Var är vrålet ”från mina politiska kollegor? Var är kommissionerna, de hårda tagen? Den gemensamma signalen? Jag är redo för att sätta mig ner på partiledarnivå för krafttag mot mäns våld mot kvinnor när som helst”.
Märta Stenevi svarar omedelbart med att bjuda in till
partiledarsamtal för att diskutera vad Sverige borde göra åt problemen och Stefan Löfven hänger på med att ”det går inte att känna annat än djupaste förakt
för de män som förnedrar, slår och mördar kvinnor” samtidigt som Ulf
Kristersson meddelar att ”hans parti vill höja straffen för den typen av
brott”.
Polisen som twittrar under namnet ”YB_Sodermalm”
säger att ”här krävs att alla, samhället, angriper det här gemensamt. Media
måste skriva om det, politiker måste sätta press, och alla andra aktörer måste
förfina sina metoder och få bättre verktyg”.
Det låter väl bra?
Men det finns ju redan lagar mot kvinnofridsbrott,
våldtäkter och mord? Vad mer kan samhället, media, våra politiker och ”andra
aktörer” göra för att förhindra det som för det mesta sker innanför hemmets
stängda dörrar dit ”vrålet från samhället” inte når?
Vad kan våra partiledare komma fram till? Vilka ”krafttag
mot mäns våld mot kvinnor” kan de erbjuda? Ett gemensamt fördömande? Ytterligare
förstärkningar av de lagar som gärningsmannen inte kommer att ta någon hänsyn
till när han slår första slaget? Eller en utredning? Och vad kommer den då att ha
för uppdrag?
Att utreda varför män våldtar, misshandlar och mördar
kvinnor, varför de anser sig ha den rätten och vilka de är? Är det en fråga som
kan besvaras i en utredning?
Är det möjligt att hitta en gemensam nämnare hos de män som
misshandlar, våldtar och mördar kvinnor? Ett gemensamt DNA från våldsamma
neandertalare för länge sedan, en särskild funktionsnedsättning eller en speciell
personlighetstyp som kan förses med varningstecken? Men en sådan utredning
faller ju på att den vore extremt integritetskränkande, precis som om någon
skulle peka på sociala orsaker, intelligens- eller bildningsnivå eller, gud
förbjude, kulturella skillnader.
Och om det går att identifiera vilka män som anser sig ha
rätten att begå våldshandlingar mot kvinnor, vad gör vi då med den kunskapen?
Kvinnor våldtas, misshandlas och mördas dagligen av män,
överallt i hela världen. Detta har pågått i århundraden, så VAD, exakt vad, kan
samhället, media, våra politiker och ”andra aktörer” bidra med för att skapa
den trygghet som varje kvinna förtjänar?
Mer än ännu mer vrål på facebook, mer uttalat förakt från
makthavarna, fler tomma ord, fler meningslösa utredningar, hårdare krafttag i
lagtexten och starkare gemensamma ”signaler” som ännu inte förhindrat ett enda
slag. Eller fler känsloframkallande samtalsgrupper för män och fler skyddade
boenden som kvinnor och barn kan tillfälligtvis gömma sig i?
Det är lätt att vara upprörd när media rapporterar om hur
skyddslösa kvinnor slås sönder och samman eller mördas på öppen gata, men
vilket svar finns det på frågan – hur ska vi förhindra att det fortsätter att
ske? Vilken hjälp kan vi erbjuda kvinnorna som bor tillsammans med våldsamma
män eller som möter dem ensamma i hemmet eller på vägen till och från hemmet?
Finns det någon enda människa, inklusive deltagarna i
partiledarsamtalet, som tror att det går att komma fram till ett konkret och
effektivt svar på den frågan?
Jag skulle ge bra mycket för att få vara en fluga på väggen
under Märta Stenevis partiledarsamtal.
https://www.gp.se/ledare/stenevi-och-l%C3%B6%C3%B6f-har-fel-om-manlighet-och-v%C3%A5ld-1.45364881