Himmelske Fader ..

.. ge åt oss alla glädje och renhet, längtan och sånger och skänk oss Kristdemokraternas väljare så att Stefan blir glad och att den 9:e september 2018 inte blir den sista gemensamma måltiden som riksdagsparti.

Vår kärlek skall vara uppriktig. Vi ska avsky det onda, hålla fast vid det goda, visa varandra tillgivenhet. Överträffa varandra i ömsesidig aktning. Gläda oss med dem som gläder sig och gråta med dem som gråter samt frivilligt offra Gustav Fridolin på tacksamhetens altare.

Gör oss till ett heligt, jämlikt parti som lockar alla religiösa trossamfund. Låt oss axla ansvaret för skapandet av samhällets normer och kulturyttringar och bli som en öppen famn för alla könsidentiteter och samlevnadsformer - i en ren och vacker värld - allt under ett och samma värdegrundsparaply.

Kultur och Miljödemokraterna - One Size fits all!

Amen!

.. och, om det är möjligt, förgör dem som skriver kränkande kommentarer på twitter!

Så tolkar jag kulturministerns instagrambudskap .. men det är absolut möjligt att jag har missförstått meningen med det hela. Det skulle i så fall inte vara första gången när det gäller budskap från Miljöpartiet.

Rätten till tolk?

Regeringen föreslår i höstens budget 500 miljoner i stöd till de kommuner och landsting som anställer personer som står långt från arbetsmarknaden med hjälp av extratjänster.

Extratjänster är en subventionerad anställningsform riktad till nyanlända och långtidsarbetslösa. Och det är staten som står för hela kostnaden för den anställde under maximalt två år.

Regeringens mål är 20.000 extratjänster till 2020 men hittills har det bara blivit 3.600 extratjänster.

Under förra veckan ställdes en bekant inför problemet med att få ett läkarintyg för att överklaga ett beslut från Försäkringskassan. Ett sådant intyg måste innehålla exakt rätt ord och rätt beskrivning av hälsotillståndet för att bli godkänt av utredaren och när det sedan visade sig att den mycket trevliga och kunniga läkaren inte hade tillräckligt med kunskap i svenska språket för att förstå vad min vän behövde .. så blev det minst sagt väldigt besvärligt.

I det här fallet löste det sig genom att en bekants bekants läkarbekant skrev ut ett fullgott läkarintyg som den behandlande läkaren godkände och signerade.

Men hur många har så tjänstvilliga läkare och så värdefulla bekantas bekantas bekanta?

När de nyanlända besöker våra sjukhus eller myndigheter har de rätt till tolk, eller hur? Med regeringens nya förslag är det kanske dags att utöka den rättigheten att gälla även svenskfödda medborgare?

Nu när Magdalena Andersson sätter tumskruvar på kommunerna och"kräver" att de ska "anställa" nyanlända som "extraresurser" inom vård och omsorg tycker jag att det också är helt rimligt att kräva rätt till tolk till personalen som ska handleda "resurserna" och de hjälpbehövande som behöver hjälp med att göra sig förstådda.

Eftersom alltihop är skattefinansierat är det ju ändå vi som betalar hela kalaset.

Konsten att förstöra ett varumärke.

Det var skillnad mellan Sveriges Television och simpla, reklamfinansierade tv-kanaler. Förr.

På den gamla goda tiden när medborgarna köpte och läste våra största dags- och kvällstidningar och faktiskt trodde på det de läste. För många år sedan, alltså.

Då, när Socialdemokraterna ansågs vara ett regeringsdugligt parti som värnade om de svagaste och mest utsatta i samhället. Det vill säga de utarbetade som nu nekas sjukpenning, de äldre som nu får välja mellan att bo och äta, de psykiskt sjuka som inte längre ens kan hoppas på stöd och hjälp och de funktionshindrade som nu verkar sorteras ut ur samhället fortare än när de fick tillträde osv.

Det var ett tag sedan, eller hur?

På den gamla goda tiden stod SVT för kvalitetsprogram ledda av personer som, för det mesta, visste vad de talade om, debattprogram med deltagare som representerade alla åsiktsinriktningar och med programledare som åtminstone försökte vara opartiska.

Och i de fall de misslyckades blockerades växeln av upprörda licensbetalare

Sveriges Television representerade Folket och inte Makten. Något som kanske är svårt att förstå för den som för första gången låter bli att betala tv-licensen.

I dag är det nästan skambelagt att bli ertappad med att se något annat än importerade program på statstelevisionen.

Det egenproducerade programutbudet är så till den milda grad anpassat till NORMEN, VÄRDEGRUNDEN och den Svenska Modellen att innehållet nästan helt glöms bort.

Eller inte får plats?

Varje program är omsorgsfullt anpassat till MÅLGRUPPEN. Det är nästan pinsamt uppenbart vem eller vilka som programmen riktar sig till eller avser att uppfostra. Lika andelar kvinnor och män .. med en aning övervikt för kvinnor. Lika delar inrikes- och utrikesfödda.. med en aning övervikt för utrikesfödda. Allt för att utjämna tidigare ojämlikheter. Och .. naturligtvis ett jämlikt utrymme för hbtq-personer och något litet program om, eller med, en funktionshindrad, en döende, en överviktig, en anorektiker, en åldrande, en utvisningshotad, några personer som tvingas leva i någon form av UTANFÖRSKAP, någon representant för ursprungsbefolkningen och .. kanske .. ett humorprogram om lågbegåvade lantisar som lever "på landsbygden", 10 mil eller mer från storstäderna.

Syftet med programmen är så plågsamt uppenbara. Svenska folket ska uppfostras. Inse att de inget begriper och fösas in på den RÄTTA VÄGEN.

För den del av befolkningen som anses vara obildbar, produceras diverse lekprogram utan varken innehåll eller mål. Men, naturligtvis, med lika andel män och kvinnor, inrikes- och utrikesfödda, och som en extra bonus kan de få rösta och finansiera sina egna innehållslösa program med egna medel.

Sveriges Television har aftonbladifierats! Även om ordet inte finns .. än.

SVT/SR ska informera om vad som händer, inte om de anställdas UPPLEVELSE av händelsen och framför allt inte skapa en nyhet som de sedan värderar eller tar ställning för eller mot.

Men.. nästa gång jag ser en demonstration skildrad med statstelevisionens kameror eller mikrofoner, kommer jag förmodligen att misstänka att delar av rekvisitan är egentillverkad och att en andel av de mest aktiva deltagarna har anknytning eller släktband med SVT.

Att bygga ett respekterat och trovärdigt varumärke är en långsiktig process, att förstöra samma varumärke går på nolltid.

Våra politiker, mediebolag och myndigheter har länge surfat på varumärken - byggda av tidigare generationer - som ansetts vara odödliga. Utan förtroende .. som är själva grunden för ett starkt varumärke .. har det varit en omöjlig uppgift.

Men om avsikten var att utplåna det gamla och skapa något nytt och sämre .. då har de i sanning lyckats med något som jag trodde var helt omöjligt att göra på så kort tid.

Katerina Magasin,

Hyran är ingen oförutsedd utgift ..

.. och skaffar du dig skulder som du vet att du inte har råd att betala kan du hamna hos kronofogden, förlora din kreditvärdighet och kan få vänta i åratal på att kunna bli godkänd som hyresgäst eller kund. Gör rätt för dig, dina skulder är någon annans inkomst och ditt namn är det varumärke som du för med dig genom livet.

Ungefär så blev jag hjärntvättad när jag växte upp och precis likadant lät jag under de år som vi var familjehem till unga tonårskillar som var på väg in i vuxenlivet.

Jag inser nu att jag borde ha sett till att de gick med i SSU i stället .. då kanske de hade kunnat gjort en politisk karriär och blivit ministrar i stället.

Man gör sina misstag här i livet. Betalar hyra och räkningar även när det innebär att månaderna blir fattiga och långa mellan löneinbetalningarna. Låter bli att felparkera, visar hänsyn och gör rätt för sig .. alldeles i onödan.

Anders Ygeman hade en mer lättsinnig inställning till sina åtaganden och gjorde uppenbarligen ett bättre val. Han hade råd med bil, men inte med parkeringsböterna, i stället för att parkera lagligt och gå en längre sträcka lät han bli att betala. Han hyrde ett hus, hyrde ut det till fler, gav fanken i att betala hyran, kom inte till förhandlingarna i tingsrätten och struntade i att betala de 27.297 kr som han blev dömd att betala.

Och trots att han lyckats dra på sig ca 30 betalningsanmärkningar, så klättrade han på karriärstegen och blev välavlönad inrikesminister med ansvar för polisen och säkerheten i landet?

Han ursäktar sig med att han var arbetslös och fattig. Till och med när han fått sin riksdagsplats var han så fattig att han inte ens orkade betala en räkning på 600 kr.

Upplevd fattigdom ser tydligen olika ut beroende på vem man är? I dag blir äldre, som gett staten sina bästa år i ett lågavlönat liv utan betalningsanmärkningar, hemlösa och får sitt dagliga mål mat av Stadsmissionen om de hamnar på rätt plats i soppkön. Eller så kan ställa sig över systemet med att göra sin plikt och bli minister?

Jag önskar att jag hade insett värdet av ett SSU-medlemskap, då när min uppgift var att förbereda andra för livet som ansvarstagande vuxen.

Men å andra sidan kanske det hade fört med sig personliga nackdelar för vår egen familj? Medlemmarna i SSU verkar ha ett märkligt och obegripligt förhållande till avlopp och avföring vilket .. om det är en förutsättning för avancemang inom partiet .. nog hade blivit rätt svårhanterligt i längden.

Cornucopia?, 

Kommer någon ihåg ..

 .. den här ensamma .. högt älskade .. stöveln som fick symbolisera det som fattades för att Socialdemokraterna skulle kunna uppfattas som ett fungerande alternativ den 13 april 2011?

Jag vill minnas att jag lovade att göra mig av med den efter valet 2014, men sedan glömde jag bort att den fanns .. och det var ju tur för mig, eftersom jag annars hade haft en annan ensam stövel att göra mig av med i dag.

Jag har alltså hittat maken till den ensamma stackaren. Sex år senare! Jag blev nästan löjligt glad och lycklig, trots att det säger en hel del om hur det ser ut på vår vind. 

Men det säger inte mycket om hur det går för Socialdemokraterna som fortfarande haltar fram utan riktning och mål.

Men eftersom de "vann" valet 2014 och bildade Sveriges första Feministiska Regering .. och med tanke på att jag äntligen har hittat min borttappade vänsterstövel .. så får jag väl lov att hitta en annan symbolbild.

Det här är ett par skor i storlek 38 som jag "fyndade" på Myrorna för en tid sedan. De är jättevackra, tycker jag. Det är bara två fel på dem.

De har fel storlek och det går inte att gå i dem.

Så jag har dem på bokhyllan som symboler för vår Feministiska Regering i synnerhet och feministisk politik i största allmänhet.

Politikervecka i Järva, är det en bra idé ..

 .. eller bara samma lögner på en annan plats?

Oavsett hur det blir så blir det kanske billigare när de flesta politiker och seminarieledare, enkelt och utan hotellkostnader, kan åka hem efter avslutat värv. Är det sedan möjligt att inte kopiera Almedalens variant av "månglarnas marknad", där alla som vill sälja tjänster eller kostsamma investeringar till roseglada politiker så finns det ytterligare möjligheter till besparingar för skattebetalarna.

Den första som premiärtalade på denna nya arena var Victoria Kawesa, en av F!:s två partiledare. Jag har inte hört talet i sin helhet, men enligt Expressen berättade hon om sina egna erfarenheter från den förort norr om Stockholm där hon själv bor och där hon kanske växte upp.

  

– Jag vet hur det är att växa upp i fattigdom, att aldrig åka på semester, att inte ha någonstans att ta vägen på sommarlovet. Jag vet också hur det känns att vara rädd för att gå hungrig under helgerna, eftersom den enda måltiden jag fick var den i skolan. 

Som mamma till en vuxen dotter hängde jag upp mig lite på ovanstående citat. Att familjer inte har råd att åka på semester är ju inte bara ett förortsproblem. Många, många familjer runt om i vårt land kan inte det, även om de inte bor på orter som kallas utsatta eller räknas som fattiga. Att inte ha någonstans att ta vägen på sommarlovet handlar inte heller bara om fattigdom eller bostadsort utan kanske mer om förväntningar, ensamhet eller oengagerade föräldrar.

All sysselsättning behöver inte kosta pengar, det kan jag påstå eftersom jag själv levt under normen för försörjningsbidrag under några år. Det går att ge ett barn en minnesvärd, sommar utan pengar och utan att blanda in de sociala myndigheterna,  och det på ett sätt som upplevs som minnesvärt .. även av klasskamrater som fraktats mellan campingplatser, nöjesparker, lekland och diverse djurparker.

Men det jag verkligen reagerar på är påståendet - Jag vet också hur det känns att vara rädd för att gå hungrig under helgerna, eftersom den enda måltiden jag fick var den i skolan.

Hur känns det för Victoria Kawesas föräldrar att höra den meningen? De var ju, precis som jag var, ytterst ansvariga för att deras dotter skulle kunna äta sig mätt varje dag.

Alla som inte kan försörja sig själva har rätt till försörjningsstöd, bostadsbidrag och barnbidrag. I de fall där pengarna inte räcker till mat beror det för det mesta på psykisk sjukdom eller  missbruk av något slag. Inget barn ska behöva förlita sig på skolmaten som enda näringskälla under veckans och dygnets alla timmar.

I familjer där föräldrarna prioriterar sina egna behov före barnens behov av mat, är det dessutom väldigt ovanligt att barnen lyckats gå vidare till en akademisk utbildning.

Om det såg ut så i Victoria Kawesas familj är hon förtjänt av all beundran, men om påståendet, att hon fick svälta de dagar hon inte åt i skolan, är en politikerlögn som svärtar ner hennes föräldrar känner jag det motsatta.

Jag vet inget om Victora Kawesas familj mer än det hon själv berättat i en intervju ..

..  jag har alltid har varit intresserad av att utbilda mig. Det har alltid varit min tillflykt att läsa mycket och när man växer upp i en ugandisk familj så finns alltid inställningen att du måste utbilda dig.

Min mamma satsade hårt på det när vi bodde i Uganda och ville att vi skulle gå i de bästa skolorna. Det är en statusfråga i Uganda så min mamma betalade de dyra avgifterna för att jag skulle kunna gå i samma skolor som hennes vänners barn gick i.

Jag fick göra ett intagningsprov när jag skulle börja första klass, som alla hade varnat min mamma om att det var väldigt svårt. Men jag klarade provet och så började jag på Buganda Road Primary School. Min mamma blev jättestolt över detta och hyllade mig. Jag kommer ihåg att jag blev så tagen av all uppmärksamhet jag fick från henne och att det var första gången jag kände mig så pass viktig. Så när vi sedan kom till Sverige 1984, pga. kriget i Uganda, så var det första jag tänkte ”var är skolan någonstans”.

Det låter ju inte som en mamma som låter sin dotter svälta? Däremot kan jag tolka Victorias egen beskrivning av sin mamma som att hon inte följer partiledarens uttalanden i media .. ta min mor som exempel, hon har väldigt lite kontakt med det vita majoritetssamhället. Hon rör sig bara i ugandiska kretsar och ser sig som ugandier.

Så då går det kanske bra att slira lite på sanningen och familjesolidariteten för att ta politiska poäng? 

  

85000 skäl till att bli jätteförbannad!

Stadsmissionen arbetar i godhetsbranschen. I styrelsen sitter fina, välavlönade människor med rätt människosyn och rätt värdegrund, och fördelar välgörenhet till samhällets olycksbarn.

Under de senaste åren har landets välgörenhetsorganisationer haft händerna fulla med att fördela välgörenheten bland "Refugees" och tiggare från Rumänien, vilket har haft till följd att "vanliga" uteliggare och trista fattigpensionärer har hamnat sist i kön till välgörarnas öppna hjärtan.

Detta uppmärksammades av Sverigedemokraterna vintern 2015/16 men den insamling som de startade till förmån för de "gamla" hemlösa som fått lämna härbärget för att ge plats åt "nya" och mer aktiva hemlösa togs naturligtvis inte väl emot.

Välgörenhet ska bedrivas med rena pengar som inte besudlats av personer med fel värdegrund och fel människosyn. Sedan kan man ju undra hur en människa som vill värna om de mest utsatta genom att skänka pengar till välgörenhetsorganisationer kan beskyllas för att ha fel människosyn?

Behovet av insatser för hemlösa, missbrukare och det ständigt ökande antalet medellösa fattigpensionärer har inte minskat nu ett och ett halvt år senare. Det har inte heller antalet svenskar som funderar på att rösa på Sverigedemokraterna.

Enligt Demoskops senaste mätning är det så många som var 5:e väljare!

I april i år tog SD:s kommunikationschef Joakim Wallerstein kontakt med Stockholms Stadsmission för att ge en gåva på 85 000 kr till stöd för behövande äldre.  På Stadsmissionens egen hemsida kan man räkna ut att 85 000 kronor räcker till 3400 måltider.

Någon kanske till och med hade kunnat fått ett bidrag till ett välbehövligt tandläkarbesök?

Men Stadsmissionens direktör Marika Markovits avvisade gåvan med motiveringen .. ”Som vi tidigare meddelat väljer vi, Stockholms Stadsmission, att avstå från gåvor/sponsring från företag och organisationer vars verksamhet eller målsättning strider mot Stockholms Stadsmissions människosyn”.

Så nu vet vi det. De hungriga mottagarna av de skänkta pengarna kommer aldrig att få se röken av dem, eftersom de mätta administratörerna som skulle förmedla dem inte ville smutsa ner fingrarna av beröringsskräck med Sveriges näst största parti? (kanske till och med största enligt Sentios junimätning.)

Den pensionär som hamnar sist i soppkön och blir utan, kan i alla fall trösta sig med att soppan inte tillagats med hjälp av pengar skänkta av "fel människor".

Till dig som misstänker att du inte har godkänd människosyn och tycker att du fått 85000 nya skäl att rösta på Sverigedemokraterna, vill jag bara säga .. skänk inte pengar till Stockholms Stadsmission - de vill ändå inte ha dem.

Då stadsmissionen livnär sig på donationer av saker, kläder osv. från privatpersoner uppstår nu ett moraliskt dilemma: kan man vara säker på att inte lömska och illvilliga SD-anhängare och nynazister donerar kläder, saker, porslin och annat...? Donation som donation, inte sant? Hur ska man i så fall förhålla sig till det? Det enda logiska måste nu vara för landets stadsmissioner runt om i landet att sätta upp överkryssade SD-dekaler på entrédörrarna med texten: "Donationer från politiska meningsmotståndare undanbedes (de hungriga har överseende)!". .. skriver Jenny Wickman i GP och jag kan inte göra annat än att hålla med henne.

Det goda samhället - Pengar luktar inte, men det gör däremot hyckleri

Ann Heberlein skriver om Det mest Förbjudna ..

.. precis som Kerstin Thorvall gjorde när hon skildrade den medelålders och åldrande kvinnans sexualitet och lust. Skillnaden är att Kerstin Thorvall, ärlig och utlämnande, berättade om sitt eget liv, sin egen lust och sitt eget behov av sexuell tillfredsställelse.

Ann Heberlein berättar om ensamma kvinnor som döljer sitt behov av bekräftelse, kärlek, fysisk närhet och sin egen otillfredsställda och undertryckta sexualitet bakom en yta av godhet och oegennytta.

Det mest Förbjudna, var en bok som ställde Kerstin Thorvall vid skampålen när den kom ut. Att en medelålders, och så småningom, äldre kvinna kunde längta så till den milda grad efter en kropp, beröring och sexuell tillfredsställelse att hon lämnade sina barn, gick till sängs med deras vänner eller sökte sexuell tillfredsställelse överallt där hon kunde få eller betala för den .. det var något som fick recensenterna att skjuta skarpt på den ovärdiga.

Men när hon dessutom sökte sig till Afrika för att dansa med unga mörkhyade män, som hon gav kärlek, närhet, gåvor, ett upplevt överflöd, tillfällig ekonomisk trygghet med egen fysisk tillfredsställelse som belöning, sågs det som så obehagligt och provocerande att SVT ungefär 30-40 år senare uteslöt det från tv-serien om hennes liv. 

Det är skillnad på synen på manlig och kvinnlig sexualitet än i dag .. men kanske inte riktigt på samma sätt som feministerna vill göra gällande.

Kvinnor GER och männen TAR? Män utnyttjar och kvinnor älskar och blir utnyttjade?

Medelålders och äldre män som reser till andra länder, går hand i hand med flickor som kunde ha varit deras döttrar, eller yngre, tar dem i sin säng för att ge trygghet och närhet .. både fysisk och ekonomisk .. begår faktiskt en olaglig handling enligt svensk lag.

En vuxen som har en familjehemsplacerad tonåring i sängen om nätterna .. oavsett om det är en tjej eller kille .. uppfyller inte kraven på en vuxen förebild. En uppgift som h*n dessutom avlönas för med våra skattemedel.

För det får vi inte glömma, de som öppnar sina hem för unga som påstås vara under 18 år, de får faktiskt en rätt rejäl ersättning för sin insats. De som är anställda på landets alla HVB-hem avlönas för att vara vuxna förebilder som ska leda socialt utsatta unga i beroendeställning till ett fungerande vuxenliv.

Och om dessa unga kränks eller utnyttjas sexuellt utan att någon reagerar, då är det uppdragsgivaren, staten eller kommunen, som bär det yttersta ansvaret.

En kärlekstörstande vuxen som söker fysisk närhet, en ung människa i beroendeställning och pengar, det är ingen bra kombination. Sätt det i samband med en medelålders/äldre man och upprördheten, vreden och kraven på bättre tillsyn skulle inte ha några gränser.

Men medelålders kvinnor?

Mammakvinnor!!

De kramar, pussar, smeker, ger kärlek, fysisk närhet och tillgång till sängvärmen helt av oegennytta .. utan att för ett ögonblick tänka på hud, tillfredsställelse och lust?

Alla män får bära ett kollektivt ansvar för alla mäns sexuella övergrepp, medan alla kärleksfulla kvinnor står över varje misstanke .. även om de inleder sexuella relationer på arbetsplatser där deras uppgift är att värna och skydda ensamstående unga människor som lever i socialt utanförskap?

Kvinnor älskar förbehållslöst och med en renhet som män saknar .. det vet ju alla? .. och med det låter vi oss nöja om det handlar om unga män.

För så måste det väl vara?

Annars borde väl reaktionerna på Ann Heberleins debattartiklar på Ledarsidorna.se ha diskuterats på landets ledarsidor och inte bara i nättidningens kommentarsfält.

WTF,