torsdag 15 december 2011

"Det är ett löfte att det är en målsättning ..


 som vi lovar att ha som mål att arbeta för” ... sa Ingela Thalén i Aktuellt 9 januari 1990, när hon pressades om föräldraförsäkringen. Hon sa också att bidragsfusket var så litet att vi kunde bortse från det. Hon var i gott sällskap .. Ingvar Carlsson, Göran Persson och Hans Karlsson fanns också bland dem som hävdade att vi svenskar är ett osedvanligt hederligt folk.

Det är vi inte .. människan är överlag en närig varelse, annars hade vi inte överlevt tillräckligt länge för att kunna totalförstöra den planet vi lever på, eller hur?

Redan då var det många som lyfte på ögonbrynen åt den naiva inställningen från den tidens regering och myndigheter. Det var lätt .. alldeles för lätt .. att inordna sig i bidragsflödet och det sågs nästan som en dumhet om man inte minst hade fullt bostadsbidrag och utnyttjade sjukförsäkringen till max.

Jag hade litet barn då och minns hur mina väninnor fick panik när sjukt-barn-dagarna hotade att frysa inne vid årets slut. Ofta samlade vi ihop oss till trevliga tjejdagar på stan för att åtminstone göra slut på några av dem. Det var normalt då .. alla gjorde så, men visst skäms man NU.

Bo Jacobsson, leg.läk. docent i ortopedi skrev år 2004 bland annat så här .. En av de mest olyckliga och sannolikt lättast åtgärdbara anledningarna till den höga sjukfrånvaron tror jag är regeringens hållning i frågan. Under mer än tio år har olika regeringsrepresentanter med dårars envishet fastslagit att överutnyttjande av vårt socialförsäkringssystem ej förekommer. Ingvar Carlsson har sagt sig veta detta. Ingela Thalén har sagt att fusk inom systemet är så litet att vi kan bortse från det. Göran Persson säger att »vi skall inte jaga de sjuka«. Hans Karlsson uppger att i hans föreställningsvärld förekommer inte fusk och att överutnyttjandet är litet.

Därmed inte sagt att jag tycker att inställningen är bättre nu. Vår nuvarande regering gjorde det som borde ha gjorts minst 10 år tidigare .. försökte ta kontroll av det okontrollerade flödet av pengar inom sjukförsäkringen .. men de gjorde det hafsigt och utan att först sätta sig in i systemet och de konsekvenser ”upprensningen” kunde få för enskilda medborgare som befann sig i den yttersta av krissituationer.

Men vi bär alla ansvar för att behovet av en sanering av vårt välfärdssystem blev nödvändigt. Den som var ”sjuk” under fotbolls VM eller av ren trötthet efter en häftig helg, de som skrev sig på olika adresser för att få bättre bostadsbidrag .. alla som använde vab-dagar till annat än de var avsedda för och de som avsiktligt lämnade felaktiga uppgifter för att kunna arbeta halvtid och få a-kassa upp till heltid ... år efter år efter år. Vi glömde bort att Staten var VI och att det vi ”fuskade” till oss .. under inställningen att det var en rättighet .. var något som någon annan fick betala.

Men de som bär det yttersta ansvaret är de som hade det från början och inte tog det. Alla de som envist hävdade att det var kränkande att ifrågasätta människors ord och att det inte fanns något bidragsfusk .. och därför underlät att följa upp eller kontrollera vart pengarna tog vägen.

Nu ser vi siffrorna på bidragsfusket inom Försäkringskassan .. det är hundratals miljoner av våra skattepengar som runnit mellan fingrarna på våra makthavare rakt i händerna på människor som inte hade rätt till dem.

Men finns det då inget mellanläge mellan fullt ös på kranen för utbetalningar och det totala stoppet? För det är ett högt pris de som är inne i systemet får betala för att bli betraktade som brottslingar tills de kan bevisa motsatsen. Det här är människor som ofta befinner sig på sammanbrottets gräns, i en outhärdlig svår situation i livet .. hur BEVISAR man det, hur ORKAR man bemöta ett sådant ifrågasättande när all energi  används till överlevnad?

Förr var INGEN bidragsfuskare .. nu är ALLA ifrågasatta? 

Sjuka, äldre och funktionshindrade måste numera inte bara inordna livet efter andra förutsättningar än andra .. de måste också hämta kraft någonstans ifrån för att bemöta anklagelserna från samhället och bära ansvaret för andras kriminella handlingar??

Reglerna ska bli enklare skriver Ulf Kristensson i DN i dag, det är bra. 

Men bemötande måste också bli mänskligare .. så samtidigt som Regeringen ger Försäkringskassan dagens uppdrag att se över reglerna så bör de också efterlysa en attitydförändring och en ökad flexibilitet i mötet med försäkringstagarna.

Den vanliga lilla människan som begär hjälp i en svår situation ska inte behöva bli behandlad som en brottsling som måste bevisa sin oskuld, det måste finnas utrymme i regelverket för individuella bedömningar, eventuella ifrågasättanden av ofullständiga eller ofullständigt ifyllda läkarintyg ska kunna lösas i en direktkontakt mellan försäkringskassans utredare och läkaren, i stället för att försäkringstagaren ska tvingas till ångestladdade, uppslitande överklaganden eller förhandlingar i Förvaltningsrätten till höga kostnader för skattebetalarna.

Ett mänskligt, hänsynsfullt bemötande .. är det enkelt nog för Försäkringskassan och Ulf Kristensson?

Det kostar inte så mycket ..

DN, DN, DN,

6 kommentarer:

  1. Det stora problemet idag är att F-kassan pratar över huvudet på folk på nått vis. Det bästa hade varit om man blivit sjukskriven att man tillsammans med sin läkare och en från F-kassan hade träffats och gått igenom tillsammans vad som bör göras, vilken rehab som behövs och en bedömning på hur länge personen kan tänkas behöva vara sjukskriven.

    Därefter bör F-kassan ta kontakt med ovan nämnda igen för att se hur det går, behövs det annan typ av rehab, blir det längre sjukskrivning? Kan personen kanske börja jobba så smått?

    KOMMUNIKATION OCH INTRESSE! Det är där det brister! Man är inte intresserad, vi är bara personnummer i ett stort register.

    Om nu F-kassan skyller på regelverket och regeringen, ja då måste Kristensson lyssna på detta och ta tag i problemet! Jag begriper inte varför det ska vara så svårt?!

    Kostar det? Ja till en början, men i långa loppet kommer det att bli billigare när männsikor kommer tillbaka till vardagen i lugn och ro.

    SvaraRadera
  2. Mycket bra skrivet, Any!

    Jag har emellertid aldrig mött den Orwellska deklarationen: "We are the state!" ("Staten [är] VI") - annat än i Sverige.

    Stig-Björn Ljunggren filosoferar om stat och samhälle:

    "Socialdemokrater använder systematiskt ordet ”samhället” synonymt med ”staten”. Det finns flera förklaringar till detta.

    En är att partiet så länge ägt staten att de fått svårt att se skillnaden, staten har blivit ”vi”.."

    http://www.ljunggren.com/?p=394

    Det verkar också som om "en stat" resp. "staten" (i bestämd form) har lite olika betydelse.

    A state: "Geographical area within defined territorial boundaries and with a distinct set of political institutions, ruled by a government through laws conformance to which is imposed by force (if necessary) in the common interest."

    http://www.businessdictionary.com/definition/state.html

    I bestämd form brukar "the state" ("staten") avse denna "distinct set of political institutions": Regering, parlament, myndigheter, ordningsmakt, rättsväsende och militär.

    Det är skattebetalarnas pengar (inte statens pengar) som försnillas och förslösas."

    SvaraRadera
  3. Tror inte jag kommenterat något av dina inlägg så först måste jag kommentera din beskrivning av hur du vill vara. Håret,leggings, kjolen,hela bilden, du beskriver min 14-åriga dotter perfekt. Du är ung i sinnet.
    Beträffande sjukförsäkringen håller jag helt med dig. Vi måste stoppa fusket men se till att ingen kommer ikläm som behöver stöd. Det är svårt men vi får hoppas att det blir bra.

    SvaraRadera
  4. Tack Anybody för detta inlägg. Det är så bra. Jag vill även ge en eloge till Melmac som lägger fram ett glasklart upplägg på hur det bör vara. Kan bara instämma med allt.

    SvaraRadera
  5. Precis som Johan (W. antar jag) reagerar jag mot att du sätter likhetstecken mellan "staten" och "samhället".

    Det tror jag är skadligt, och ett av de största misstagen som begicks av socialdemokraterna efter andra världskriget.

    Men du har helt rätt i att vi alla bär ansvar för att behovet uppstod och en sanering av vårt välfärdssystem blev nödvändig.

    Jag tror att vi måste komma ihåg att människornas avundsjuka nog inte går att göra något åt. Och bilden av att vi alla skulle liksom tillhöra samma lag eller samma familj, den håller inte längre när 15% av befolkningen är född utomlands - och det i många skolklasser är mera än hälften av eleverna som har annan religion än den lutherska, annat modersmål än det svenska eller helt enkelt utlandsfödda föräldrar.

    När välfärdssystemet reformeras vidare, vilket är nödvändigt om det ska överleva, så gäller det att inte blunda för förutsättningarna såsom de verkligen är. Och komma ihåg, t.ex., att människan av naturen är närig.

    SvaraRadera
  6. Johan och Johan .. jag håller med om att jag använde ordet Staten slarvigt. Ibland skriver jag som jag talar och den jämförelsen drar jag till med när jag blir frustrerad över att en del människor inte förstår att det de tycker att de så listigt tillskansat sig från samhället, betalas av oss andra.

    Ett ord som jag däremot tycker är bra och riktigt i sammanhanget, är ordet konsekvensanalys!! Det är något våra folkvalda borde ägna sig åt INNAN de fattar beslut.

    Melmac och Cicki .. det är något så i grunden fel när människor känner sig otrygga i kontakten med våra trygghetssystem, tycker jag. Ett attityd- och ledningsproblem som kanske inte kan mätas i pengar men som gör stor skada i respekt från båda håll.

    Anonym 22:30 .. Även om jag ibland är nästan oförskämt dålig på att svara på kommentarer, så tycker jag att det är lika roligt varje gång det dyker upp någon ny människa i kommentarsfältet!

    Och lyckliga dig som har tillgång till en tjurig tonårings livslust .. för visst ska livet ska levas fullt ut och njutas av i fulla drag, oavsett ålder. Något annat vore djupt otacksamt, eller hur? ;-)

    SvaraRadera