.. huset, mitt jobb, hela vårt sociala nätverk och föll ner i ett svart hål. Det var oväntat, oförutsägbart och förfärligt.
Samhället har vissa skyddsnät för det vi råkade ut för .. men det medförde också en hel hög skyldigheter från vår sida .. bland annat insyn och medbestämmande i vårt privatliv.
Det ville vi inte ha!
Det tog lång tid .. år!! Det fordrades mycket arbete och vi fick avstå från så gott som allt innan vi stod på ruta ett igen .. men det gick och det kändes bra.
Det vi lärde oss då har varit ovärderligt i resten av livet!!
En av de första åtgärderna vi gjorde var att inhandla två stycken anteckningsböcker .. en till Maken och en till mig. Där skrev vi prydligt in vartenda öre vi hade på respektive konto, plånböcker och i fickorna och sedan antecknade vi lika ordentligt vartenda öre vi spenderade.
Vi räknade ihop det i slutet på månaden .. mat, bensin, hushållsartiklar, tobak ... och diverse.
Det var ett uppvaknande vill jag lova. Ingen av oss unnade oss någonting alls, tyckte vi .. men ändå så var posten för godis, läsk, tidningar, diverse onyttigheter och liknande förbluffande stor!!! Nästan lika stor som bensinförbrukningen för två personer???
Jag behöver väl inte säga att det bara hände en gång?
Det GÅR att leva på lite.
Man KAN arbeta med sånt som man tidigare sagt att man inte kunde!!
Även en LITEN sparad summa blir till slut ett användbart kapital.
Det FUNGERAR att klara sig själv utan samhällets klåfingriga inblandning även i en krissituation .. om man bara ger sig fan på det!
Det är inte bara de stora inkomsterna som bygger en stabil ekonomi .. det är i allra högsta grad de små utgifterna.
Druvor från Toscana
3 timmar sedan
Visst fasen går det och det går utmärkt att lära gamla hundar sitta också. Vi var de gamla hundarna som slutade röka efter 36 respektive 44 års storrökning. Vi sparade allt vi rökt för tidigare och 116 dagar senare gifte vi oss och reste på bröllopsresa för pengarna.
SvaraRaderaI övrigt kan ett skyddsnät bli ett spindelnät som snärjer en om man låter sig snärjas. Dessutom heter inte mina föräldrar Moder Svea och Pappa Staten och de har ingen försörjningsplikt för mig och det är inte en livboj som man köper sig med sig själv som köpepenning.
Jag kan själv och när det blir extra knepigt då vet jag mina rättigheter och skyldigheter.
Jag är självgående även när jag trampar fel. Jag vill ha integritet och vill inte bli beroende av systemet - jag vill och kan stå själv och jag är fri i mig själv.
Helt riktigt. Jag är själv något av en spara och har kunnat unna mig en del också tack vare att jag håller de fasta kostnaderna låga. Den spar han har, roligt på semestern tex! :D
SvaraRaderaGRANNY ... hördududu .. den här kommentaren tycker jag du ska göra ett inlägg av och länka till samma källa som jag!! Marsch iväg och omsätt dina nya kunskaper i praktiken!!! *pekar med hela handen*
SvaraRaderaHENKE .. Visst är det så och visst går det att spara även om man har lite. Fast det blir en smärre chock när man får se hur mycket det egentligen blir när man lägger ihop alla "skitsummor"!! ;-)
Jag kan jag kan jag kan!!!!!! Nu har jag länkat någon annans blogg - din. Snacka eufori. Som sagt jag kan!
SvaraRaderaMen GRANNY .. tack .. men nu är det jag och inte Moderaterna som får ditt stöd! Och det tackar jag givetvis för och applåderar dina nyerövrade kunskaper!!
SvaraRaderaVad skönt att du kunde ordna till det med ett par anteckningsböcker, men jag undrar om du verkligen var i närheten av fattigdom, du skrev att ni hade köpt godis och annat bonusmaterial...något sådant finns inte sedan lång tid tillbaka i mina kassar, som för övrigt inte innehåller någonting...det här är bara en fråga till dej och jag är verkligen glad för din skull att du slapp uppleva rktig fattigdom i Sverige...
SvaraRaderaSnälla du .. jag har aldrig utgett mig för att ha varit fattig. Min man hade jobbet kvar, vi blev av med de största skulderna samtidigt som huset och lyckades få tag i billigt boende. Själv städade jag på kvällarna växelvis med kvällsvik inom industrin .. så visst gick det runt. Men vår omställning var från en dag till en annan .. den sista rejäla lönen för oss båda hade kunnat förbrukats på ett effektivare sätt .. sedan försvann alla impulsköp.
SvaraRaderaDet som fungerade för mig gjorde det tack vare att vi var friska, starka och hade turen att få tag i jobb .. vad andra gör eller inte gör, det är inget jag värderar på något vis.