Jag har tänkt mycket på Kerstin Thorvall i dag. På hennes liv .. som jag uppfattade det .. och på hennes böcker och hur de har påverkat mig.
Jag var väldigt ung när jag läste "Det mest förbjudna". Det var ingen bok som jag diskuterade med min mamma precis .. jag tror inte ens den nämndes hemma. Men jag minns också vad Expressens kritiker Björn Nilsson skrev i sin recension .. "Kjolen åker upp och ner, upp och ner. Säga vad man vill om Kerstin Thorvall, på latsidan ligger hon inte".
Jag tyckte det var förfärligt .. kränkande och onödigt .. det hade ju ingenting alls med det litterära värdet på boken att göra?
Med vilken rätt uttalade han sig så???
Det var då jag började ana att min kropp .. den kanske inte bara var min?? Den verkade vara en angelägenhet för hela samhället? Det kanske till och med är så att hela samhället anser sig äga rätten till att värdera min kropp??
Samhället, media, du och jag .. har vi verkligen rätt att tycka och ha åsikter om att andra är för tjocka, för smala, för fula eller för okvinnliga? Är det rimligt att vi går omkring och VET hur en kvinna ska vara, se ut eller klä sig och med vilken rätt föraktar och nedvärderar vi dem som inte uppfyller måttet?
Som kvinna förväntas jag alltid tänka på hur jag ser ut och uppfattas. Är min klädsel eller mitt utseende passande för sammanhanget, min ålder eller sällskapet. Annars kan andra ha åsikter som sårar och kränker.
Mitt utseende är en angelägenhet för hela samhället .. oavsett om jag klär mig i burka eller bikini!!!!
"Kan jag ha det här?? .. frågar jag min man. "Ser jag dum ut? Kan jag verkligen ha kortärmat, urringat, eller så här tight?? Är jag för gammal för den här tunikan? Har jag för mycket smink? Hur ser håret ut .. ska jag sätta upp det i stället? Kan jag ha de här skorna, den här väskan och syns det att jag har en blemma på hakan???
Och han svarar lika förvånat varje gång .. "det bestämmer du väl själv?"
Men det lärde jag mig av turbulensen och åsikterna omkring Kerstin Thorvalls författarskap ..
.. att det gör jag inte alls alla gånger.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar