torsdag 31 maj 2012

There´s no such thing as a free lunch.


Justin Bieber har gästat Oslo och fullständigt kaos utbröt när hans fans försökte fånga hans uppmärksamhet och/eller få en glimt av idolen.

Det där med idoler, fans och groupies är fascinerande, tycker jag. En helt vanlig människa med ovanliga talanger upphöjs till idol, får sitt liv belyst i media och tillskrivs fullständigt unika egenskaper .. och en hel grupp människor grips av kärlek, läser och suger i sig ALLT och skapar sig en helt egen bild av personen.

De VET vem h*n är, vad h*n saknar och behöver .. och många, många anser sig "känna" den "verkliga" människan och vara just den person som kan fylla idolens liv med villkorslös ÄKTA kärlek, närhet, meningsfyllt intellektuellt utbyte eller vägledningen till ett lyckligt liv.

Visst är det lite obegripligt?

Det finns groupies inom politiken, kriminaliteten, idrotten, näringslivet och kulturen och de dyrkar och trånar efter i stort sett alla som får tillräckligt med mediabelysning. Överallt finns det kvinnor .. och i och för sig en del män .. som är beredda att ställa sina liv och sina kroppar till förfogande för att hjälpa någon stackars sate att finna den VERKLIGA lyckan/tryggheten/tillhörigheten/förståelsen och den PERFEKTA själsfränden .. ja, skälen är hur många som helst.

Det verkar inte som om Justin Bieber tänker marknadsföra sin nya skiva i Sverige? I varje fall så fortsätter han till Paris efter Oslo i stället och i så fall är det många fans här hemma som sörjer.

Men OM han tar sig en avstickare till Stockholm så hoppas jag att han inte faller för myten om den svenska synden och den svenska lättsamma synen på fri sex.

Det finns lärdom att dra från fallet med Julian Assange ... låna ingen lägenhet där innehavaren kan göra anspråk på sin säng tidigare än beräknat, använd alltid kondom och ta den med dig när du går så den inte hamnar i någons kylskåp som bevismaterial och skriv alltid ett detaljerat, bevittnat medgivandekontrakt. För visar sig idolen vara en helt vanlig människa som inte uppfyller  de högt ställda förväntningarna kan det hela ta en helt oväntad vändning. För det existerar sällan något som en fri lunch och som ordspråket säger ..

.. himlen har ingen vrede likt kärlek vänd i hat, helvetet inget raseri likt en försmådd kvinna.

onsdag 30 maj 2012

Massarbetslöshet, kris, fattigdom och eländes, elände!


Snart är det bara två år kvar till nästa val och redan nu kan vi se vad oppositionen skjuter in sig på.

MASSARBETSLÖSHETEN och FATTIGDOMEN.

När det gäller massarbetslösheten är jag rädd för att jag visslar i kyrkan genom att överhuvudtaget skriva om den .. men eftersom DN tar upp det som alla som besvärar sig med att kolla upp det statistiska underlaget redan vet .. så gör jag det ändå.

I ungdomsarbetslöshetssiffrorna döljer sig alltså ALLA från 15 års ålder som söker sommarjobb eller andra extrakneg jämsides med studiearbetet  När det gäller ungdomar gör det en skillnad från 22-25% till cirka 14,5%. När det gäller den övriga arbetslösheten så har ju redan Fredrik Reinfeldt uttalat sig om den med känt resultat.

Men något som ingen talar om, eftersom det tillhör det "förbjudna" området, är de som faktiskt varit arbetslösa så länge att de inte längre tycker det känns meningsfyllt att arbeta de sista 5-10 åren som är kvar till pensionen. Eller de i samma ålder som inte är särskilt attraktiva på arbetsmarknaden och bor på platser där det faktiskt inte finns arbete och aldrig kommer att finnas arbete  .. och som för länge sedan vant sig av med tanken på arbete.

För det fanns faktiskt en tid då människor uppmuntrades till att ta kurser i navigering, teckenspråk eller något annat, bara för att kvalificera sig till nya "dagar" och under samma tid förtidspensionerades massor av människor med eller mot sin vilja och försäkringskassorna uppmuntrades att vara välvilligt inställda när det gällde långtidssjukskrivningar. Allt för att visa positiva siffror när det gäller arbetslösheten.

Jag tycker inte att det är särskilt anmärkningsvärt att någon .. som, på grund av slitenhet, lättare handikapp eller utmattning och med statens goda minne, har varit hemma år ut och år in för att i elfte timmen tvingas ut och söka jobb .. tycker att det känns lite väl sent påtänkt och ett löftesbrott. Men jag tycker att vi ska se saker som de är.

Vi har en bekant som har ett litet byggföretag med två anställda. Bara för någon månad sedan ledsnade han på att tillbringa kvällarna med bokföring och fakturering och bestämde sig för att försöka få tag i någon "mogen" person som kanske var intresserad av att bli anställd på halvtid.

Det fanns gott om sökanden på Arbetsförmedlingen men intresset var minst sagt ljumt hos dem han ringde upp.

Mest minnesvärd var den välkvalificerade 56-åriga kvinna som drev två egna bolag och en kennel, var sjukskriven på halvtid på grund av fibromyalgi och arbetslös på den andra halvan och sökte kontorsarbete.

Hon var väldigt trevlig, tyckte att arbetet lät trevligt, arbetsgivaren lät trevlig och hon hade SÅ gärna tagit jobbet .. om det inte varit så att "fibron" utplånat alla kunskaper som hon tillägnat sig under ett helt yrkesliv!

Jättekonstigt, tyckte hon själv??

Hon kom inte ihåg ett enda biddevitt om hur man bokförde, konterade eller fakturerade och kunde alltså inte stå till förfogande. Tyvärr ...

När staten skickar ut signaler om att det är önskvärt att placera så många som möjligt i passivt bidragsberoende för att hyfsa arbetslöshetssiffrorna så ska ingen bli förvånad över att många människor inrättar sina liv därefter.

Människor som hade behövt rehabilitering, engagemang och hjälp till arbeten som inte var så fysiskt/psykiskt belastande har kanske blivit kroniskt arbetsoförmögna genom att deras behov/problem har ignorerats, andra har blivit möjliggörare för resten av familjen .. stöd för åldrande föräldrar/anhöriga eller aktiv mor- eller farförälder som möjliggör en vettig vardag för vuxna barn. Alla har de skapat en identitet med hjälp av bidrag från samhället .. och att begära att de sedan ska vara gångbara på arbetsmarknaden eller hälsa möjligheten att kasta bort de sista åren före pension på meningslösa "insatser" som kostar lika mycket som ursprungsbidraget .. känns lite naivt och verklighetsfrämmande.

Det finns naturligtvis ingen statistik över hur många det är, men det vore trevligt om våra politiker .. i stället för att lägga "taktiska" orealistiska förslag eller kasta märkligt sammansatt statistik i ansiktet på varandra .. lärde av tidigare misstag och tog ansvar för de människor de en gång övergav trots att det är vad de är avlönade och valda för att göra.

DNDN, Expr.,

måndag 28 maj 2012

Sverige, Sverige .. välfärdsland!


Det talas, pekas finger, anklagas och upprörs över vinster och privata aktörer i välfärdssektorn .. skola, vård och omsorg .. och pengar, pengar, pengar är det allra viktigaste som finns. Vem ger dem, vem får dem och vad gör de av dem??

Sossarnas egen don Quijote har till och med startat en egen protestlista mot vinster i välfärden för att säkra Lika Val-fri Vård åt Alla UTAN Vinster ... helt ovetande om att den som vill stoppa företagets pengar i fickan inte nödvändigtvis behöver kalla det för vinst. Det går lika bra med tjänstebostad, tjänstebil, tjänsteresor, representation, skatteplanering, utbildningsresor och pensionsinbetalningar samt fri sjukvård på lämpligt privatsjukhus. Det borde don Quijote veta efter alla sina år som politiker. Var det 1976, eller tidigare, som skattebetalarna tog över försörjningsansvaret? 

Ingen talar om VAD vi får, vilken kvalitet det har eller om hur vi bemöts?

Vinster har blivit ett fult ord. Men utan vinster blir det inga investeringar, ingen förnyelse och ingen utveckling.

Att de avtal som kommunerna träffar med privata aktörer i vårdsektorn är så urusla att de inte är värda pappret de är skrivna på och att ingen följer upp och kontrollerar de verksamheter som människors liv hänger på .. är inte heller av överordnat intresse när det handlar om PENGAR.

Skattepengar!! Som jag personligen hellre ser användas effektivt inom ett bra privat alternativ än slösas bort på ett dåligt kommunalt.

Ingen talar heller om den svällande administrationen inom den offentliga sektorn, den krångliga och obegripliga byråkratin som i värsta fall kan vara skillnaden mellan liv och död för en människa som har behov av akut hjälp.

Effektivitet, kunskap och ett serviceinriktat bemötande behöver inte kosta något alls men är rena vinsten i den här typen av verksamheter. Men vinst är alltså ett fult ord .. så det är väl därför det är så ovanligt?

Följande exempel på kontakt med ett svenskt länssjukhus är taget ur min egen verklighet ..

Mitt namn är AA och jag representerar NN och skulle vilja beställa en tid hos dr XX för NN:s räkning.
Jaha .. det kan bara göras hos hans sköterska.
Kan jag få tala med henne?
Nej det går inte. Jag lämnar ett meddelande.
Ringer hon upp?
Nej, hon skickar ett brev med en tid.

Två veckor senare ..
Jag ringde för två veckor sedan och försökte få en tid hos dr XX för NN:s räkning. Vi har ännu inte fått något besked.
Jag ska säga det till hans sköterska.
Men nu är det här lite brådskande och NN har också andra saker inbokade i sitt liv. Går det verkligen inte att kommunicera med dr XX:s sköterska så att vi kan samordna tiden?
Nej, hon skickar ett brev med en tid.
Och om den inte passar NN?
Då får ni ringa igen.
Och då skickar hon en ny tid?
Ja.

En vecka senare ...
Det är jag igen som ringer och försöker boka en tid för undersökning hos dr XX för NN:s räkning. Vi har inte fått något besked än.
Jag ska kontakta hans sköterska så skickar hon ett brev.
Nu är det så att NN behöver ett läkarintyg till Försäkringskassan, från dr XX, som varit hans behandlande läkare i 35 år, för att styrka  att hans medfödda hjärnskada fortfarande finns kvar och att hans medfödda rörelsehandikapp inte har försvunnit. Tiden för detta går ut om 14 dagar.
Jag ska berätta det för XX:s sköterska. Kommer det att innebära provtagning?
Det är möjligt. Är det ett problem?
Då måste särskild tid bokas på Provtagningen av dr XX:s sköterska och så skickar Provtagningen en tid.
Samma dag som läkarbesöket?
De har egen tidsbokning så det får ni tala med dr XX:s sköterska om.
Finns hon på avdelningen?
Ja.
Kan jag vänta i telefonen medan ni talar med henne?
Nej.
Kan hon ringa upp?
Nej ... hon skickar ett brev med en tid, men det kan hon inte göra förrän hon talat med dr XX efter läkarbesöket.

 1 vecka senare ..
Det är jag igen .. och det handlar fortfarande om att försöka få en tid för läkarundersökning hos dr XX.
Jag antecknar det och lämnar över till hans sköterska.
Men nu är det så att vi behöver en tid att förhålla oss till NU!!
Tyvärr så  dr XX:s sköterska är inte anträffbar.
Är dr XX på plats då?
Ja, men han får inte störas.
Kan ni lämna ett meddelande?
Bara till hans sköterska.

2 timmar senare ...
Hej, det är jag som vill beställa en tid för NN hos dr XX.
Men .. det kan ni ju inte göra så här!
Kan jag få tala med hans sköterska?
Nej, hon är inte här.
Är inte tidsbokningen datoriserad?
Jo, men det är bara dr XX:s sköterska som sköter bokningarna.
Det går alltså inte att boka en tid hos dr XX när hans sköterska är ledig?
Nej!
Då sätter jag mig utanför dr XX:s rum och väntar tills han kommer ut, så kanske han kan hjälpa till?
Nej, så kan ni inte göra. Han är fullbokad hela dagen.
Jag har gott om tid.

Mycket, mycket senare ...
Ursäkta att jag stör dr XX nu när arbetsdagen är slut, men jag är här på uppdrag av NN för att försöka boka en tid.
NN! Så trevligt .. det ska vi väl kunna ordna, kom in.
*Ivrig aktivitet vid datorn ..*
Den här tiden, passar den?
Lysande. Och om det behövs provtagning?
Det fixar vi då .. det kan min sköterska ta hand om i anslutning till besöket.
Tack.

Två veckor senare ..
Hej, det är jag som representerar NN som var på besök hos dr XX för drygt en vecka sedan. Jag undrar om läkarintyget skickats till Försäkringskassan nu?
Det vet jag inte. Det får ni tala med dr XX:s sköterska om.
Kan jag tala med henne nu?
Nej, jag skriver ett meddelande till henne.
Nu är det här akut eftersom intyget ska vara hos Försäkringskassan om 3 dagar.
Jag ska anteckna det.

Tre dagar senare, hos Försäkringskassans utredare ..
Jag ser att det saknas nya läkarintyg för NN? Hur kan det komma sig?
Tyvärr så har det tydligen inte hunnit fram än trots att det var utlovat.
Då bör NN skaffa sig en ADL-utredning som visar om graden av hans handikapp fortfarande är lika stort efter så här många år.
Men en sådan kostar väldigt mycket pengar, upp till 10- 15 tusen om den ska utföras av någon som har erfarenhet av den här typen av handikapp och NN:s handikapp är medfött och livsvarigt, kan ni inte vänta in intyget?
Nej, nu väntar vi på ADL-utredningen så får vi se hur intyget stämmer överens med den.

Så fungerar vårt väloljade sjukvårdssystem .. och kom nu inte och säg att det är ett politiskt problem.

Att överhuvudtaget få en tid för ett enkelt läkarintyg hos en läkare som patienten är inskriven hos och har gått hos hela livet tog en månad .. själva intyget lika lång tid .. och då var det för sent. Tänk om det handlat om en aggressiv cancer eller någon annan livshotande sjukdom .. vilka hade konsekvenserna blivit då?

Lösningsinriktad effektivitet, god service och gott bemötande blir inte dyrare på något sätt men kanske underlättar livet för behövande patienter.

Vi har ett gäng småpåvar i en hierarki med ett attityd- och organisationsproblem som skapar köer, förseningar och ökade kostnader inom så gott som ALLA våra myndigheter .. (hur många har t.ex sökt bygglov, hjälp mot mobbning, äldrevård till dement anhörig, psykvård, skuldsanering, polisanmält något??) .. till stor del beroende på att revirpissandet gör att "kunden" ses som ett störande och onödigt moment.

Så förlåt att vi kommer och stör, begär, blöder .. eller dör!

Ingen orsak .. vi ber någon skicka ett brev .. om vi får tid.

Huvudsaken är ju att det hela inte går med vinst som kan användas till att utveckla och förbättra verksamheten!!!

söndag 27 maj 2012

Mitt paradis på jorden!

Jag älskar skogar, hagar och träd. Egentligen är jag nästan manisk när det gäller träd och försvarar envetet alla träds rätt att leva. Ett kalhygge på en plats där det tidigare fanns en riktig trollskog med gläntor, kantareller, murkna hemliga ställen och mossor av alla slag, känns som om jag själv har blivit amputerad och mist något som aldrig mer kommer tillbaka.

Så då är det väl inte så konstigt att jag på något instinktivt vis alltid lyckas förvandla min närmiljö till något som mest liknar en skog .. eller åtminstone en skogsglänta?

I den här "rabatten planterade jag omsorgsfullt ett antal inköpta dyra växter när vi flyttade hit .. och så lät jag naturen sköta resten. Tyvärr så kunde de fagra blomstren inte hävda sig mot Moder Natur och hennes livskraftiga gäng .. så nu försöker jag rensa fram det som eventuellt har fört en tynande tillvaron under den grönskande ogräsmassan som syns till vänster i bild.

Det som är framrensat är inte så mycket, måste jag erkänna. Men gott om stora, vackra stenar finns det. Nu tror alla att stenarna fanns på plats när vi började bo här, men det är helt fel. Allihop har jag släpat hem alldeles själv .. och det är väl inte så anmärkningsvärt om det inte varit så att jag släpade hem dem till ett helt annat ställe .. till en helt annan plats flera mil härifrån. Maken tog sig för pannan när jag flyttade med hela stenhögen samtidigt med möblerna.

Ibland förstår jag inte själv varför jag gör som jag gör??

Enen eller tallen har jag släpat hem som en pytteliten växt från York och nästan eldat upp i någon slags trädgårdsskötarnit när jag tänkte att det kanske skulle vara effektivt att elda upp allt torrt innan det andra började växa.

Det var en idé som jag inte rekommenderar.

Vi har ett litet fågelmatsträd också, som jag för en ojämn kamp med. Det får bara inte växa högre än att jag kan formklippa det varje år. Men tyvärr så ligger trädet alltid steget före, det blir vingligare och vingligare att komma åt de översta grenarna och det känns som om jag riskerar livet där jag balanserar på min lilla trappstege. 

Det är en liten hägg, men ursprungligen var det en prydnadskvist i en julgrupp som jag räddade och gjorde krukväxt av tills det blev för stort och blev fågelmatsträd i stället.
Vi har ett enormt buskage av något namngivet slag. Vad det heter har jag ingen aning om, men den blommar med vita, lite luddiga blommor, ger skydd åt massvis med småfåglar när rovfåglarna cirklar i luften ovanför eller på vintern när snön ligger som ett tak ovanpå grenarna. Det är också en hemlig racingbana för hundarna som har det som djungel och gömställe för katterna när de vill vara osedda.
Utanför matrumsfönstret står en fantastiskt sned buske .. eller är det ett träd? .. som kommer att blomma med enorma mängder stora vita blommor alldeles snart. Då blir fönstret som ett konstverk när vi är inne och jag sätter mig bestämt på tvären när Maken vill såga ner "eländet" för att få lite dagsljus.


I år får jag hjälp av skatorna som byggt bo i höjd med övervåningen och än så länge kan jag stå i fönstret där och titta på hur de flyger och far in och ut i sitt konstfärdigt sammansatta bo.
En buxbom fanns på plats när jag klev in i bilden och jag har verkligen ansträngt mig för att hålla den rund och fin. Men snön har pressat den till marken och många grenar har gått av eller dött så nu har igelkotten ockuperat den som sitt eget Rackarkottssäkra ställe.
Någon gång tror jag att det varit en jordkällare där det nu borde vara en syrenberså .. plattorna på marken antyder att det varit det tidigare. Nu är det mer som ett hemligt ställe som någon kanske gör något fantastiskt av i en fjärran framtid. Men denna någon kommer inte att vara jag .. jag inser mina begränsningar och skulle aldrig i livet rensa bort gullvivorna som växer så vackert i skarvarna mellan plattorna.
De gamla äppelträden är precis så ihåliga som Pippi Långstrump ville ha dem .. men tyvärr saknas sockerdricka i dem.
Däremot så växte det en solros i ett av dem förra året. Maken vill hugga ner dem, för han är rädd för att någon av de stora grenarna ska falla över honom när han klipper gräs under .. så nu sköter jag gräsklipparen i livräddande syfte.
Körsbärsträdet däremot, fick offra livet för sågen, men återuppstod i en ny och yngre skepnad .. så gulligt, blommigt och sommarfint.
På framsidan av vårt hus .. som är en gammal skola .. ser det egentligen för bedrövligt ut. Jag hinner liksom aldrig dit innan maskrosor och liknande tar över? Humle och vildvin gör sig i och försig rätt bra över grunden till trappan och över räcket, men det är inte meningen att ALLT, inklusive själva trappstegen, ska vara täckt av vildvin och humle. Men så är det .. och det är kanske lika bra, för på insidan av dörren ställer jag alla tidningar som ska till återvinningen .. så dörren går ändå inte att öppna.

Lite omotiverat växer fyra stora tujor på baksidan av vårt vedskjul. Från början var det fyra barriga stackare som kyrkogårdsvaktmästaren ratat och lät mig ta hand om .. alltså ytterligare några stackare som fick ett hem tillsammans med halvvissna rosor, forsythior och andra konstiga växter som jag "räddat" från Coop när säsongen gått mot sitt slut.

All denna rörighet, denna djungel och provkarta över svenska ogräs .. är vårt paradis på jorden. I alla fall mitt. Maken kanske skulle uppskatta ett lite öppnare landskap?

Det finns ingen elegans som jag skulle vilja byta till. Ingen ljus och fräsch, trendig inredning vare sig ute eller inne som jag vill ha. Inga små tjusiga vattenfall, ljuslyktor, grillhörnor med storslagna grupper och dyra tillbehör och ingen rosportal eller något annat storslaget.

Här är jag hemma .. och här är jag nöjd och lycklig nästan jämt.



Är det någon mer än jag ..

.. som tycker att Christer Björkman till förväxling liknar Bert Karlsson just nu .. när han nästan går i bitar av lycka över Loreens poängskörd?


Kommer förvandlingen att bli permanent om hon vinner tro?


DN, DN, SvD, AB

lördag 26 maj 2012

Fina pojkar från väl kända familjer våldtar inte!


Så har det hänt igen. 

I ett litet samhälle där de stora fiskarna simmar omkring i sin lilla skål .. helt omedvetna om att de egentligen är bland de minsta i den stora skål som resten av samhället utgör .. har en väl sammansvetsad grupp människor utsett sig själva till polis, domare och bödel.

Fina pojkar från "våra egna" kretsar våldtar inte. Så var det i Bjästa och så verkar det vara i Kautokeino och Jokkmokk också. Inte kan väl en son till bekanta och välkända personer i den egna lilla kretsen vara en simpel våldtäktsman?

Människor man KÄNNER .. de är väl alltid oskyldiga och offer för illasinnade påhopp från "utomstående" som man inte vet någonting alls om!

En bevisning som räcker till en fällande dom i både tings- och hovrätt kan väl aldrig vara rätt när "offret" är en någon man känner .. en skolkamrat till de egna barnen? Det blir liksom för mycket att ta till sig .. tänk om en skugga faller över hela den lilla glasskålen och de stora fiskarna måste se sig själva i all sin litenhet, det vore ju förskräckligt.

Då är det lättare att skylla på dem som lyckats lura hela rättsväsendet .. slamporna, döttrarna till gud vet vem .. obehagliga unga flickor som bara vill komma åt pengar från fina oskyldiga pojkar med bra och inflytelserika föräldrar.

Det vet man ju hur tjejer är!

Speciellt såna tjejer som går in i ett rum där det finns en säng!! Det vet man ju hur killar är .. finns det en säng så kan de svårligen besinna sig, särskilt om det handlar om oskyldiga lamm från fina familjer.

Det normala beteendet hade väl varit att traska hemåt några mil i tretton graders kyla och riskera livet hellre än att riskera att hetsa upp en fin pojke som kanske druckit lite för mycket och har mamma utom räckhåll.

Egentligen är det "slampans" obetänksamma .. eller planerade .. beteende som var den utlösande faktorn, eller hur?

Och så rätten, åklagaren och domaren som hade förutfattade meningar, och varför var det lyckta dörrar i ett våldtäktsmål?? Det är väldigt misstänkt .. ett bevis på en konspiration .. även om det är vanligt på andra ställen där pojkarna inte är riktigt lika fina.

Och tolken som tolkade .. han tolkade fel, har man hört av hans mamma.

Och vittnet som inte uppenbarade sig förrän det var dags för det 3:e överklagandet .. blev inte ens godkänt! Trots att han kände både den påstådde förövaren och hans familj väl och klart och tydligt kom ihåg att han öppnade dörren kvällen i fråga och såg det påstådda våldtäktsoffret, glatt leende, sittande OVANPÅ den stackars anklagade pojken.

Alla ljuger .. utom de stora fiskarna i den lilla skålen.

Och gud hjälpe de små fiskarna i en liten skål. De sista som det går att lägga sina egna fördomar eller skylla gruppens inskränkta världsbild och sjuka hederskultur på ... för inte kan väl sönerna till samhällets stöttepelare behöva våldta?

Inte bara en gång .. utan TVÅ gånger!!

"Just nu känner jag att jag kan ge dem mitt stöd, tills motsatsen är bevisad" .. säger ordföranden i Jokkmokks sameförening, Sylvia Blind efter det att de fina pojkarna dömts både i tingsrätten och hovrätten. Trots att de är fullständigt oskyldiga .. för  det har hon läst på Facebook på den sida som den ene pojkens fina mamma lagt upp.

En facebooksida som samlat namn från både politiker, kommuntjänstemän, polis(?) och journalister från både Sverige och Norge .. tänk vilka kanoner vissa behöver ladda av rädsla för två helt vanliga tjejer som vill hävda sin rätt att bestämma själva vem de vill ha sex med.

AB, AB, SR P3, Expr., Expr., DN, DN, SvD, SvD,

torsdag 24 maj 2012

I Håkan Juholts underbara värld ..


.. är han uppenbarligen ett offer för starka krafter som kände sig hotade av hans politik och person.

Ensam och allena stred han för ett bättre Sverige där vi alla skulle stå som pingviner under samma paraply ... och ensam och allena föll han offer för Wanja Lundby-Wedins och hennes gelikars ränker och falskspel.

Jag är den förste att beklaga Håkan Juholts fall .. aldrig tidigare har någon fört politiken till så humoristiska höjder. Statsministerkandidaten var så lätt att läsa och förstå sig på .. precis som en av alla oss som sitter hemma i soffan och VET BÄST hur alla problem ska lösas.

"Om JAG fick bestämma så ...!!"

Men till skillnad från merparten av oss andra dödliga så insåg han aldrig att varje handling och varje uttalande kan få oanade konsekvenser om man inte är ordentligt påläst och ser det stora perspektivet.

Nu sitter Håkan tryggt med en statsministerlön .. betalad av partikamraterna .. och fyller tiden med att nedteckna efterhandskonstruktioner av händelseförloppet som ledde till hans fall. Medan allt pågick insåg han inte hur oskyddad han var, inte vilka starka krafter han utmanade och hade ingen aaaaaning om att han var utsedd till offerlamm .. ett offer för en stor konspiration.

Att det blev som det blev är landets förlust .. inte hans!

Håkan Juholt är det roligaste och mest engagerande som socialdemokratin någonsin bjudit mig på .. så jag delar helt hans uppfattning.

DN, SvD, Expr., AB,

MADness!!


Jag vet inte jag ... men om villkoren inom läraryrket ska jämställas med de som gäller för poliser eller ordningsvakter så borde väl lärarutbildningen se lite annorlunda ut??

Uppdateras till nutid, liksom?

Enligt polisen har en ordningsvakt befogenhet att:

Avvisa eller avlägsna personer som genom ”sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna”. Om det inte är tillräckligt får ordningsvakten omhänderta personen tillfälligt. Ordningsvakten ska i första hand försöka prata folk tillrätta, men får använda våld om uppgiften inte kan lösas på annat sätt. Det får inte vara fråga om mera våld än vad som är nödvändigt för att lösa uppgiften. Batong och handfängsel är vanlig utrustning som kan kompletteras med hund och i sällsynta fall skjutvapen.

Om nu läraren ska jämställas med ordningsmakten så bör de alltså få tillgång till den utrusning som är vanlig i yrket .. alltså batong, handfängsel, hund och i sällsynta fall, skjutvapen(?) .. samt få tillstånd att använda tillräckligt med våld för att lösa uppkomna situationer.

Förmodligen kräver själva våldshanteringen särskilda självförsvarskurser i olika självförsvarstekniker?

Vad det skulle göra för undervisningen och ordningen i skolan vete gudarna .. men det skulle säkert skapa ett nytt intresse för läraryrket bland grupper som aldrig tänkt sig den yrkesinriktningen tidigare.

Skoldebatten skulle ta en helt annan vändning om domen i Gällivare Tingsrätt skulle bli vägledande och jag väntar med spänning på resultatet av eventuella överklaganden.

.. och på tal om brottslighet och våld så är det något som bara verkar bli vanligare och vanligare och sprider sig inom grupper och på platser som tidigare aldrig nämns i sammanhanget.

Vid genomläsning av MAD:s 23:e inbundna årgång från 1982 hittar jag tidiga varningstecken på att vi inte ens kan känna oss säkra i våra egna hem tillsammans med våra egna husdjur!

Därför begår jag nu ett alldeles eget brott mot upphovsmannarätten .. eller nåt? .. och kopierar en hel sida, vilket förmodligen är helt olagligt? Hade det rört sig om en annan publikation än MAD hade jag låtit bli, men detta är en "blaska" som bara genom sin existens uppmuntrar till att töja på gränserna och helst kliva över dem .. så ta lärdom och betrakta din hund eller katt med vaksamhet:























(klicka på bilden om du vill se den tydligare)

DN, DNSvD, SvDAB,

onsdag 23 maj 2012

Vilken röra ...


Jag orkar nästan inte kommentera LO:s nyvalde ordförande och hans uppdrag att göra LO till en kassako igen. Men lite road blir jag när jag läser att ett av problemen som ska lösas är synen på kvinnolönepotter och sedan läser att styrelsen utökats från 3 personer till 4 bara för att kunna klämma in ett kvinnoalibi i jämställdhetens namn.

Den "jämställdhetsgesten" kostar medlemmarna över en miljon kronor om året .. och det måste ju kännas tillfredsställande för kvinnsen inom LO-förbunden.

Ett riktigt erkännande, eller hur?

Så läser jag om att sossarna .. som också är ett av LO-basens problem - att vara sossebunden eller att inte vara sossebunden, det är frågan .. slår näven i bordet och kräver hårdare straff på hedersbrott .. MYCKET hårdare .. och då blir jag lite undrande. Hedersvåld är föraktligt och ett allvarligt brott som förtjänar ett hårt straff .. men det är redan straffbart och trots det så förekommer det. Tvångsgifte bör absolut kriminaliseras .. men hur hjälper ett jättejättehårt straff de unga tjejer som blir bortgifta och lämnade i ett annat land på sommarlovet?

Och hur kan hårdare straff vara lösningen på ett brott som få anmäler och hur gynnar ett hårdare straff offren när brottet redan är begånget? För det är väl ändå de som står i fokus?

Antingen så är offren för hedersvåldet redan döda, fullständigt livegna eller lever i de "skyddade" boenden som socialtjänsten kan ställa upp med .. i fullständig skräck för att någon ska försäga sig eller försöka "ena" familjen med svensk samtals- och gruppterapi.

Hedersrelaterat våld syns inte förrän det redan har skett och hårdare straff i all ära .. den som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld springer nog inte och anmäler före, och efteråt är det oftast försent. Dessutom så brukar förövaren för det mesta vara någon minderårig bror som döms till ungdomsvård .. eller är det fel att påstå det??

Men som någon sa på F!:s allra första årsmöte när medlemmarna fortfarande trodde att feminism hela handlade om vanliga kvinnor och vanliga kvinnors problem och behov; .. så länge invandrarkvinnorna lever isolerade och inte har några kontakter .. kanske inte ens ett användbart språk .. i sitt nya hemland så har de heller ingen aning om vilka regler som gäller eller vilka möjligheter som finns, och kommer heller aldrig att förstå vilken värld deras döttrar försöker leva i.

Den enda tryggheten som finns är mannen som ser till att familjen är försörjd och lever efter samma regler som i hemlandet.

Därför ropar ingen efter ett jättehårt straff när dottern "ramlat" ner från balkongen eller blivit "trygg" i ett äktenskap med en äldre välbärgad släkting i Långtbortistan.

Men det låter bra i valrörelsen eller den politiska debatten .. Vi KRÄVER jättejättejättehårda straff!! Hos oss finns TRYGGHETEN, vi är de enda som har trygghetssympolen (S)tefan Löfven!


(Tillägg kl. 22:10 .. Något som däremot borde kriminaliseras och straffbeläggas högt är att inte ta fullt ansvar för dem som vågar berätta och be om hjälp när de utsatts för hedersrelaterat våld. Det kanske skulle ge ett större engagemang, bättre förståelse och effektivare skydd om alla inblandade tvingades vara ansvariga för sina beslut?)

tisdag 22 maj 2012

Vilken miljö brinner Miljöpartiet för?


Enligt SAOL så betyder ordet miljö .. "yttre förhållanden som påverkar allt liv".

I vardagligt tal så pratar vi om arbetsmiljö, boendemiljö, social miljö och uppväxtmiljö .. vilket för det mesta handlar om hur vi lever, hur vi blir, hur vi har det och hur vi mår.

Det finns också steril miljö, vilket i vissa fall verkar vara förutsättningen för framgång inom vården och forskningen men förödande om det handlar om vår livsmiljö och så upptäcker jag till min förvåning att hålen mitt på långsidorna på ett biljardbord kallas för miljöhål.

God tillväxtmiljö har jag också hört och då har det inte handlat om blomster eller grönsaksodling.

När Miljöpartiet var ungt och grönt(!) var jag helt övertygad om att ordet miljö var synonymt med ordet natur, och var till för att värna och skydda allt som växer och gror i vår natur. Det är något som är viktigt för mig .. det finns ingenting mer ursprungligt och naturligt än att vandra i en skog som förskonats från mänsklig vinningslystnad.

Ett stort eneträd/buske kan ha levt i över 100 år eller mer och när den växer efter det som är kvar av en gammal riksväg så kan jag inte låta bli att tänka på dem som färdades förbi med häst och vagn för att nå huvudstaden med sina varor. Förbi precis samma en som jag promenerar förbi med mina hundar .. tanken svindlar.

Enorma träd har sett tiderna och människornas levnadsvillkor förändras och kan fällas på bara någon timme för att ge plats för någon meningslös byggnad som bara några generationer senare förvandlas till något miljöfarligt som inte går att göra ogjort. Ett gråberg kan sprängas sönder till små, små delar som vi kan lägga på våra trädgårdsgångar .. men vi kan aldrig, aldrig skapa ett nytt berg igen.

Miljö är också luft och regn som helst inte ska innehålla sjukdomsframkallande rester från en fabrik utan något miljötänk alls, sjöar och hav ska vara ren boendemiljö för många, många arter och ska helst gå att bada i utan att riskera livet och miljö ska vara djur som får finnas, leva och dö .. utan inblandning av klåfingriga människor.

Så trodde jag att det var med Miljöpartiet. Att talet om att värna om miljön var något absolut och inte något som gick att köpa sig fri från genom att köpa sig motsvarigheten till de gamla avlatsbreven.

Nu för tiden vet jag inte riktigt vad Miljöpartiet företräder?? De vill gå sin egen valväg förkunnar de .. men vart leder den vägen,vilken sorts miljö brinner Miljöpartiet för?

Innerstadsmiljön?

En juste boendemiljö på Södermalm?

En god och lönande arbetsmiljö för så många miljöpartister som möjligt i Sveriges Riksdag?

En bra tillväxtmiljö för miljövänliga fonder?

Eller är det kanske omåttligt populärt med biljard i miljöpartistiska kretsar som skapar en stark längtan efter fler miljöhål på biljardborden??

DN, DNSvD, SvD, AB, AB,

måndag 21 maj 2012

Alldeles nyss ..

.. när vi var ute med hundarna, så flög det sex fåglar i en alldeles perfekt V-formation över våra huvuden.


Fem tranor ... och en fiskmås??


Kan det ha varit en liftare?? En fripassagerare ... eller en TRANsvestit??


(ja, jag vet .. den var dålig. Men vem är beredd på en sån här upplevelse?) 

söndag 20 maj 2012

Lära för livet?


Vi har förmånen att få en fullständigt kostnadsfri skolgång i vårt land. Det är något som de flesta tar fullständigt för givet och i många fall inte ägnar en tanke åt .. trots att vi alla är med och betalar via skattsedeln.

Då tycker man ju att både föräldrar och barn skulle vilja få ut så mycket som möjligt av insatta medel, eller hur? Gratis är ju aldrig fel .. och ju mer gratislärdom man får desto mer tjänar man på affären, det borde vara grundinställningen kan man tycka??

De föräldrar som själva fick hjälp och stöd genom skoltiden vidarebefordrar den inställningen till sina egna barn och nu när vi dessutom har fria skolval, så är de också aktivt intresserade av att välja en så bra skola som möjligt för bästa möjliga resultat.

Jag tycker inte det är konstigt alls, utan tvärtom något bra.

Ju fler elever som går ur skolan med goda kunskaper desto bättre för hela samhället, eller hur? Problemet kan ju knappast vara att en del presterar det som är avsett? Det verkliga problemet är väl att en del inte gör det och inte ens får grundförutsättningarna??

Många ondgör sig över orättvisan i att barn till föräldrar med god utbildning och välavlönade arbeten också får god utbildning och välavlönade arbeten? Det är svårt att se orättvisan i det?

Däremot så är det betydligt lättare att se orättvisan i att barn till oengagerade eller okunniga  föräldrar med låg utbildning, lågavlönat eller inget arbete alls inte får tillräckligt med hjälp med vare sig skolarbetet eller skolvalet. I de här fallen är också grundförutsättningarna betydligt sämre redan innan skolan ens börjar.

Ett problem .. men varför ska det lösas genom att problemförklara den grupp som saknar problem??

Blir situationen bättre om de som har goda förutsättningar får sämre?? Ska aktiva och engagerade föräldrar skämmas över sina egna insatser och sina barns goda resultat?

Ska vi inte vara tacksamma över att åtminstone något av satsade skattemedel ger utdelning?

I stället för att peka finger på skolvalet, privata skolalternativ, föräldrarnas inkomster och tillgångar eller tillkortakommanden .. vore det inte lite mer effektivt att sätta fokus på de skolor som liksom "blir över" och inte klarar av att leva upp till de krav som ställs för att deras elever ska nå godkända resultat?

I stället för att satsa energi och resurser på att försöka förminska dem som växer borde det väl vara mer värdefullt att satsa på dem som kan växa om de får rätt förutsättningar och kräva att alla skolor ska ge samma förutsättningar .. oavsett om de är privata eller kommunala?

Det är märkligt hur media, vänsterpolitiker och debattörer enögt kastar sig över alla privata alternativ men lika enögt undviker att se hur illa många av våra kommuner handskas med sina tillgångar och uppdrag.

Det gäller inte bara inom skolan utan också inom vård och omsorg. De sämsta arbetsvillkoren för anställd personal finns ofta där, den minst effektiva ledningen också och vinsterna går visserligen inte ut ur landet men hamnar ofta i kommunens "svarta hål" som finansierar diverse illa genomtänkta förslag som ska "sätta kommunen på kartan" eller trevliga studieresor till något varmare land.

Så lägg energin och debattlystnaden där den behövs .. och låt dem som fortfarande lyckas få fortsätta med det, innan hela befolkningen blir rättvist passiviserad och totalt beroende av politiker som inte har en aning om hur ett rättvist samhälle ser ut.

Någon skrev så bra om socialism, men det går att översätta till politikernas och elitens syn på rättvisa också ..

"Rättvisa" kommer alltid att vara populärt så länge människor finner hoppet om att det också ska gå dåligt för andra viktigare än hoppet om att det också ska gå bra för dem själva."

Men .. eftersom jag inte själv hade förmånen av curlande föräldrar genom skoltiden så har jag förmodligen fel. Hela skolproblematiken blir kanske löst av att studieintresserade ungdomar blir förflyttade till dåliga kommunala alternativ och får sämre resultat, medan de som helt saknar intresse eller förutsättningar tvingas att återupprepa sin skolgång om och om igen för att inte belasta arbetslöshetsstatistiken???

Det är kanske så rättvisa ser ur ett högre perspektiv? Åtgärder som ska sättas in när resultaten av misslyckandet till slut är synliga?