onsdag 31 december 2014

Gott Nytt År ..


.. önskar jag alla er som passerat förbi det senaste året.

Ni har varit betydligt fler än jag förväntat mig och eftersom kommentarerna är det som gör bloggandet meningsfyllt, så vill jag passa på att tacka för att ni bekräftar att jag inte är ensam om att tycka och tänka som jag gör.

Från hjärtat tack till er som roat, berört och gett mig nya perspektiv som lärt mig oändligt mycket mer än jag kunnat gjort ensam .. och ett riktigt Gott Nytt och underhållande År.

Motståndsrörelsen 2014.


Nu är det bara timmar kvar av 2014 och skönt är väl det, för i mina ögon så har vi stått stilla i någon slags "på stället marsch"- beteende under detta år.

ALLA har varit MOT något och de som varit mest MOT har till och med HATAT alla som varit MOT deras egen åsikt och de hatade har hatat tillbaka och jag känner att jag blir påverkad och blir emot alla som bara motarbetar allting som kan leda till någon form av positiv förändring.

Ingenting har heller blivit bättre av att media visat färg .. rödgrön .. under 2014 och fullständigt hämningslöst bedrivit en alldeles egen valrörelse, där ordet desinformation fått en alldeles egen svensk version .. för att föra fram en regering som effektivt kommer att krossa deras hopp om statliga subventioner. Fast det vet de inte om .. än.

Feministerna har varit mot i princip allt .. språket, litteraturen, mode, utseende, beteende, kön, tilltal, samtliga samhällsstrukturer, andras livsval, de egna livsvalen, män och manligt beteende i största allmänhet och vita män i synnerhet och särskilt då lite äldre vita män som dessutom är nästan miljöfarliga ..

.. vilket för oss till miljöpartisterna som har varit MOT allt som rör sig, människors livsval, landsbygden, verkligheten, allt utanför storstadens trygga famn eller allt som leder någon form av utveckling eller ekonomiskt ansvarstagande, vilket osökt för tankarna till ..

.. vänstern som varit MOT allt som gett vinst, allt utanför den egna begreppsvärlden, alla som på något sätt kränkt någon enligt den förutbestämda manualen, uttalat sig kritiskt på fel sätt .. och dessutom anser att allt eget våld varit självförsvar eller sk "motvåld", allt annat våld bör bestraffas med mer motvåld och alla som har något som helst samband med det land vederbörande befinner sig i ska hålla käften i jämlikhetens namn och därmed blev ..

.. orden RASIST och FRÄMLINGSFIENTLIGT synonymt med ett socialt utanförskap, som ändå är något att vara tacksam över, för finns det något mer föraktligt än en människa som misstror och tar avstånd från en annan människa?

ALLA är antingen ANTI-facister, ANTI-nazister, ANTI-höger, ANTI-vänster eller ANTI-någontingannat och varje liten grupp ställer sig prydligt i varsitt litet hörn, hatar och känner sig kränkta, påhoppade och knäpper offerkoftorna högt, högt upp i halsen.

Det tänks kollektiva tankar om jämlikhet och kollektiva, uttalade av navelskådande människor som mer eller mindre kräver att få definiera vad som är en RIKTIG människa. Stora egon lämnar lite utrymme och tar sig själva på så stort allvar att det skapar absurda situationer där EN folkvald riksdagsledamot av 349 andra folkvalda riksdagsledamöter riktar sig till en vald talman i Sveriges Riksdag med orden .. du är inte MIN talman! Föreställ er någon som representerar en annan politisk inriktning som säger detsamma till Urban Ahlin?

Eller en moderatledare som föraktfullt säger .. du är inte MIN statsminister .. till Stefan Löfven?

Under 2014 har alla varit så mot allting att till och med kulturen verkar ha stått stilla. DN:s läsare har utsett Sveriges viktigaste kulturhändelser sedan 1864 och det är nästan löjeväckande att Pippi Långstrump från 1945 toppar listan medan Nobelpriset i litteratur som delades ut för första gången 1901 hamnade på 10:e plats. De övriga uppskattade kulturhändelserna fördelas med en från 50-talet, en från 60-talet, fyra från 70-talet, en från 80-talet och bara en enda från 2000 fram till i dag. Ingen från 90-talet .. vilket betyder att det inte har hänt något minnesvärt inom kulturen, mer än Jonas Gardells "Torka aldrig tårar utan handskar" sedan 1982 då Fanny och Alexander hade premiär?

Trettiotvå år i en kulturell öken .. med ett lysande undantag .. trots alla pekpinnar och ideologiska riktningsgivare? Hur är det möjligt?

1970-talet var tydligen kulturens år med ABBA, Myror och elefanter, Bröderna Lejonhjärta och Karl-Bertil Jonssons julafton som största kulturupplevelser?

2014 har varit det år då all kreativitet och skaparkraft kvävdes, alla idér, framtidsvisioner och åsikter motarbetades om de kom från "fel sida" och eftersom alla sidor var fel beroende på vilken sida de sågs från, bevakade alla sin sida och debatten, engagemanget och utvecklingen hamnade i "på stället marsch" eftersom det inte fanns något håll att gå åt utan att trampa fel.

Ett argt och missbelåtet folk som trampade på stället marsch på en yta som blev allt mer smetig och tungtrampad, eftersom det saknades både mening, riktning eller mål? Typ.

2015 kan inte bli annat än bra .. om vi orkar förflytta oss ur våra låsta positioner, törs tala med varandra, lyssna på varandra och inse att ingen har alla rätt .. eller alla fel. Eller så står vi kvar .. kränkta, missförstådda och kvävda i våra respektive offerkoftor.


DN, DN, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD,

tisdag 30 december 2014

Jag tänker vänta och se ..

Trots att jag fortfarande är både upprörd, oroad och arg över decemberöverenskommelsen, så är jag inte dummare än att jag förstår att det ligger i Stefan Löfvens intresse att framställa sin förlust som en seger och att det kanske finns dolda vinster som jag inte ser, som gynnar Allianspartierna. Men jag orkar ärligt talat inte ens försöka förstå motiven, målet eller meningen med politiken just nu för då kanske jag landar i att hela Sveriges inrikespolitik handlar om 13% som ska frysas ut på bekostnad av 87%?

Därför tänker jag vänta och se vad som händer fram till i april när diskussionerna om vårbudgeten tar fart. Det är bättre än att gå omkring och må dåligt över något som jag definitivt inte hade förväntat mig.

Besannas mina farhågor kommer glöden att flamma upp till full eld igen, infrias förvissningen om att Stefan Löfven återigen kommer att manövrera in sig i ett hörn kommer jag att bli sannspådd och om det hela utmynnar i en svekdebatt, uppriven överenskommelse och ytterligare ett utlyst extraval så blir jag i alla fall inte förvånad.

Dick Erixon skriver .. Jag fortsätter förvånas över hur lite folk i sociala och andra medier kan om politik. Men det är egentligen inte det upprördheten handlar om. Den handlar om tillit, öppenhet/ärlighet, trovärdighet, moral och inte minst .. demokrati.

Att rösta på en politisk färdriktning som tre månader senare visar sig gå åt ett helt annat håll kan få den bäste i gungning. När det ena dagen sägs att .. vi ansvarar främst inför våra väljare, därför måste vi rösta på vår egen budget.. och några dagar senare sägs .. vårt ansvar för landet kräver att vi lägger ner våra röster och släpper fram en budget som vi inte ens vet vad den innehåller.. är det inte förvånande att väljarna känner sig bortvalda och lurade.

Från min gräsrotsnivå hade det varit förståeligare om samtalen som föregick decemberöverenskommelsen hade påbörjats EFTER ett utlyst extraval, vilket hade förberett väljarna på den förväntade politiska situationen med två minoritetsalternativ med Sverigedemokraterna som kraftfull vågmästare och därmed också på behovet av en stark .. och genomarbetad .. uppgörelse mellan blocken.

Men .. som sagt .. jag tänker luta mig tillbaka och se på när partiledarna dansar och krumbuktar sig till den nya melodin. Det finns ju inget annat att göra ... den makt som ska utgå från folket finns inte längre inom räckhåll.

Jag förbehåller mig rätten att tycka, tänka och sätta mina egna poäng i politikens eget Let´s Dance .. men fram till vårbudgeten kan jag vänta med att utvärdera effekterna av uppgörelsen. Sedan tänker jag bestämma mig för exakt hur idiotisk jag tycker den är.

Det kommer förmodligen att bli underhållande, och alldeles särskilt spännande kommer det att bli att se hur mycket av en regerings politik som kan bakas in i en budget utan att oppositionen kommer med en misstroendeförklaring.

Finns det överhuvudtaget något som INTE kan bakas in i en budget som ingen får fälla??

Och vilket värde har 349 riksdagsledamöter á 61000 kr i månaden när de ändå inte får rösta emot minoritetsregeringens politik som till största delen är inbakad i en oberörbar budget? Kan de permitteras fram till 2022?

Det är frågor som jag ser fram emot att få svar på.

SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, DN, Expr., Expr.,

måndag 29 december 2014

Jag vill ha ett nytt parti ..


.. som jag kan rösta på av övertygelse i stället för att det är det minst dåliga alternativet eller för att slippa ett rödgrönt kaos. 

Det är i och för sig inte en ny önskan som uppstått efter "decemberöverenskommelsen", tanken fanns tidigt och i valet 2010 önskade jag innerligt att det funnits något mer trovärdigt än det som erbjöds då.

Under Juholts kaosartade tid väcktes en förhoppning om att det skulle bli en delning av det Socialdemokratiska partiet, att den seriösa delen skulle få nog och starta eget tillsammans med de missnöjda politikerna från oppositionen. Det skrevs missnöjda debattartiklar och idérika bloggposter som gjorde att det kändes som att det fanns en möjlighet. Det fanns trovärdiga och kunniga personer med ett uttalat missnöje och en faktisk vision .. men det saknades uppenbarligen mod? Eller ork?

Men visst är det konstigt att Jimmie Åkesson, Gudrun Schyman, Ian Wachtmeister, Bert Karlsson, Nils Lundgren (junilistan) och Rickard Falkvinge kan bilda partier som tar sig in i riksdagen eller EU, men att alla missnöjda politiker i samtliga partier nöjer sig med missnöjda debattartiklar i DN?

Finns det verkligen inget äkta engagemang kvar i landet? Är det bara någon enstaka fråga eller pengarna som lockar och drar?

Vad vill alla de som protesterar mot sina partiledare i dag? Vad förväntar de sig för resultat av sina upprörda debattartiklar, bloggposter eller twitterserier?

Aldrig har det väl varit bättre läge för att bilda ett seriöst parti, med en fungerande och trovärdig helhetssyn för Sverige, än nu? Det är nästan 4 år kvar till nästa val, landet saknar både trovärdig regering och opposition och väljarna känner sig svikna, lurade och förbannade?

Hur svårt skulle det vara att göra om det som Jimmie Åkesson klarade av? Eller det som Gudrun Schyman skulle ha lyckats med om hon fått med sig åtminstone en seriös medarbetare?

Är det för jobbigt? Riskabelt? Eller räcker det med att putsa glorian och egot med en missnöjd debattartikel?

Saknas det pengar?

Jag tror att väljarna mer än gärna bidrar med det de kan .. för ge mig något som jag kan tro på, så betalar jag gärna en medlemsavgift, stöder partiet ekonomiskt och arbetar gratis.

Men bespara mig missnöjesyttringar som inte leder någonstans, uttalade av politiskt engagerade personer som inte är villiga att varken satsa eller riskera någonting alls.

Eller vill alla ha det som John Sjöstjärna, som kommenterade bland alla besvikna och arga på något av allianspartiernas facebookssida ..  

"Jag hoppades på nyval för att jag gillar inte Löfven. Inte för att han är en dålig politiker utan för att han är fet. Det ser inte bra ut utåt.

Jag vill ha en statsminister som ser stilig ut och bär uniform. Han ska ha cigarr i munnen, eventuellt bära ett lejonhuvud, sedan ha en mink i knät som han klappar när han tilltalar folket i tv. Han ska vara full ofta även på söndagar för det visar att det är han som bestämmer.

Sedan ska han hota med krig i FN då och då ifall han inte får sin vilja igenom. Det skulle sända bra signaler till omvärlden att Sverige är en kraft att räkna med".

Är det det bästa vi har att hoppas på .. ett skämt för att slippa se verkligheten?

söndag 28 december 2014

Det finns en del lugna och sansade röster ..


.. i bruset och kalabaliken runt decemberöverenskommelsen. Den Hälsosamme Ekonomisten är en, Dick Erixon en annan och Gunnie som kommenterade i mitt första inlägg, "Det är glasklart ... ", är en tredje och det finns säkert många, många fler.

Själv blev jag störtförbannad. Oerhört upprörd .. och delvis är jag väl det fortfarande, eftersom jag är tveksam till själva formerna för överenskommelsen, sättet den presenterades på och kraftigt skeptisk till Stefan Löfvens förmåga att hålla sig till avtal i största allmänhet.

Men det som skapade det verkligt stora rabaldret tror jag är politikernas oförmåga att kommunicera med väljarna.

En gång skrev jag om språkets 28 bokstäver ... Med bara 28 bokstäver till hands kan vi överta någon annans identitet på Facebook och det behövs tillgång till samma antal för att få den tillbaka eller borttagen. Det går också att försörja sig som författare eller journalist med hjälp av bara 28 bokstäver .. en del blir faktiskt rätt förmögna genom att använda dem väl.

Det behövs inte mer än 28 bokstäver och en person som utnyttjar dem för att skapa panik på bostadsmarknaden eller börsen, misstänkliggöra en regering eller förvandla en lögn till en sanning. Eller tvärtom.

28 bokstäver kan ödelägga en karriär, bilda en mobb, knäcka en medmänniska eller innebära hopp, vänskap och gemenskap. Tänker vi någonsin på det när vi öser ur oss det som känns mest angeläget för stunden?

Språket består av 28 bokstäver, har ni tänkt på det? Ta bort en eller två .. hur skulle det då bli?

Allt vi läser och skriver består av dessa 28 bokstäver som vi inte alls är rädda om utan tvärtom handskas ovarsamt och vårdslöst med, är inte det rätt märkligt?

Och inte kostar de någonting heller. Helt gratis kan vi använda dem till att håna, hota, misstänkliggöra, beundra, avguda och lovorda människor vi inte känner .. eller så kan vi använda dem till att föra öppna och förutsättningslösa samtal med varandra.

Men för det mesta använder vi dem till att uttrycka absolut ingenting.

Stefan Löfven använder språkets 28 bokstäver till att svära sig fri från allt ansvar, Anna Kinberg Batra använder samma antal för att beskriva sitt ansvar för Sverige och båda behöver hela alfabetet när de prisar sin lyckliga stjärna för att det inte blev något extraval.

Sverigedemokraternas väljare har verkligen användning för varenda bokstav i sin upprördhet över att deras röster ogiltigförklaras och sosseväljarna tar lika många till hjälp för att försöka skapa en vinstsituation av en förnedrande förlust.

Sanningen är väl den att ingen hade vunnit på ett val som ingen ville ha.

Inte ens Stefan Löfven som bara hasplade ur sig en kombination av de 28 bokstäverna som .. hoppsan? .. formade sig till ett utlyst extraval?? Bara sisådär .. liksom .. det bara blev?

Man ska vara rädd om språket, annars vet man inte hur det blir. Det har jag ibland anledning att påminna mig själv.

Men OM bara allianspolitikerna hade förstått vilket chock det skulle bli för deras väljare .. som var rustade till tänderna inför ett nyval .. när de insåg vad som hänt bakom ryggen på dem. Som ett slag i ansiktet fick vi insikten om att spelreglerna hade förändrats.

I hemlighet?

Utan ett enda ord som kunde ha förberett oss på vad som var i görningen?

All hänsyn visades den obalanserade statsministern och hans handlingsförlamade regering .. så att möjligheten till en uppgörelse inte skulle falla i elfte timmen.

Nu var det trovärdigheten och förtroendet som föll i stället, samtidigt som väljarnas val helt valdes bort. Kanske går det att reparera .. oddsen för att regeringen ska köra i diket igen är ju rätt låga, men känslan av att bli lurad .. under ÅTTA ÅR! .. är ganska envis.

Sett så här i efterhand så tänker jag att det hade varit bättre om det hela skett inför öppen ridå, kanske FÖRE ett extraval, som en försäkran om att landet inte skulle hamna i samma situation igen.

Det hade kanske skapat diskussioner och upprördhet .. men inte samma svekdebatt som i dag. Det hade varit ärligt .. och överenskommelsen hade kanske blivit mer genomarbetad/genomtänkt? Framför allt så hade vi väljare haft en valmöjlighet.

Det hade garanterat kostat rent ekonomiskt, javisst.

Men inte lika mycket som regeringens schabbel med Förbifarten har kostat hittills och det hade förmodligen varit värt varenda krona i bibehållen trovärdighet.

Våra 28 bokstäver hade kunnat användas på ett mer inkluderande sätt .. sett ur ett gräsrotsperspektiv.

Jag är fortfarande både arg och besviken över brådskan, bristen på information, kommunikation och öppenhet. Från och med nu kommer förmodligen alla kontroversiella beslut att bakas in i minoritetsregeringarnas allt digrare budgetar ..som inte kan fällas .. och därmed inte underkännas av majoriteten i riksdagen.

En demokratisk lösning .. eller ogenomtänkt panikhandling?




Tvätta händerna och spring för livet.


Ett handslag gäller bara om det är mer än en hand inblandad .. och i dagens DN gör Stefan Löfven just nu sitt bästa för att förvandla den sk decemberuppgörelsen till en berättelse som skildrar hans egen personliga sanning och storhet.

ALLT är Alliansens fel.

Alliansen är dåliga, dåliga, falska, opålitliga och maktgalna, typ. Samt besitter alla andra negativa egenskaper som jag hittills förknippat med statsministern.

Tänk så fel man kan ha?

Att han tvingades samarbeta med Sverigedemokraterna genom att bryta den praxis som han i går tog i hand på att han aldrig mer ska bryta, är ett påhitt och en osanning fabricerad av Alliansen.

Att Sverigedemokraterna fällde den budget han själv betecknar som en bra budget berodde helt och hållet på att Alliansen tyckte att de själva hade en jättebra budget vilket gav SD möjlighet att fälla hans egen allra jättebästa budget. Alltså .. det var Alliansens fel eftersom de röstade på sin egen budget.

Att han hotade med ett extraval var definitivt Alliansens fel eftersom han lovat att avgå annars, och att han inte utlyste det berodde på att "jag inte stängde någon dörr, men att jag inte tänkte springa runt. Men när vi väl såg att det fanns ett klimat för samtal så ville vi bejaka det."

Alltså .. Alliansen kapitulerade för hans överlägsna förhandlingsteknik?

Han har inte svikit löftet om att vägra regera med Alliansens budget!

Hans löfte om extraval var inte förhastat! "Jag hade sagt att jag inte tänker sitta kvar och bara administrera deras budget. Och då blev det annat. Då blev det extraval." Sedan blev det inte extraval men Alliansens budget i alla fall men det blev i alla fall en skillnad eftersom det inte blev ett extraval.

Han "tror" att Alliansen tänkte "ta över"! De skrev en debattartikel som gav "en signal" om att de vid det tillfället var beredda på att ta över.

Stefan Löfven vill inte medverka till att det blir en "konstig historieskrivning"? I stället ser han till att dra tillbaka sin egen hand från det symboliska handslaget och skriver i stället sin egen.

Decemberöverenskommelsen är inte mer än ett dokument och ett handslag .. det formella beslutet kommer att fattas senare och jag kan inte begripa Stefan Löfvens avståndstagande från Alliansen redan nu??

Ville han bara trassla sig ur extravalslöftet och försöker nu trassla sig ut ur decemberöverenskommelsen som ännu inte är färdigöverenskommen?

Om jag var en av partiledarna i Alliansen så skulle jag tvätta händerna och springa för livet, rädda det som räddas kan och hålla mig på mils avstånd från Stefan Löfven och hans historieskrivning.

Tur, tajming och talang .. svarade Per Gessle en gång, när han fick frågan om vad som låg bakom hans framgångar.

Det är inte ord som jag förknippar med Stefan Löfvens ickefungerande, hala och opålitliga "ledarskap" eller hans vilsna trainee-regering.

Däremot så får han mig att tänka på en textrad av Anders F Rönnblom;

Ingen ser dig, ingen hör dig, du är alltför väl maskerad

Ingen vet vad du har för dig, ingen här är informerad. 

Det är drygt tre månader sedan svenska folket gick till val. Inte ett enda ord av det som sas under den valrörelsen har visat sig vara trovärdigt och det som sagts efter har hållits hemligt för väljaren.

Tajmingen för den sk decemberöverenskommelsen kunde inte ha varit mer illa vald .. vilket ger ett klart underbetyg till alla inblandade. Även dem som fortfarande står med händerna utsträckta efter det att Stefan Löfven har åkt hem. 

DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, Expr., Expr., Expr.,

lördag 27 december 2014

Budskapet till väljarna är glasklart.

Sverige är en demokrati.

ALLA har rätt att rösta på vilket parti de vill och för närvarande finns 8 partier representerade i Sveriges Riksdag.

Från och med årsskiftet .. med beslut någon gång i april .. så har 6 partier enats om att ogiltigförklara de röster som väljarna lägger på dem som de anser vara "oseriösa" partier. Denna överenskommelse kommer att gälla till valet 2022! 

Under nästan ÅTTA ÅR kommer de demokratiska valen att ge följande valmöjligheter ..

1 .. en regering som regerar med stöd av samtliga 6 "seriösa" partier och med en okänd politisk vision beroende på mandatfördelning .. dvs en rödgrönblå/blågrönröd odefinierbar politik? Eller som nu .. en vacklande regering som klamrar sig fast vid makten genom att regera med oppositionens politik och en högeropposition som godkänner regeringens uppgörelser till vänster,

2 .. eller en majoritetsregering bestående av antingen Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna. Möjligen kommer ett sådant "oseriöst" val att följas av  bestraffningar i form av grundlagsändringar så att hälften av väljarna omyndigförklaras, eller vad de nu kan komma överens om?

De nya "demokratiska" spelreglerna gynnar de politiskt valda inom den "seriösa" gruppen, som kan känna sig trygga oavsett vad som händer, ger oanade möjligheter till de mer "oseriösa" som får ensamrätt på de frågor som inte anses "rumsrena" och missgynnar väljarna som antingen måste välja samma politik i evighet, amen .. eller det missnöjesparti som "äger" de frågor som de andra partierna inte vill låtsas om eller kan enas om.

Glöm vallöften, partiprogram, partiledardebatter eller valtal .. resultatet blir ändå det samma.

Den politiska trovärdigheten sjönk under noll, orden "ledare" och "ansvar" devalverades till värdelöshet och min absolut första, ärliga och spontana reaktion, när jag fick höra talas om den sk decemberöverenskommelsen, var ..

.. fy f*n!

Och det är ju inte särskilt seriöst det heller, men det finns nog inget bättre sätt att beskriva det förakt jag känner för svenska politiker i dag.



DN, DN, DN, DN, DNSvD, SvD, SvD, SvD, SvD, Expr., Expr.,

onsdag 24 december 2014

God Jul till alla kända och okända som passerar.


och 
den Makalöse Maurice som, till vår stora förvåning ännu inte vält granen,
Hittekatten som .. kanske .. kan förlåta mig införskaffandet av den Makalöse, om tilldelningen av köttbullar blir efter vikt och ålder
och 
vår irländska Rackarkott som äntligen har glömt det som är bäst som glömt, och accepterat sin familj som den nu är.

Från oss alla till er alla .. tyck om varandra och ha en en bra dag och kväll. 

tisdag 23 december 2014

Om jag överlever den här julen ..


.. så är det inte den Förskräcklige Maurice förtjänst.

Aldrig har julförberedelserna varit så motiga som i år. Det kan bero på en ytterst engagerad och deltagande Siamanx. Det finns inte ett enda utrymme i huset där vi kan lägga ifrån oss något ätbart eller inslaget utan att där står en förhoppningsfull katt beredd att äta eller packa upp nyheterna.

Nu behöver han ingen stol för att komma upp på spisen, borden, diskbänken eller andra skåp, hyllor eller bänkar. Så fort som det handlar om matlagning eller julklappsinslagning så måste Maurice stängas in någonstans eller kastas ut på verandan .. där han sitter och klagar så högljutt att det är ett under att ingen djurskyddsmänniska har uppenbarat sig.

Men om vi glömmer bort att vi har en Siamanx så märker vi det så fort vi placerar något på en ledig yta. Han är som en hårt pumpad boll, hoppar upp, vi kastar ner, bara för att få honom på bordet/bänken/spisen på uppstuds igen. Stressnivån är hög av förklarliga skäl.

Han äter ALLT! Särskilt förtjust verkar han vara i bakverk av alla slag och han använder sina tassar som händer, vilket gör att han blixtsnabbt kan kapa åt sig en kaka eller köttbulle på nerväg från bordet även om vi kastar ner honom innan han landat.

Bortsett från att han är skvatt galen så tror jag att han har ADHD också .. säger Maken uppgivet, trots att han och Maurice har ett Pettson/Findus-förhållande och är fullständigt oskiljaktiga.

Jag för min del tycker att det är som att ha en oförutsägbar, kaosframkallande privat rödgrön regering här hemma.

Jag har städat .. som jag brukar göra dagarna före jul i alla fall, och i dag dammsög jag och torkade av golven. Precis när jag belåtet beundrade mitt verk så upptäcker jag små jordiga fotspår som ledde till en krukväxt som "hamnat" på det nystädade golvet i vardagsrummet.

Visserligen är stampade jordgolv ursprungliga och har sin charm .. men just i dag kändes det inte så stämningsfullt.

Och medan jag gjorde en extrastädning/nystädning .. så passade marodören på att tömma sin leksakslåda över hela golvet.

Vi har också köpt en svindyr sk Konstgran i plast, för att undvika vattenskador på golvet vid "eventuella" klättringsolyckor. Vi tog in den i går .. och i dag åkte den ut igen. Vi höll på att kvävas av plastångorna som till och med tog över hyacintdoften.

Klockan tre hade vi INGEN gran .. något som aldrig hänt så här nära julafton.

Maken var inte hemma och jag beväpnade mig med en såg och traskade ut i skogen. Gick och gick och gick och gick och till slut konstaterade jag att det inte fanns en enda anständig gran inom det område där jag kunde såga av en. Eftersom jag är en lättstressad person blev jag till slut så desperat att jag allvarligt funderade på att ta in en en eller en tall eller en vissen björk .. bara för att få något att hänga upp glittret på.

Men som vanligt, alla problem löser sig om man bara tar det lugnt. Som Maken gör .. alltid .. till skillnad från mig .. och därför så har vi en trefjärdedelsklädd gran på plats just nu. Men eftersom vi redan nu fått plocka bort ett antal intressanta julkulor så misstänker jag att den bara är halvklädd i morgon.

Vi får se hur länge den får stå där? Jag misstänker att den här julen kommer att kvala in på topp tre när det gäller jular jag minns.

måndag 22 december 2014

Sagan om tre små grisar och den stora stygga vargen ..


.. verkar vara inspirationskälla för våra politiker nu när den stygga vargen pustat bort regeringens budget, statsministern frustat fram ett hot om extraval och oppositionen letar efter nödutgångar som ska förhindra ett nytt val.

Nu ska det smidas planer på att byggas trygga rum som inte kan pustas och frustas omkull av något "utomstående" demokratiskt valt parti. Demokratibygget ska förstärkas med liiiite mindre demokratiska regler som gör att Sverigedemokraterna måste ha absolut majoritet för att få något att säga till om?

Det låter minst sagt bräckligt om de frågar mig?

Men eftersom jag inte är så smart som en politiker så är det kanske inte så panikartat som det ser ut?

Men OM det blir ett nya röstningsregler i riksdagen blir signalen till mig, som väljare, att det knappast är någon idé att rösta på några andra än de tre största partierna, om jag inte vill riskera att kasta bort min röst.

Och OM en majoritet av väljarna resonerar som jag, så blir det ju bara två små grisar och vargen kvar?

Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna?

Det känns lite si så där.

Personligen känns det nästan som om jag hellre äter en liten burk mask än har Stefan Löfven som statsminister. Att ha en impulsstyrd, argsint statsminister som hotar med extraval så fort han inte får som han tänkt sig känns inte särskilt tilltalande. Moderaterna känns ju inte heller speciellt stabila om de förhandlar .. enligt media?? .. om ändringar i demokratibygget för att gå honom till mötes.

MÅSTE jag rösta på Sverigedemokraterna som verkar vara det enda partiet av de tre kvarvarande som kan tänka sig att samarbeta med de andra två? Särskilt med tanke på att alla begränsningar som görs för att utesluta SD förvandlar dem till sk underdogs och göder politikerföraktet.

"Everybody likes the underdog, because everybody feels like one" .. sa min engelska väninna i ett helt annat sammanhang, men det riskerar att stämma väl in i den svenska politiken också.

Både Socialdemokraterna och Moderaterna har frågor som Sverigedemokraterna också har i sitt valmanifest. Vad är det som hindrar dem från att samarbeta när det gäller alla andra frågor UTOM invandringsfrågor?

Det har jag undrat både en och två gånger .. men aldrig fått någon förklaring på?

Men det borde väl vara vettigare än att peta i de demokratiska spelreglerna i riksdagen? Sånt har gjorts förr .. med förfärande resultat!


SVTSVT, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvDDN, HD,

söndag 21 december 2014

Riktiga statsministrar bär inte offerkoftor*.


Vår statsminister är arg. Riktigt, riktigt arg!

Offerkoftan är knäppt så högt i halsen att han nästan kvävs av sin upprördhet. INGEN tar ansvar för att han i sin ilska råkade utlysa ett extra val innan det ens var möjligt att göra det.

Sverigedemokraterna är maktfullkomliga och maktlystna när de utnyttjar riksdagens regelverk för att göra sin stora fråga .. invandring, och integration .. till en huvudfråga . Det maktspråket, den maktfullkomligheten, den arrogansen mot Sveriges riksdag, det gör mig riktigt riktigt arg, säger Stefan Löfven uppbragt och ägnar inte en tanke åt att SD gör precis det som de lovat sina väljare .. 13% av väljarskaran.

Oppositionen .. dvs Alliansen .. lyfter inte finger för att komma med förslag på hur han ska kunna trassla sig ur den grop han grävt åt sig själv. Trots att han säger sig ha lagt upp "skatter och avgifter och alla utgiftsområden" på bordet för diskussion så kommer de inte med några som helst genomarbetade förslag eller lösningar på hur han ska anpassa sin politik så att de kan rädda statsministerämbetet till honom?

Det går inte att sätta sig vid ett tomt förhandlingsbord!

Om man får nej hela tiden så tar tålamodet slut någon gång!

Han ägnar inte en tanke åt att det är HAN, i egenskap av statsminister som är skyldig att presentera de genomarbetade förslagen och lösningarna som ska läggas fram på det tomma förhandlingsbordet .. för allianspartierna att godkänna, förkasta eller diskutera?

Det är statsministern som ska fylla förhandlingsbordet med förslag .. inte oppositionen.

Extraval är nödvändigt, hävdar Löfven. Men om valresultatet skapar samma kaos som i dag så anser han att det bara återstår samarbete över blockgränserna.

Vi kan inte hålla på att ha val varje år eller halvår, säger Löfven förtrytsamt i riktning mot Alliansen som envisas med att hålla de löften de gav sina väljare. Precis som Sverigedemokraterna!! Det bevisar väl om något att det existerar ett samarbete?

Socialdemokraterna skulle ALDRIG hålla sina löften om statsministerposten stod på spel. Aldrig skulle de bete sig som borgare och sverigedemokrater!

Stefan Löfven är bitter och .. naturligtvis .. ARG. Så bitter att det kliar under offerkoftan. Både Fredrik Reinfeldt och Anders Borg smet ut genom en bakdörr som han själv inte har tillgång till ... än.

Det är djupt orättvist att de nu slipper stå till svars för allt elände som drabbat Stefan Löfven. Det är också bittert och orättvist att de har åsikter om hans regerande och att de inte tvingades utlysa extraval när han själv satt i opposition och bröt mot praxis tillsammans med SD!

Det är orättvist

Men när Stefan Löfven kräver samarbete så glömmer han en liten detalj.

Den rödgröna regeringen och Stefan Löfvens statsministerpost vilar tungt på Vänsterns 5,7% och Vänsterpartiet har tydligt deklarerat att de ALDRIG i livet kommer att gå med på att samarbeta med borgerligheten.

ALDRIG!

Och .. vips .. så försvann 5,7 procents förhandlingsmakt.

Och då kan inte jag se annat än att Stefan Löfven inte har mycket att komma med vid förhandlingsbordet, om han anser att hans och  Miljöpartiets 38% kan ställa krav på allianspartiernas 39,3%?? DET kanske är anledningen till att det aldrig kommer upp några genomarbetade förslag eller lösningar på statsministerns förhandlingsbord?

Varför ska Alliansen svika sina väljare för att vika ner sig för en regering som representerar färre väljare? Hela idén med demokratiska val går väl ut på att de som har störst väljarstöd regerar?

Men jag tror inte Löfven riktigt har förstått att de irriterande procenttalen som alla talar om i samband med val och opinionsmätningar representerar RIKTIGA människor och inte förhandlingspotter! Vanliga människor som har uttalade önskemål baserade på de uppgifter de olika partierna fört fram i en valrörelse eller i sitt riksdagsarbete.

Väljarna?? .. Vad har dom med det här att göra? Det är ju Stefan Löfven som är STATSMINISTER. Det är honom alla sviker och motarbetar och även om den är han .. och bara han .. som tror att hans problem kan lösas med ett extraval .. så är det alla andras ansvar att se till att han ..

1 .. slipper utlysa det!
eller
2 .. blir omvald!

Hans tålamod är slut! Offerkoftan kliar, statsministern är förbannad och hans uttalanden, språk och inställning till andra partiers vallöften blir mindre och mindre statsmannamässiga ju närmare den 29 december vi kommer.

* Rubriken har jag på sätt och vis lånat från boken "Riktiga katter bär inte rosett", av Terry Pratchett.


DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, Expr., Expr.,