Det ångestfyllda (S)kriet från vänster.

Socialdemokraterna kallade i dag till pressträff för att varna för det demokratiskt folkvalda parti som mer än något annat hotar deras maktinnehav?

Bara det är unikt i en svensk valrörelse.

Är det ens inom demokratins ramar?

Tänk om Ulf Kristersson kallat till pressträff för att förklara vilket säkerhetshot de socialdemokratiska ministrarna i Sveriges regering är, till exempel de två som representerade partiet i den nu aktuella pressträffen?

Jag vill inte sänka mig till samma nivå som socialdemokraterna, men kan inte låta bli att reagera över valet av talespersoner.

Anders Ygeman, ”mannen som tvingades avgå från inrikesministerposten 2017, på grund av sitt ansvar för Transportstyrelseskandalen”, där serbiska IT-tekniker – utan säkerhetskontroll – fick tillgång till flera sekretessbelagda register vilket betydde att hemlig information om svensk infrastruktur, fordons bepansring och nyckelpersoner i svenskt försvar kan ha röjts”. Vilket är en av de allvarligaste incidenterna till skada för rikets säkerhet på många år.

Peter Hultqvist som KU anmälts vid ett flertal tillfällen bl.a för korruption, för att ”medvetet undanhållit information” om försvarsekonomin och risken för underfinansiering och med anledning av att regeringen har köpt ubåtar för 5,2 miljarder kronor utan att riksdagen haft möjlighet att godkänna detta.

Inte med ett enda ord nämndes kontakterna mellan Ryssland och Vänsterpariet och Vänsterpartiets flaggviftande för PKK samtidigt som Sverige har sköra NATO-förhandling med Turkiet, men att Jimmie Åkesson inte ville välja mellan Joe Biden och Donald Trump (han ville inte ha någon av dem) var tydligen ett större hot mot Sveriges säkerhet.

Det var plågsamt att se den här presskonferensen och det var uppenbart att det också var plågsamt för ministrarna att tvingas läsa från de manus de hade framför sig. Bleka och svettiga stod de där som bevis på att den socialdemokratiska verktygslådan är tom och att det enda som finns kvar är smutskastning och hot riktat med de andra demokratiskt folkvalda partierna.

Det är både patetiskt och pinsamt.

Men det är också uppenbart att Socialdemokraterna ligger försvarslösa i något som nästan kan beskrivas som dödsryckningar och att deras enda hopp om överlevnad är att kunna ta livet av ett annat parti för att kunna transplantera in deras politik i det tomma skalet.

Får de förnyat förtroende efter valet så är det ett skadskjutet eller dödsdömt parti som gamla trotjänare skickar upp på banan igen.

Svenska folket borde befria dem från den förnedringen.