Kamelmarknad?

Thomas Bodströms bok har kommit ut och sossarna rasar. Ett svek!, Osolidariskt!, Varför ska man kasta skit på andra?, Pengar, pengar, pengar är det enda han tänker på och han bryter mot hederskodexen, är några av de indignerade utrop som publiceras i media.

Jag förstår att de är upprörda, men om de sansar sig och tänker efter så kanske det här är det bästa som kan hända socialdemokratin just nu.

Enligt min uppfattning finns det ingenting som är så skadligt som det som tystas ner, göms undan, tigs om eller bara mumlas om i hymmel och hemlighet. Det som förs fram i ljuset, diskuteras och tas ställning till brukar i regel vara sundare och leda till någon form av lösning.

Nu har de ju chansen, sossarna .. TALA med varandra, fundera lite på vad han skriver den gode Bodström. Han kanske till och med har en poäng med det han påstår.

För jag är inte lika säker på att den här boken bara handlar om pengar. Jag tror att han var så frustrerad, besviken och så helt fokuserad på vad som hände de sista åren att han bara var tvungen att få det ur sig .. och jag tror definitivt inte att han är särskilt intresserad av att ge sig in i sörjan igen.

Något som däremot är skadligt för sossarna är Partiordförande Juholts beskrivning av hur han valde ut och testade sin kulbo bland 800 andra kulbo-exemplar .. så att hon skulle passa honom som ett par ingådda tofflor.

Det har berört mig så illa varje gång han talat om det, men jag kunde inte riktigt sätta fingret på varför förrän jag talade med Granntanten tidigare i dag. "Det påminner om en kamelmarknad" .. sa hon, och det i sin tur förde tankarna till två dikter av Marie-Louise Ramnefalk som jag raskt hämtar hem från min gamla blogg.

"Han säger
den stora kärleken
och menar
den riktigt bekväma kärleken
som man inte behöver vårda sig om, anstränga sig för
och låta sig förvandlas av.

Han ser den som ett par tofflor
nerkippade efter just hans otvättade fötter .."

Visst är den fullständigt perfekt i det här sammanhanget? Men den här är inte helt fel den heller ..

"Prinsen kom, han pressade sig mot henne
han hade oklanderliga pressveck
hans armar omslöt henne
han var huvudet högre och beskuggade henne
han tryckte hennes händer
han tryckte henne till sig
han tryckte sina läppar mot hennes hals
han tryckte ner henne i madrassen
han tryckte ner henne i skorna
han tryckte sin bild på henne
han pressade fram hennes knappt hörbara ja
och stämplade sitt namn på henne
han tryckte gasen i botten och körde iväg med henne."

Nu är tydligen inte herr Juholt så över sig intresserad av att stämpla sitt namn på någon fru Juholt, så helt rättvisande är väl inte den här dikten. Men vad jag vill säga är att jag tror att socialdemokraterna har betydligt större och mer näraliggande problem än Thomas Bodströms bok som handlar om det som redan har varit.

Det är nog smartare att koncentrera sig på vad som händer just nu, inbillar jag mig?

Expr., Expr., SvD, DN, AB