt tänker Stockholms Stad återskapa den sociala oskulden hos IS-krigare som skurit halsen av ett antal meningsmotståndare, våldtagit ett antal kvinnor och minderåriga flickor och sett både sina vänner och fiender dö på fruktansvärda och plågsamma sätt. För IS-krigare som under lång tid brutit mot alla sociala regler och normer, tagit sig rätten att avgöra vilka som har rätt att leva eller vilka som förtjänar att dö .. oavsett om det handlar om nyfödda barn eller någon som bär fel kläder .. är inte samma människor när de återvänder som när de for.

Stockholms Stad har därför utformat ett strategi för återställandet av den oskuld som offrats på ett blodigt altare.

Det jag läser känns som ett skämt .. men svårare än så här är det tydligen inte, i de goda, enögda och navelskådande människornas verklighet?

Som av en händelse skriver Karl Ove Knausgård i dag om hur det är att leva i cyklopernas land och trots att jag befinner mig i  Kulturens utanförskap .. i en verklighet som inte kunde vara längre från den svenska debattens mest kända cykloper .. så känner jag så väl igen det han skriver. Hatet, enögdheten, tystnaden, ängsligheten och likriktningen.

Jag har dessutom .. i all min obetydlighet .. tagit mig friheten att följa Ebba Witt-Brattströms korståg mot Kulturmannen. Eftersom jag är en enkel människa som varken Kulturmannen eller Kulturkvinnan är särskilt intresserad av, eller vänder sig till, så kan jag kanske få bli lite road av tajmingen av detta korståg som verkar ha startat i samband med Ebba Witt-Brattströms bittra skilsmässa från Horace Engdahl.


Och så möts Feminismen, Politiken och Kulturen i total enighet om att världen skulle bli en bättre plats utan den vite, medelålders mannen som är roten till allt ont.

Så trist, förenklat och förutsägbart.

Traskar jag sedan vidare i rapporterna från en högre, bättre och mer kulturell verklighet så möts jag av SR:s nya förhållningssätt till det gamla förlegade begreppet yttrandefrihet, vilket numera innebär att ett antal cykloper hyllar andra cykloper som till exempel framför texter om att "knulla Björn Söders mamma" .. vilket anses vara relevant för SR:s målgrupp? Samma målgrupp som erbjuds debatter i SVT där samma debattörer från samma politiska uppfattning får ta heder och ära av någon lite mer okänd förmåga.

Målgruppen .. det är alltså alla som ska betala och bära upp Kulturen, Media och Politiken så att dess utövare ska kunna få sin försörjning och exponering. En målgrupp som öppet föraktas om de inte böjer nacken och dyrkar fötterna som trampar på dem.

Jag beundrar Karl Ove Knausgårds mod .. han kan inte vara omedveten om att han kommer att bli avrättad, hånad och hatad av landets alla cykloper.

Den medelålders, vite mannen Jonas Gardell har redan kontrat med att Knausgård uppenbarligen inte .. [kommer] .. från Cyklopernas utan från Snorklarnas land. De evigt halvslaka snorklarnas självupptagna ständigt snorkelmätande land. Det är helt enkelt ofantligt synd om Knausgård.

Där fick han!! Och alla vi andra som är verkliga människor och lever verkliga liv.

Sverige känns som ett sjukt land. Eller så är det jag som blivit en sjuk icke-människa?

Men ska vi under de kommande tre åren även fortsättningsvis få skörda frukterna från cyklopernas kulturodlingar, så är jag rädd för att alldeles för många .. inklusive jag själv .. kommer att tvingas att rösta mot vår övertygelse, på det enda parti som uppenbarligen skrämmer  dessa enögda, navelskådande monster.




3 kommentarer:

  1. Jag känner att jag mer och mer börjar sluta bry mig om Sverige. Om det är så här de vill ha det så kommer jag att slå över till att bara se om mitt eget hus. Det är en ny främmande tanke för mig. Jag har bl a alltid röstat efter mitt samvete för vad som är bäst för hela landet och inte sett på en sakfråga som skulle gynna mig.

    Det tar tid, men jag jobbar aktivt för att flytta härifrån igen. Jag har lämnat landet tidigare men av andar anledningar. Lämnar jag nu så är det för att rädda mig själv från depression och ekonomisk ruin.

    SvaraRadera
  2. Fantastiskt bra skrivet Any!

    Hustrun och jag har precis sålt vår bostad. Vi drar härifrån så snart jag får tillräckligt bra pensionsvillkor. I det här cykloplandet kan man inte längre stanna.

    V

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dom flesta av oss som är födda på 60-talet och senare kommer aldrig att få några bra pensionsvillkor ,om vi får några alls.
      Och för varje pensionär som slutar att betala skatt i Sverige får vi det ännu sämre.

      Radera