Ett lyft för Håkan Juholt?

När kvällstidningarnas förstasidor flashar upp pixlade bilder och skandalrubriker om vad en ”KÄND” svensk har haft för sig i fyllan och villan .. då klickar jag mig in på Flashback och läser vem det handlar om. Det brukar inte ta så lång tid innan det blir publicerat där.

Det är inget jag är stolt över eller pratar särskilt mycket om. Språket och påhoppen är av den graden att jag ibland undrar om det verkligen är tillåtet att skriva så? Men det finns också en humor som inte är av denna världen .. så till och från faller jag för frestelsen och läser det senaste skvallret eller de senaste spekulationerna om mina favoritämnen.

Men det var länge sedan nu .. nu för tiden missbrukar jag s-bloggar. Det är inte heller något jag är särskilt stolt över, men det som skrivs där är så fantastiskt märkligt att det är svårt att hålla sig borta.

Beskrivningarna från Förlåt-turnen är obetalbara .. partiledaren gråter till och med ”riktiga” tårar och det finns de som på fullt allvar anser att han borde ”fortsätta sina resor runt om i Sverige även efter årsskiftet. Det vore banbrytande om partiledaren för Sveriges största parti valde att tillbringa den stora delen av sin tid ute i samhället istället för bakom riksdagens trygga dörrar.”

Vem eller vilka som ska ägna sig åt att visa färdriktningen för övriga medlemmar och dessutom arbeta fram en trovärdig politik .. det framgår inte? Men å andra sidan .. hur många partiledare reser runt och gråter RIKTIGA tårar??

Nu inser jag att jag inte är ensam om att behöva min dagliga fix av s-bloggar .. det finns till och med en egen tråd på Flashback för beroende som jag? Något som en stolt socialdemokratisk kommentator var vänlig att visa vägen till???

Skillnaden mellan skribenterna på Flashback och på S-bloggar är inte språket .. det kan vara lika lågt och otrevligt på båda platserna. Skillnaden är att de som bloggar och kommenterar på S-bloggar ofta är, eller har varit, förtroendevalda politiker!! Så här skriver en flashbackmedlem om s-bloggars självutnämnde besserwisser ..

Första gången jag råkade hamna på hans blogg så trodde jag att det var satir, typ Sven-Erland, men sedan insåg jag att det är på fullt allvar. Hans mästrande ton och personliga påhopp i värsta Sovjet-anda borde skrämma iväg vilken SSU:are som helst från partiet. Det är egentligen helt otroligt - med tanke på krisen inom S - att ingen som ansvarar för marknadsföring/kommunikation inom partiet [EDIT: Kanske inte finns någon??] tar och ser över den här portalen. Den kan som sagt skrämma iväg vilken osäker väljare som helst, men samtidigt har den ett stort underhållningsvärde och genom att läsa vissa bloggar så förstår man hur stor krisen är inom S. Det räcker att bara titta på bloggrubrikerna för att man ska förstå: S blöder inifrån...

I går läste jag rubriken ”Ett lyft för Håkan Juholt” och fann att Bengt Silfversköld, ”som av en händelse” hade läst ”det gnistrande julnumret för M-magasin – en tidning för mogna självständiga kvinnor 50+?” Tidningen för ”mappies” .. ett absolut måste för en manlig socialdemokratisk sistagångsväljare i södra Sverige?

I denna tidning intervjuar Amelia Adamo Håkan Juholt på ett fantastiskt sätt som verkligen framställer honom som den store ledare han är .. enligt Bengt Silfverstrand. NU kan det bara gå framåt och uppåt!!

I kommentarsfältet huserar s-bloggars egen vakthund Mia Sjöstedt .. ett alias?, en verklig person?, Bengt Silfverstrands egen Mållgan? .. ingen vet?

Hon(?) triumferar .. i ett sök på sig själv på Flashback har hon fått en träff! Det finns en egen tråd och hon länkar och informerar och ser det som en framgång. Jag tror inte mina ögon .. och följer hennes länk.

Jag skulle inte vara så upphetsad om jag var hon(?), i själva verket hoppas jag att Mia Sjöstedt verkligen är ett alias, för det här är inget att vara stolt över.

I dag ryter Socialdemokraten Göran Johansson till, ”Det är dags att sluta upp mot det interna krypskyttet” och han vänder sig mot läckorna och uttalandena i media den senaste tiden.

Han borde nog ryta till mot partiets egen interna nätverksamhet innan han försöker tysta dem som faktiskt försöker hitta realistiska lösningar på partiets problem!

Jag trodde faktiskt aldrig att jag skulle kunna hitta något värre än Flashback när det handlade om nedvärderande uttryckssätt, personliga påhopp och rena trakasserier .. men när till och med medlemmarna på Flashback anser att s-portalen borde modereras och ses över .. ja, då har man slagit ett svårslaget och tveksamt rekord!

Expr., DN, SvD, AB, AB

Vad kräver jag av en politiker, frågar ..

.. ”Karl” i kommentarsfältet till Peter Högbergs blogg i dag. Fortsättningen går rakt in i hjärtat på mig för den innehåller det jag inte ens kunnat formulera för mig själv;

” Politikern skall tillföra mig och samhället ett klart mervärde. Detta mervärde kan endast uppstå genom en ansvarsfull ”förvaltning” av de resurser som finns (… OBS: det handlar inte bara om skattepengar).

Låt mig understryka: Du behöver ALDRIG ”visionära” för mig och de mina. Vi väljare kan tänka själva anno 2011. Du skall däremot se till att FÖRUTSÄTTNINGARNA finns för att VI skall kunna ha VÅRA EGNA VISIONER.

Jag kommer endast att rösta på dig när jag är övertygad om att du kan ”förvalta”.

Och när ser jag att du kan ”förvalta”? Jo, när du har en solid intellektuell bas, förankring i verkligheten och en sympatisk framtoning. I den ordningen. Lägg märke till: retorik kräver jag inte av Er.

Gillar du maktkamper, yviga tal, är tämligen lågt utbildad, vet inte vad du snackar om (… eftersom du kanske suttit alltför länge i riksdagen/fullmäktige), delar inte väljarnas verklighet, kommer jag att dissa dig. Så enkel är jag och de jag känner.

Så det borde väl inte vara så svårt att välja lämplig strategi. Eller?

 PS: VI VÄLJARE KAN TÄNKA SJÄLVA anno 2011. Kom ihåg detta.”

FÖRVALTA .. det är exakt rätt ord för det jag vill att de politiker jag väljer ska göra. Förvalta statens finanser, förvalta den välfärd .. vård skola och omsorg .. som ska komma oss alla till del när vi behöver den. 

Förvaltning innebär också att det är politikernas ansvar att se till att pengar och ansvar hamnar inom avsett område och inte i fel fickor och att de själva och alla andra på beslutsfattande nivå inte beviljar sig själva oanständigt förmånliga ersättningar och förmåner.

Förvalta .. det innebär ANSVAR. De politiker jag vill ha ska se det ansvar de tar på sig. De ansvarar för att de minsta i samhället blir sedda och får rimliga levnadsvillkor. De ansvarar för att ensamma människor som inte kan begära hjälpen själva, ändå blir sedda som individer, att handikappade och funktionshindrade inte ska belönas med lagstadgade rättigheter i ett lotteri beroende på vilka människor som kan ställa upp och kräva deras rättigheter.

Ansvar är att se att det är samma skattepengar som Försäkringskassan sparar in på när de slänger ut psykiskt funktionshindrade ur det skattefinansierade systemet med personlig assistans .. och vältrar över kostnaden på de skattefinansierade kommunerna. Kommunerna, som saknar både kunnande och medel för att kunna följa lagen och fullfölja det uppdrag som vi har godkänt enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Eller när väl dokumenterat sjuka människor med ringa arbetsförmåga kastas ut från ett skattefinansierat system  till ett annat, där de förvandlas till friska människor utan arbetsförmåga .. utan hopp, utan försörjningsmöjligheter och utan de rättigheter som fifflades bort på vägen.

Att flytta samma pengar gällande samma uppdrag mellan olika skattefinansierade verksamheter ..  i hopp om att de ska "försvinna", till enorma kostnader och ibland genom att töja på lagen .. DET är varken god förvaltning eller ansvarsfullt.

Är det så förbaskat svårt att se behoven så är det kanske enklare .. och framför allt mer ekonomiskt ..  att slå ihop hela biddevitten till ett enda ”Försörjningsverk” som innefattar kommunernas socialkontor, landsting, försäkringskassa, a-kassa, CSN, arbetsförmedling och allt vad det finns? Då blir varje individ åtminstone NÅGONS ansvar.

”En solid intellektuell bas, förankring i verkligheten och en sympatisk framtoning” .. ja, det är väl det minsta vi kan begära för 57.000 kr i månaden. Det är ju inte klokt att en människa utan någon kompetens alls kan gå från knappt 20.000 kr i månaden till 57.000 kr i månaden genom att blåsa upp visioner som bara består av tomma och totalt ogenomförbara ord?

Jag instämmer med Karl .. SLUTA ”visionära” för mig, jag skapar mina egna visioner och LÄGG AV med retoriken som enbart går ut på att måla upp motståndarens politik i så mörka färger att bristerna i den egna politiken inte syns.

Jag vill inte heller ha yviga, ostrukturerade, lågutbildade, maktlystna och retoriskt svamlande ledare som inte har satt en fot i den verklighet de tror jag lever i. Jag vill ha kunniga människor som vet vad de gör och hur de ska göra det .. de behöver inte låta så förbaskat mycket, bara de får jobbet gjort på ett anständigt sätt.

Det finns en negativ trend för Sveriges alla politiker just nu .. och jag tror banne mig att det beror på att svenska folket har vuxit ifrån sina politiker??

Och det är väl kanske inte så konstigt när man ser de isolerade ”verkligheter” de envisas med att leva i och hur ovilliga många av dem är att "söka de jobb som finns" eller att tillgodogöra sig de utbildningar som de anser är så viktiga för oss .. utanför politikens drivhus.

Förvalta, ta Ansvar, visa Respekt .. och skippa skitsnacket!!

Kan man säga så??

AB, AB, Expr., Expr., Expr., DN,

Största möjliga tysssstnad!!

Den tidigare riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson (M), har skrivit boken ”Knapptryckarkompaniet”, där hon trycker till Fredrik Reinfeldt & Co. Hon delger oss sina erfarenheter från 2 mandatperioder, kritiserar toppstyrningen och det av henne upplevda åsiktsförtrycket i partiet.

Vem blir förvånad?

Jag har visserligen inte läst boken, men av mina egna blygsamma närmanden till politiken lärde jag mig ganska tidigt att det inte var rätt plats för någon som ville ha ett öppet samtal. Oavsett vilket parti det handlade om.

Ordergivningen kom uppifrån .. håll med eller stick. Alla karriärdrömmar eller tankar på att åstadkomma någon form av förändring kan du glömma om du inte är en ”duktig flicka” och/eller ett viljelöst mähä som inte ifrågasätter någonting och hoppar … när det ska hoppas!

Åsikter, det blir det inte tal om förrän du slickat och trampat dig upp till beslutsnivå .. men DÅ bestämmer du i gengäld ALLT. En politiker måste vara hal som en ål, taktiskt som en schackspelare och föränderlig som en kameleont .. fram till den dagen då h*n kan kosta på sig att visa sig i all sin pompösa glans och hämnas på alla som stått i vägen på färden mot makten.

Det tror jag gäller i alla partier. Och att tonläget inte alltid är det allra trevligaste i den skyddade verkstad som det politiska partiarbetet ingår i ser man tydligast och bäst på socialdemokraternas egen bloggportal .. läs kommentarsfälten och förfäras över hur lösningsinriktade, engagerade framtidsvisionärer behandlas av förstenade bakåtsträvare.

Håll med eller stick! Hoppa .. när det ska hoppas och ifrågasätt ingenting!

I går publicerade till exempel socialdemokraterna Johan Westerholm, Annika Högberg och Sandro Wennberg en debattartikel i tidningen Aktuellt i Politiken, AiP, som handlade om konserverandet av gamla stofiler i partiets toppskikt.

”När Socialdemokraterna till våren väljer nya ledningar i partidistrikten kräver vi att hälften av dem vars förordnande i styrelserna går ut bereder plats åt nya personer som inte kan hållas ansvariga för de senaste valförlusterna”  … skriver de.

Samtidigt som de föreslår att partiet år 2012 byter ut 25 procent av distriktsstyrelserna mot nytt blod, därför att .. ”politik skapas av människor och har vi samma konstellation av människor, förlustval efter förlustva,l vid rodret så kommer vi inte kunna föra fram någon mer nydanande politik i väljarnas ögon. En förlorare är en förlorare i dagens alltmer medieintensiva klimat.”

När jag läste det i går tog jag för givet att det skulle utbryta en hetsig debatt .. eftersom så gott som alla förslag till förändringsarbete inom S utlöser hetsiga debatter.

MOT förslaget, naturligtvis.

Men döm om min förvåning .. reaktionen blev som på Circus Scott när cirkusdirektören begär  STÖRSTA MÖJLIGA TYSSSSSSSSSSSSTNAD!!!!

Tystnaden blev så total att det nästan hördes hur stela fingrar skräckslaget klamrade sig fast vid de styrelseplatser ägarna satt på. Det blev nästan ett vaccum när de VALDA förfärat drog efter andan vid tanken på att den trevliga försörjningen skulle försvinna och att ett ”vanligt” arbetsliv hotade!!

Att placera en elefant i rummet, vissla i kyrkan eller släppa en fjärt på Nobelmiddagen hade utlöst större reaktioner. Men ifrågasättandet av åldrande, mätta politikers rätt att livslångt blockera vägen för mer kompetenta och hungriga förmågor … medförde bara ångestriden tystnad.

Här hoppas det inte längre .. på den här nivån klamras det!!

Så både Anne-Marie Pålssons bok och debattartikeln i AiP bekräftar bara vad jag tidigare tycker .. även om de inte behandlar samma sak .. vi har alldeles för många politiker att försörja.

Särskilt i riksdagen, där vi lätt kunde plocka bort minst 200 stycken som ändå inte har någon annan uppgift än att hoppa när de blir tillsagda att hoppa.

Men det förslaget möts alltid med STÖRSTA MÖJLIGA TYSSSSSSSSSSTNAD och ljudet från stela fingrar som skräckslaget klamrar sig fast vid stolssitsen.

SvD, DN, Expr., AB, AB, AB

Jag tänkte ..

.. ha lite bloggledigt i dag, eftersom det har varit en låg och nedstämd dag som jag gjort slut på genom att göra alla låga och nedstämda saker som jag bestämt mig för att göra "någon annan gång" .. när jag fick tid .. om jag fick tid .. över.


Det passade liksom bra i dag. 


Ett lååååångt och tråkigt telefonsamtal som jag varit tvungen att ringa .. ringde jag i dag och inte blev jag gladare av det, men nu är det i alla fall gjort, precis som alla andra tråkiga men helt nödvändiga saker som jag nu lämnar bakom mig. Lite pliktmail skickade jag hit och dit och en yta som inte synts på ett bra tag syns nu lika bra som den gjorde förra julen.


Det blir en slags igenkännandets glädje .. åhh, såg det ut SÅ DÄR?? Det behövs inte mycket för att locka fram lite julstämning.


Men vad som fick mig att logga in innan kvällskaffet var AB:s artikel om att det går att beställa vattkoppssmitta till barnen?


Jag greps av en oemotståndligt lust att meddela världen ..


... JAG HAR HAFT VATTKOPPOR TVÅ GÅNGER!!


Nu blev ni allt imponerade va? Dokumenterat och helt sant fick jag vattkoppor som barn och precis lika dokumenterat och sant fick jag vattkoppor som tonåring .. fruktansvärt pinsamt.


Jag tänkte att ni var i stort behov av den informationen .. och tänk vilken tur att min mamma inte fick betala för nöjet av den första gången. 

Den stora borgerliga konspirationen!

En björntjänst är en välmenad tjänst som får förödande, eller i varje fall negativa, följder för mottagaren. Uttrycket kommer från den franska fabeln om björnen och trädgårdsmästaren av La Fontaine, där en tam björn slog ihjäl en fluga på sin sovande väns ansikte, men följden blev att slaget oavsiktligt dödade hans gode vän.


Eller så kan man säga att en björntjänst kan vara när man tycker så mycket om någon att man kramar ihjäl föremålet för de heta känslorna.


Så när jag läser om ”Mosa Juholt-kampanjen” i bloggen In Your Face så går tankarna osökt till den påstådda ”Mosa Mona-kampanjen” som föranledde försvarsartiklar från alla sossarnas 26 distrikt, Thomas Bodström, Liza Marklund och många fler .. och fick alla att se Mona Sahlin som ett hjälplöst våp som inte kunde försvara sig själv. Något som hon hedersamt nog påpekade själv.


Det intressanta med ”Mosa Juholt-kampanjen” är att den till största delen har skett INOM socialdemokratin? Dessutom kan jag inte låta bli att reagera på att det redan den 17:e mars i år .. INNAN Håkan Juholt ens var vald?? .. varnades för en ”Håna Håkan-kampanj” på ett antal socialdemokratiska bloggar???


Det är imponerande att de kunde förutse det så tidigt? 


”Drevet” runt Håkan Juholts hyresersättning hålls i gång på s-bloggar .. den vanliga väljaren har lagt det åt sidan för länge sedan .. vi är så vana och förväntar oss egentligen ingenting annat från våra folkvalda. De övriga påstådda desperata angreppen från media och borgerligheten består till stor del av reaktioner på faktiska uttalanden från partiledaren själv .. dokumenterade, filmade och inspelade?? Samt uttalanden från hans egna partikamrater.


Men naturligtvis har ”den borgerliga ekokammaren*” försåtminerat förutsättningarna för alla uttalanden så att de framstår i en ofördelaktig dager, trots att allt var så tillförlitligt och oklanderligt innan det dokumenterades, filmades och spelades in??


Eller vad som helst som framställer partiledaren som ett oskyldigt, hjälplöst offer???


Fy skäms på borgerligheten i största allmänhet, på Fredrik Reinfeldt i synnerhet, vet hut till alla kritiker och håll käften till Media som styrs av de båda förstnämnda!!


Fast det som jag mår sämst av är hur de ser på OSS?Väljarna! Är det någon som kommer ihåg oss? Det är VI som ska traska iväg och lägga lappar i kuvert när det är val, om det nu finns någon som tycker att det är av betydelse?? 


För det är inte precis vilket jobb som helst han söker, Håkan Juholt. Han vill bli statsminister .. och representera alla oss som bor i det här landet. Ta beslut som berör och påverkar oss alla .. kanske för lång tid framöver .. och vi har rätt att ställa höga krav på tydlighet, kunnande och kompetens.


Vi är några stycken … och de dåliga opinionssiffrorna stöder sig på svar från OSS!! Opinionsinstituten och alla som sammanställer väljarbarometrar eller statistik till media vänder sig till OSS för att få veta vad VI tycker. Det är VI som ligger bakom de dalande förtroendesiffrorna för Håkan Juholt och socialdemokratin.


Ska jag då tolka alla anklagelser om ”Mosa Juholt-kampanjer” som att VI också är köpta av borgerligheten och ingår i den stora konspirationen?? 


Är stora delar av svenska folket också en del av den regerings- och moderatstödda budskapsmaskinen?Är VI också megafoner styrda av de borgerliga ledarsidorna?


Tror sossarna att vi är så obegåvade att vi springer dit media pekar och okritiskt köper precis ALLT som står i rubrikerna .. eller har de helt och hållet glömt bort att vi finns?


Det talas om det politikerförakt som gror bland väljarna .. men det går inte att bortse från det väljarförakt som verkar växa sig allt starkare.


DN, DN, DN, SvD, Expr., Expr., AB, 

Julefrid .. för vem, var och varför?

Det här är tomten Sven. Han dyker alltid upp vid den här tiden och bilden är inte dagsaktuell ... i själva verket står han på vinden i en vit soppåse och har ingen aning om att det finns andra årstider än vinter.


Visst är han lite lik Björn Borg? Det tycker i alla fall jag och det är nog inte en tillfällighet i så fall, för han är inköpt i Södertälje en slaskig dag i slutet på januari för åtskilliga år sedan. Rea i en billighetsaffär .. ett oemotståndligt TILLFÄLLE för en shoppoholic som jag!


Det var rent ofattbart att Sven inte hade blivit bortsnappad redan innan jul, men han kanske bara var en i en stor syskonskara som hade haft bättre tur?


Bredvid Sven står Rudolfarna, de är också reafynd från samma tillfälle.


Hur tänker folk, egentligen?


Där stod det två perfekta Rudolfar och en Sven som blivit över när julhandeln var slut? Egentligen så behövs det ju bara en Rudolf på julafton .. men då hade den andra blivit så ensam och övergiven att jag bara inte hade hjärta att lämna honom kvar. Så en av dem är egentligen en Reserv-Rudolf.


Det var ju en evig tur att det bara fanns en Sven.


I morgon är det första advent .. då drar det igång, julvansinnet. Det är i morgon jag kommer att börja ångra alla de jultraditioner jag själv har skapat och som nu alla förväntar sig att jag ska återupprepa livet ut, suck!


Egna julkort .. klippa, klistra och förse med personliga hälsningar. Pepparkakor enligt traditionellt recept .. ingen färdigköpt deg här inte, och mormors sockerskorpor, löv och Herrarnas Förtjusning. Revbenspjäll och skinka från en eko-gris måste letas upp och skinkan måste saltas in. Efterrätten, Glömda Kakan, får inte glömmas och vi måste hitta adventsstaken som Dottern gjorde i slöjden. Den ligger förmodligen på ett ”säkert ställe”, eftersom vi är så rädda om den.


Säkra ställen är det mest osäkra som finns.


Jag får inte glömma att sätta upp ditt och plocka fram datt och hur i helsike kan det komma sig att ingen kan konstruera en adventsstjärna som sitter rakt vid första försöket??


Och så ska det städas! Det är noga med timingen här, jag får inte börja för sent för då blir det stressigt och hemskt och jag får inte börja för tidigt för då blir det ostädat igen .. alldeles för tidigt. Här är det viktigt med planeringen så att jag inte riskerar att få städa för mycket för att uppnå den efterlängtade doften av rent och nystädat som ska möta mig på julaftonens morgon.


Men en jultradition är jag stolt över.


Redan när Maken och jag skulle fira vår första jul tillsammans förstod jag att det fanns vissa problem med att ha TVÅ familjer i juletid.


I och för sig så var ingen av oss van vid julfirande på Bullerbyvis eller i Ingmar Bergmans anda .. med det var i alla fall den allra första julen utanför den egna familjen.


Det kom signaler om att vi var välkomna hos bådas familjer .. det skulle bli SÅ roligt om vi kom!


Suck .. vi arbetade heltid båda två. Vi var TRÖTTA och det enda vi verkligen önskade oss var att få vara LEDIGA, sova länge på morgonen och få gå och dra benen efter oss hela dagen. 

Att gå upp tidigt, lasta in både oss själva, bagage, paket och hundarna i en ganska opålitlig bil och åka långt hem till någon annan för att gå i vägen en hel dag och avsluta den med att sova i en provisorisk bädd någonstans .. kändes inte direkt som en höjdare.


Och VEM skulle vi åka hem till?


Från den dagen bestämde vi att julafton .. det var vår egen dag. Resten .. juldagen och annandagen kunde vi bjuda eller låta oss bjudas på.


Denna jultradition har med åren finslipats till att bli MIN DAG! På julafton är jag LEDIG!!


Jag tar hand om ALLT som hör julen till fram till klockan 24.00 kvällen före julaftonen, sedan är resten någon annans problem.


Jag strosar bekymmerslöst omkring medan Maken och Dottern stuvar grönkål, kokar potatis och dukar vackert. Jag sitter i soffan med en bra deckare eller samtalar med någon tillfällig gäst som hellre är hos oss än ensam och efter måltiden får ”alla andra” ta hand om disken och plocka undan innan kaffet och Kalle Ankas Jul.


På sin höjd ”hjälper jag till”.


DET är en jultradition jag inte avstår från i första taget och samtidigt min finaste och mest uppskattade julklapp.


Så jag biter ihop och försöker få den förbaskade adventsstjärnan att sitta någorlunda rakt genom att stadga upp den mot mittstolpen i fönstret .. det har aldrig gått förut men går kanske idag?


Annars får jag ta en sytråd och sy fast den i gardinen!! 

Nej .. nu har jag ledsnat på det här!

Jag är så trött på våra politiker och vårt politiska system.

Jag har totalt ledsnat på ideella riktningsgivare, låsta partiåsikter, statsvetare, journalister och ledarskribenter, på allt tjafsande om höger och vänster, på fluffiga tal och debattinlägg som lovar allt och ingenting, och aldrig beskriver hur fluffet ska genomföras eller finansieras.

Jag tror nästan att jag riskerar att bli våldsam på ett eller annat sätt om jag får se ytterligare en debattartikel eller höra ännu ett politiskt brandtal som låter som ett barns önskelista till jultomten! Jag bryr mig inte om vad politiker ÖNSKAR att de kunde ge mig – jag vill VETA vad de KAN åstadkomma!

Jag mår illa av att se och höra människor som aldrig arbetat eller ens besvärat sig med att skaffa en vettig utbildning .. stå och beskriva hur vi .. som ger dem jobb i alla fall .. ska jobba och skaffa oss en vettig utbildning och ta de jobb som finns långt bort från familj och vänner, samtidigt som de beviljar sig själva löner, förmåner och boendevillkor som vi aldrig förmår komma i närheten av.

Allt väsen och allt larmande handlar bara om makt och överlevnad för en liten krets som egentligen aldrig har varit i kontakt med den verklighet som landets befolkning lever i, men som .. trots det .. anser sig otroligt skickade att beskriva den.

Beskriva och anpassa vår verklighet .. efter sin egen uppfattning???

”Folket” .. det är bara en anonym massa som antingen betalar skatt eller kostar pengar, inte begriper sitt eget bästa och inte har en susning om vad de vill.

Jag känner mig kränkt och dumförklarad och känner att det finns ett attitydproblem inom riksdag/regering, stat och kommun!

Nu gör vi så här i stället!!

Vi har 349 riksdagsledamöter som vi avlönar för att fatta våra beslut i livsavgörande frågor, eller hur?

Vi ger SVT i uppdrag att presentera 2 stycken per kväll måndag-fredag. Det är 10 stycken per vecka som kan utses genom lottning eller plockas ut i bokstavsordning.

Varje röstberättigad svensk medborgare får en röstkod som bara kan användas en gång vid varje röstningstillfälle.

Riksdagsledamöterna får en halvtimme var att presentera sig, visa upp vad de kan, vilken riksdagsnärvaro de haft hittills, vad de gjort, vilka erfarenheter de har av den verklighet de vill förändra, vad de vill göra, svara på tittarfrågor .. blir det tid över så kan de väl sjunga något eller visa upp andra färdigheter .. och så får vi rösta fram de 2 bästa under en  lördagsfinal där alla 10 får en sista chans att vinna väljarnas förtroende.

Det tar 35 veckor att visa upp 349 riksdagsledamöter och efter det återstår 70 semifinalister .. om man inte tar Melodifestivalkonceptet och kör en omgång till med ”Andra Chansen” för 3:orna och 4:orna i varje omgång?

Har jag räknat rätt nu??

Regeringen består av 24 ministrar inklusive statsministern .. så semifinalisterna måste gallras ytterligare på ett förtroendeskapande och underhållande sätt, tills det återstår ett elitgäng som kan bilda en ny regering. Jag kan till och med tänka mig att vara så förtroendefull att jag låter de sista 48 själva avgöra vilka som fungerar bäst i ett samarbete.

Då slipper vi detta eviga partitjafsande, lukten av vidbränt valfläsk och dessa fullständigt meningslösa löfteskaruseller. Då blir det upp till bevis och väljarna i centrum!

Då får vi verkligt demokratiskt folkvalda politiker som vi vet vilka de är och slipper betala partistöd till alla interna, motbjudande partiledarbråk!

Ja .. så gör vi .. så plockar vi russinen ur kakan och får de bästa kvar! De övriga kan ju fortsätta med det de höll på med innan .. trycka på knappar och skriva motioner och vänta på nästa säsong i SVT.

Är det någon som har en bra programrubrik?


SvD, SvD, SvD, DN, DN, AB,  

Jag är den vanliga väljaren ..

.. en i den stora massan som avgör val.

Vi säger inte så mycket, skriker inte våldsamt och kastar inte okvädningsord omkring oss, men vi sitter troget och följer partiledardebatter, läser debattartiklar, det som rapporteras i media och följer de politiska diskussionerna i Debatt, Agenda och allt vad det heter.

En del av oss smyger till och med in i det "privata" rum där s-bloggarna huserar och inte förstår att vi läser. Men vi gör det inte ofta .. för om de ser på varandra på det sätt som framgår där .. hur ser de då på oss???

Vi TÄNKER. Vi köper inte politikernas budskap rätt av och inser att media ofta har en dold agenda .. vi tar reda på vad som är sant eller falskt om det är möjligt, och bildar oss en egen uppfattning. Vi irriterar oss på politiker som ägnar mer uppmärksamhet åt att rasera motståndarens idéer än att formulera egna.

Vi FATTAR att det handlar om våra egna liv, landets ekonomi och därmed vår egen framtid. Vi mår dåligt av att de minsta i samhället berövas det lilla de får och vi mår dåligt av att det inte finns några trovärdiga alternativ .. bara tomma ord och oansvariga löften.

Vi är inte DUMMA .. även om vi är tysta.

Jag hade aldrig skrivit här om jag inte blivit intvingad av någon annan. Frivilligt hade jag aldrig någonsin tänkt tanken på att tvinga på andra mina åsikter och funderingar . Ärligt talat så känns det fortfarande lite som om jag tar mig friheter och tränger mig på. Men jag har alltid haft en egen uppfattning och egna åsikter även om jag fram till 2008 behöll dem för mig själv.

Nu blåser det full storm bland Socialdemokraterna .. det utdelas rallarsvingar till dem som dristar sig till att ha en åsikt och mitt i stormens öga står Håkan Juholt. Ett oskyldigt offer för ett borgerligt styrt mediadrev, enligt de mest högröstade och en belastning och ett sänke enligt dem som kallar sig förnyare.

Han var ju så bra från början och sänktes av borgligheten därför de var rädda för honom!! Det är den köpta borgerliga pressen som attackerar, det är förtal i de egna leden, det är allas fel .. utom Håkan Juholts. Han vänder detta bara han får TALA .. han styr det socialdemokratiska fartyget mot land, framgång och säkerhet och alla som anser något annat ska veta hut, avgå, hålla käften, förstör för partiet och stämningen är hätsk och solidariteten flydde för länge sedan.

Redan den 18 mars skrev jag om det förebyggande försvaret bland s-bloggare för Håkan Juholt. Han försvarades mot en ”Håna Håkan-kampanj” som ännu inte fanns .. men som alla tog för givet skulle komma???

Då publicerades en undersökning som visade att av 1362 s-politiker var det bara var 7:e som hade full koll på var Håkan Juholt stod i olika politiska frågor .. vilket är strålande siffror nu när vi har facit i handen, eller hur?

DÅ fanns det ingen som talade om ersättningar, moralisk kompass eller förlåtelseturnéer .. han var ännu inte vald och Berit Andnor var fortfarande bara valberedningens ordförande och inte landshövding i Blekinge.

Den 25:e mars skrev jag om ”Magkänsla”. Den klump i magen som infinner sig när man är på väg att göra något som man egentligen inser är fel. Då var alla på väg till s-kongressen för att ”välja” Håkan Juholt .. och jag kunde inte tro att det var sant? Jag trodde faktiskt att det skulle finnas en modigt, framsynt grupp som skulle ”kuppa” och slänga in ett annat namn .. i elfte timmen.

Jag förstår fortfarande inte varför ingen gjorde det??

Men det var det alltså ingen som gjorde och hela tillställningen blev ett enda sektliknande hallelujamoment som gav en obehaglig eftersmak.

Och den 31 mars skrev jag .. ”Än slank han hit och än slank han dit ” .. och i går skrev jag om ”Verbal Inkontinens”.

Partiet sjunker som en sten och på s-bloggarna skyller man Håkan Juholts motgångar på händelserna runt hans ersättningar för dubbelt boende?? Till och med Håkan Juholt ser raset för Socialdemokraterna som en följd av ett mediadrev?

Men sanningen .. som jag ser det .. är att han aldrig har övertygat. Aldrig har haft den stora gruppen väljare med sig och att han hittills aldrig lyckats formulera en trovärdig färdriktning.

Fortfarande har jag ingen aning om var han står i någon fråga och dagens intervju i AB ger ingen ledning i den frågan .. mer än att det går att dölja vad som helst i en kaskad av ord som inte innehåller någonting alls.

Håkan Juholt avslutar sin intervju med att säga ..

Vi har inte börjat någon återhämtning,

.. vi är inte på väg upp i opinionen.

Vi som parti är på väg upp ur gropen,

.. vi ligger inte ner och har inte våta filtar över oss,

.. vi gömmer oss inte i gropen,

.. utan vi har börjat bygga en stege och är på väg upp ur gropen,

.. vi tittar och ser hur det ser ut där framme,

.. vi tittar och pekar ut en färdriktning.
Jag ber om ursäkt till alla illröda foliehattar som har en brinnande tro på Håkan Juholts retorik, det låter säkert bra och allt det där om man hör det live .. men jag skrattar så jag gråter och tänker på definitionen av ett fisknät!

”En massa hål som är hopbundna med ett snöre”

AB, AB, Expr., SvD, DN, DN, DN

Verbal inkontinens?

Jag brukar beskriva mig själv som en person som är känslomässigt inkontinent men samtidigt drivs av en enorm nyfikenhet och ett starkt kontrollbehov. Det finns säkert en bokstavsdiagnos för det.

Håkan Juholt verkar vara min totala motsats. Verbalt inkontinent och helt i avsaknad av längtan efter fakta eller kontroll.

Jag har mött många som han, vi har till och med några i bekantskapskretsen. Trevliga karlar som vet hur man berättar och förstärker en historia och vad som höjer stämningen i ett större sällskap. Riktiga dyrgripar i vilket sammanhang som helst .. privat.

Yrkesmässigt brukar det inte gå så bra .. det funkar inte riktigt att komma med glädjekalkyler och löften som man inte har en chans att leva upp till. Människor blir förbannade då!

Känner sig lurade rent av .. även fast det inte var meningen.

Det är de här människorna som aldrig går ner i vikt trots att de springer EN MIL varje dag, äter enligt LCHF-dieten UTAN ATT FUSKA, som tål sprit och kan dra i sig ett HELRÖR utan att ens bli berusad och som har spelat fotboll på elitnivå, varit tillsammans med kändisar, tjänar ENORMA SUMMOR som satsats på lönsamma projekt som kommer att ge UTDELNING senare.

De kan inte hjälpa det. Det räcker inte att säga att de tar regelbundna promenader varannan dag, försöker gå ner i vikt och somnar efter 2-3 starköl. De orkar inte minnas skoltidens misslyckanden och alla de som aldrig svarade på kärlekskranka närmanden och de vill så gärna, så gärna lägga lite guldkant på verkligheten .. de kan bara inte låta bli.

Det är ett invant beteende .. spontant och yvigt. Det är rörande och lite onödigt och de menar inte illa.

De är bara verbalt inkontinenta!

Expr., Expr., Expr.,

Dissad!!

Jag presenterade min LYSANDE idé gällande uppställningen vid framtida partidebatter för Maken när han vacklade förbi med siktet ställt mot kylskåpet.

Och blev totaldissad?

Det handlar ju om BLOCKPOLITIK .. väste han fram med skrovlig röst. Partierna vill inte symbolisera samma BLOCK!

Och så däckar han i på samma fåtölj som han ockuperat mer än ett dygn nu .. och virade in sig i samma filt. Han är i vägen minst sagt.

Jag har en bättre idé .. hör jag honom väsa fram ur filten.

Bygg lådor/"block" som ser ut som kiosker med bara en öppning framåt. En oppositionslåda till den VERKLIGA oppositionen .. vad den nu består av .. och en låda åt Sverigedemokraterna som då får status som eget block. Och om Miljöpartiet fått kalla fötter och inte heller vill förknippas med de andra oppositionspartierna så kan de få en egen "kiosk" de också.

Det handlar ju ändå om försäljning av en produkt.

Och regeringen får stå i en egen gemensam låda. Så är det fritt fram med färgsättningen och partisymboler på "lådorna" som placeras på rad med programledaren framför. Då ser vi väljare alla partiledare .. men de slipper se varandra ... möjligen kan de ha en storbildsskärm framför sig bakom programledaren så känns det hela inte så påtagligt och så kan de kontrollera tittarnas visuella intryck bättre.

DET är fullständigt lysande!! .. säger Maken och snyter sig, stänger ögonen och somnar in till tonerna av BAO och Helene Sjöholm.

Jag som är att betrakta som "friskast" i familjen ska åka och handla allt det som vi behöver men som har tagit slut. Men om det finns någon som har ett mer "fullständigt lysande" förslag som jag kan knycka så blir jag tacksam om jag hittar det när jag kommer hem.

På lerfötter ..

.. heter en bok av Terry Pratchett som jag just nu försöker ta mig igenom.

Det går inte så bra eftersom jag är febrig, vimsig och känner mig som om jag har både lerfötter och lerhjärna.

Den handlar i alla fall om en .. trasslig härva där någon/några uppenbarligen försöker mörda självaste Patriciern och ingen - inte ens Lönnmördargillet har en aning om vem som ligger bakom. Ett tufft uppdrag där man försöker komma den neslige mördaren på spåren och förhindra att lynchmobbarna förvandlar allt till ett enda stort gyttjebad. Men finns det liv finns det hopp - även för en koloss på lerfötter.

Typ!!

Tidningarna rapporterar samtidigt om alla Håkan Juholts göranden och låtanden .. och gränsdragningen mellan Terry Pratchetts fantasyvärld och sossarnas lika fantasyartade framfart i media blir luddigare och luddigare. Jag skulle inte bli förvånad om det dök upp ett argsint, mångfotat Bagage någonstans och tuggade i sig en eller annan oönskad politiker?

"Det kokar på nätet" .. säger statsvetaren Stig Björn Ljunggren och Liza Marklund är upprörd över att sossarna har en partiledare som marknadsför sig som Åsa-Nisse samtidigt som Expressen undrar om sossarna vill förgöra sig själva?

Politik är svårbegripligt ibland, för en vanlig förkyld väljare?

Inte blir det lättare av att de stora morgontidningarna rapporterar om "krypskytte" och tveksamheter i sanningshalten i de uttalanden som kommer från den store Ledaren, de egna partimedlemmarna känner inte igen sig utan famlar planlöst i den allt tätare dimman .. Ankh-Morpork och Skivvärlden känns nästan som om det ligger nästgårds??

Och möjligen beror det på att jag såg Rapport i går kväll och hörde medlemmarna i S:s partiledning bedyra sin tro på sanningshalten i Håkan Juholts skrivna överenskommelse med Mp och V angående bojkotten mot SVT .. samtidig som jag såg och hörde Åsa Romson bedyra att den inte existerade .. som jag under natten fick en uppenbarelse!!

Eller så berodde det bara på febern?

Men jag löste Håkan Juholts problem!!

Jag hittade en väg ut ur det hörn där han målat in sig i sin vägran att anpassa sig till de villkor som alltid gällt vid partiledardebatter!

Jag såg som i ett magiskt ljus hur SVT kunde skapa en visuellt godtagbar bild som Ledaren inte bara kunde acceptera .. utan också kunde ta emot med glädje och stolthet!!

Tänk typ en våningssäng utan undersäng. Bygg om det till ett tilltalande podium och ställ två talarpulpeter högst upp och placera Håkan Juholt och Jonas Sjöstedt vid varsin. Ställ Jimmy Åkesson under och Miljöpartiet på högra sidan närmast programledaren helt friståendet från podiet .. och så regeringen på programledarens högra sida.

ÄR det inte genialiskt!!!

Det tillfredsställer både tittarnas behov av underhållning och uppdelning av regering och opposition och även Håkan Juholts behov av upphöjning, särställning och särskiljning. Det blir också VISUELLT bra .. V och S slipper se partiledaren för SD och Miljöpartiet slipper förknippas med S .. vilket jag tror de har vissa problem med nu för tiden?

Jag borde få Nobelpris .. om det fanns något i den här kategorin, eller hur?

Ah .. jag borde ha feber oftare. Vem vet jag kanske till och med skulle kunna lösa problemen i eurosamarbetet om den går upp några grader??

Eller så borde jag inte skriva blogginlägg när jag inte är full frisk???

AB, AB, AB, Expr., SvD, DN,

Det är oerhört synd om ..

.. mig!

Eller rättare sagt, det är oerhört synd om oss, eftersom det inte bara är jag som är sjuk utan också Maken.

Vi har ont i halsen, hostar och har feber och irrar omkring som två tomögda zoombier. Han är naturligtvis mycket sjukare än jag .. inte för att han är man, om nu någon trodde det .. utan för att han är större och därmed är sjukare på större yta.

Jag är alldeles för trött för att ifrågasätta hans logik .. men på något sätt tycker jag att den haltar??

Enligt mig är det självklart att vi blivit smittade av den nya fasoten som alla har, myo...någonting .. en hemsk historia som ger lunginflammation om man har otur. Och med tanke på hur mycket tur vi har haft den sista tiden så misstänker jag det värsta.

Jag påminner Maken om vilka som ska ha mina grejor. De som inte Dottern är intresserad av eller inte har plats till .. precis som jag gjort i alla år, för man vet ju aldrig och man ska aldrig vara oförberedd!

Jag vet ingen som är så positiv som du .. säger Maken matt där han ligger i en fåtölj framför tv:n, insvept i en tjock filt. HAN tror att han ska klara sig .. men jag är förberedd, ingenting kan överraska mig. Annat än på ett positivt sätt .

Som igår till exempel .. när jag till råga på allt fick mystiskt ont i höger underben och nästan inte kunde gå?

STRESSFRAKTUR!!! .. naturligtvis. Så jag bestämde mig för att ringa läkare direkt på morgonen, lade fram lämpliga kläder, planerade hela dagen .. inklusive röntgen. Planerade julens inköp .. ifall att jag skulle bli gipsad och gick igenom allt som Maken i så fall var tvungen att ta itu med.

Och så gick det över under natten??

En positiv överraskning som start på en heldimmig dag, det var väl inte helt fel?

Vi sover jättedåligt, hostar och väcker varandra. Snyter oss och väcker varandra. Vacklar omkring och letar efter nässpray och väcker varandra .. och Maken pratar i sömnen och väcker mig!

Ska du säga .. säger han. Du som ligger och skrattar så att JAG inte får sova!!

Gör JAG???

Undrar vad jag drömmer om?

Kan det möjligen vara dagens Juholt som spökar??

Begär ut dina egna handlingar!!

Jag bor i en liten kommun omgiven av andra små kommuner.

Här och i angränsande kommuner pågår ett ivrigt och engagerat besparingsarbete som leds av människor som vi kommuninvånare känner till eller har hört talas om. Så är det i små kommuner .. nämn ett namn, och det finns alltid någon som kan berätta vad det är för slags människa i det privata livet.

Upprepade konkurser, slarvigt skötta uppdrag, skvaller och lösmynthet i sekretessfrågor, lite väl glada kvällar i privatlivet, riksdagsambitioner på partikamraternas bekostnad och en allmänt dålig attityd till dem som inte ses som lika mycket värda .. allt löper runt bland kommuninvånarna i deras möten med varandra.

Det besparingsarbete som utförs görs så långt från den personliga sfären som möjligt. Bland de människor som är svagast och osynligast .. det känns bättre så och så slipper man möta dem i privatlivet. Tänk om grannen skulle bli arg, eller vännerna på golfklubben .. så kan man ju inte ha det!!

Och precis som i de stora sammanhangen på riksplanet så är de flesta förtroendevalda inom kommunen valda från listor som de stora partierna satt ihop med tanke på hur långt vederbörande lyckats avancera politiskt .. och inte efter kompetens. Peter Högberg har en intressant fundering rörande det systemet i dag.

Jag skulle aldrig i livet låta någon av våra förtroendevalda inom kommunen få ta hand om min privatekonomi! I själva verket så förvånar det mig i vissa fall att de får ta hand om sin egen??

Och ändå är det precis det jag tvingas göra. Det jag betalar i skatt ska hanteras av människor som jag faktiskt vet inte kan sköta sin egen privatekonomi??

Jag är så less på att kommunerna har fått förtroendet att sköta viktiga verksamheter som vård, skola och omsorg utan att det finns minsta kompetenskrav på dem som gör det. Det finns säkert kommuner som har den kompetensen .. men det är nog snarare ett undantag än en regel. De verksamheter som är föremål för de förtroendevaldas omsorger verkar ibland vara bättre skickade att ta hand om pengarna själva utan politiskt och administrativt läckage på vägen.

Inkompetens i toppen smittar neråt .. se bara hur det ser ut i ett av våra största partier just nu. Ställs inga krav och formuleras inga riktlinjer så blir arbetet på utförandenivå godtyckligt. Det finns lagar och förordningar, det finns sekretesskydd och rättigheter, men om den som ska utföra arbetet inte får tillgång till dem, läser eller förstår dem så är de till ingen nytta.

Då får vi skattebetalare ytterligare kostnader att dras med, eftersom det hela måste avgöras i Förvaltningsrätten .. som nu för tiden kan ses som en filial både till Försäkringskassan och landets kommuner.

Den här veckan har jag rekommenderat andra att begära ut sina journaler från Försäkringskassan och hemortskommunen .. det är skrämmande läsning om sekretessbrott, fabricerade påståenden och den det gäller känner inte ens igen sig och de situationer som beskrivs.

Om du som läser det här har minsta problem i liknande kontakter så rekommenderar jag varmt att du gör detsamma.

Så det är inte särskilt konstigt att våra kommuner inte kan skriva vettiga avtal med människor som företräder riskkapitalbolag, som är specialister på att skriva avtal som inte förpliktigar till någonting. Det måste vara som att skjuta på sittande fågel, eller öppet mål .. för rävar som specialiserat sig på att få mycket för liten insats.

Det borde finnas vettigare och effektivare system för det som är grunden i välfärdssystemet än att lägga frågan i händerna på en bunt amatörer?

AB, SvD, DN, AB,

Förtroende ..

.. är den vara som politikerna försöker sälja till oss. Men vad innebär ordet egentligen? Är det blint förtroende baserat på vackra ord eller löften eller är det något annat som gör att vi är villiga att lägga våra liv och vår framtid i andra människors händer?

Som vanligt kan jag ju inte gå längre än till mig själv. Vad som gäller för andra vet jag inte.

Hur är då den människa jag känner förtroende för?

Ärlig .. är första ordet jag tänker, men ärlighet kan så ofta innebära enögdhet och en oförmåga att se att det finns andra sätt att uppleva den sanning som man istadigt klamrar sig fast vid?

Jag ändrar mig till att begära att den människa som jag ska känna förtroende för måste tro på det h*n säger. Verkligen TRO på det, på ett sätt som syns i personens eget livsval.

Det är inte så viktigt att det är för alltid. Livet i sig självt är obeständigt och vi måste anpassa oss, böja oss för förändrade förutsättningar och ibland acceptera att det vi vill, inte alltid är genomförbart. En människa som vägrar att se det är inte särskilt förtroendeingivande.

Svikna eller tomma löften för att vinna egna fördelar krossar effektivt allt förtroende, sett ur min synvinkel i alla fall. Det går aldrig att reparera.

Kunskap är viktigt. Om någon ska tillvarata mina intressen så kräver jag faktiskt att den personen ska ha större kunnande än jag själv .. annars är det ju inte mycket idé med att lämna över ansvaret. Det är oerhört frustrerande att höra någon annan beskriva min egen livssituation på ett felaktigt och okunnigt sätt.

Om bristande kunskap kombineras med brist på erfarenhet kan effekten bli förödande.

Vi ser det ofta när det gäller våra förtroendevalda kommuntjänstemän, som utan att darra på manschetten gör upphandlingar med riskkapitalbolag när det gäller äldrevården och nöjer sig med en låg utgift utan koppling till innehåll och utan uppföljande kontroller eller när det gäller myndigheter som tolkar lagen på ett sätt som är ofördelaktigt för den hjälpsökande men fördelaktigt för ekonomin.

De få människor som jag litar oförbehållsamt på i mitt eget liv är de som ärligt talar om vad de tror på och inte försöker anpassa sina åsikter till sociala, politiska eller yrkesmässiga åsikter som medför fördelar. Vänner som håller det de lovar, kommer när de ska och som säger ifrån när de inte kan eller vill ... och är tydliga och trygga i det.

Vänner som jag känner förtroende för .. eftersom de aldrig låtsas vara någon annan än de är, aldrig sviker eftersom jag vet vilka förutsättningar som gäller. De finns där alltid, precis som jag finns för dem och ingen av oss varken utnyttjar eller sviker .. men vi ser och bekräftar varandra.

Förtroende är också ett ord som hör ihop med ordet trygghet. Utan förtroende kan inte tryggheten existera.

Jag är orolig när jag följer det politiska spelet i dag och känner varken förtroende eller trygghet annat än när det gäller det ekonomiska tänkande som vår regering står för. Något annat tillförlitligt ekonomiskt tänk finns ju faktiskt inte.

Jag ser hur opportunistiska ledare och maktberusade partier världen över har urholkat grunden för förtroende och trygghet genom att misshushålla med de medel de var satta till att förvalta .. och jag kan se hur lätt det vore för vårt eget land att hamna i samma situation med fel ledare och fel politik.

Det skrämmer mig.

De beslut som fattas och har fattats i välfärden skrämmer mig också. Vi kan inte hafsa fram beslut utan att SE människorna det berör. Människor är inte bara utgifter .. de är också själva förutsättningen för hela samhället. De ÄR samhället!

Myndigheter är inte företag som säljer varor, de är serviceinrättningar som fått sitt uppdrag från de människor som de i dag sviker och försöker bortrationalisera från verksamheten. Uppdraget är borta och myndigheten har blivit som ett självspelande piano som försöker finansiera sig själva med så lite externa kostnader som möjligt??

Staten finansierar myndigheterna, men lika lite som kommunerna följer upp de bolag som de ger uppdrag till, lika lite följer staten upp de kommuner och myndigheter som får uppdraget att se till att välfärden fungerar.

Det kan göras bättre .. och det kan göras så att det blir sämre .. för alla!

Landets största oppositionsparti, Socialdemokraterna har haft 6 år på sig att formulera ett politiskt och ekonomiskt trovärdigt budskap till väljarna .. i åtminstone någon fråga .. men har valt att fokusera på sina egna interna stridigheter och populistiska påhopp på regeringen.

Vem är höger och vem är vänster inom partiet? Vilka ska ut och vilka ska in? Vilka åsikter ska förkastas för att de är höger .. trots att de är bra för folket .. och vilka åsikter ska behållas för att de är vänster .. trots att de är förlegade?

Och vi väljare ger blanka fanken i vilket.

Partiet klamrar sig fast vid en ledare som själv måste ledas och skyller sina egna svagheter på media och missförstånd. När hela svenska folket lämnat partiledarens inställning till riksdagens generösa bidragssystem bakom sig .. så envisas Partiet med att dra upp det igen och igen och igen .. i stället för att försöka lösa andra problem som finns utanför de slutna dörrarna.

Partiet dalar som ett löv om hösten och partiledaren ställer krav på var i rummet han ska stå under partiledardebatterna och ägnar inte en tanke åt att det kanske finns andra partiledare som börjat få betänkligheter när det gäller att stå bredvid honom? Politiken är fantastisk .. allt är ”någon annans” fel.

Det skriks om Cancersjuka som måste arbeta, om Sjuka och Arbetslösa som arbetar oavlönat, om Fattiga barn och om Vanvårdade äldre .. livsöden som används som politiska slagträn .. men det kommer inga som helst kunskapsbaserade och ekonomiskt genomtänkta förslag om vad som kan göras annorlunda. Under SEX år har vi inte fått höra något som tyder på att det kommer att komma några heller.

Tvärtom .. för alla och envar står det klart och tydligt att den budget som förpliktigar till ingenting, inte har något som helst utrymme för större förändringar inom de områden där det skriks som högst? Den som tror på en förändring kommer att bli grymt besviken misstänker jag .. för budskapet kommer att bli att ”ekonomin inte tillåter” eller att ”Alliansens beslut går inte att ändra” eller att ”det tar tid med utredningar och nya lagar” eller att allt är ”någon annans fel”. Ingenting annat finns inom synhåll.

Makten lockar mer än uppdraget.

När en partiledning som blockerat all tillväxt under de senaste 10 åren, och ett parti som för länge sedan tappat kontakten med folket, väljer en ledare som ska kunna tala till folket så kan det inte bli annat än fel. Det folk som partiet senast hade kontakt med, har för länge sedan sprungit förbi partiet in i framtiden och ledaren framstår som en kvarleva från en annan tid.

Politikens tomma ord och löften .. fungerade DÅ, när vi inte hade samma möjligheter att själva söka innehållet och förutsättningarna.

NU .. tror vi inte längre på rackliga, vingliga ekonomiska byggen utan grund. NU ser vi klart och tydligt hur viktigt det är att grunden är stabil och ekonomin är genomtänkt .. INNAN löftena ges.

Förtroende är en vara som politikerna säljer .. och det förtroende som Socialdemokraterna försöker kränga har ett bäst-före-datum som har gått ut.

Det är inget som jag är glad över.

SvD, SvD, DN, DN, Expr., AB

Till Peter Högberg ..

.. som vill stöka i klassen och som gav mig .. som sysslar med att slåss med väderkvarnar .. en väderkvarn med rubriken, "hur vi låter unga vara kreativa genom skolan och in i vuxenvärlden".

Så .. var så god, Peter Högberg. Så här tycker jag om Kultur, Ungdomar och Kreativitet!

Det talas så mycket om musikskolor och kultur .. och visst ska unga människor få utveckla sina musikaliska eller konstnärliga talanger, det är väl självklart.

Men de som har unika talanger inom andra yrkesområden .. vad får de?

Om kultur är kunskap .. varför är inte en matematisk begåvning kultur?

Tekniska ”konstnärer”, människor som kan skapa framtidens nya uppfinningar .. analytiska och/eller empatiska begåvningar .. är de alla mindre värda uppmärksamhet än den enorma massa som väller ut ur våra ”kulturella/konstnärliga” utbildningar utan tillräckligt med talang och utan att ha en chans till arbete och framtid.

Ungdomar växer som individer när de utövar kultur .. det är sant, men det är inte bara kultur som får ungdomar att växa.

Alla behöver bekräftelse för att utvecklas inom sitt eget begåvningsområde. Så gott som alla har ett eget begåvningsområde!

Den bekräftelsen ges inom idrotten och föreningslivet, men borde också ges när det gäller unga som vill och kan utvecklas inom andra områden där de är begåvningar.

Många är motorintresserade och ser på tekniken med samma ögon och fingertoppskänsla som regissörer eller arkitekter, en del hanterar sina datorer med samma virtuositet som en konsertpianist, somliga är ekonomiska genier med samma analytiska förmåga som en författare och bättre driv än en höjdare inom näringslivet, och det utan utbildning alls … och många, många andra har unika talanger inom de hantverksområden som inte innefattas av begreppet kultur.

Det finns billackerare som är erkända konstnärer inom sitt område och anlitade över hela världen .. vilken uppskattning får de? Hur ser man till att säkra återväxten eller bredda området? För de är mer efterfrågade än större delen av dem som söker till en musikskola och förväntar sig ett kändisskap, någonsin kommer att bli?

Alla är de helt osynliga och ointressanta i förhållande till musikaliska, litterära eller konstnärliga begåvningar, eller hur?

Om unga människor såg ett värde i att bli sedda på något annat sätt än i tv .. så kanske de skulle vara lite mer kritiska till villkoren och deras föräldrar lite mer engagerade i barnens framtid.

Som det är nu, är det mer attraktivt och bekräftande med en artistkarriär än en utbildning som ger god försörjning hela livet och så länge som det är så kommer det att finnas en kö av människor som är villiga att sälja sig hur billigt som helst för att stå i strålkastarljuset. Titta bara på en del av de kommersiella kanalernas såpor och följderna för deltagarna. Där ödelägger unga människor hela sina liv utan nästan någon ersättning alls!

Men även inom politiken hyllas och framhålls kulturen och musiken som ett eftersträvansvärt vägval i livet .. trots att försörjningstillfällena är få och ofta dyrköpta?

Vanliga ”simpla” jobb som till exempel hos McDonalds .. framhålls som något som bör undvikas i största möjliga mån?

Varför hyllas inte de som verkligen försöker få arbetslivserfarenhet och möjlighet till avancemang, trots att de för sent såg hur högt priset blev för det de slarvade bort under skoltiden? Det är ju den gruppen som är mottaglig för vidareutbildning .. inte de som känner sig misslyckade om de inte får vara med i TV.

Det är den förstnämnda gruppen som har det driv som krävs för att lyckas i livet .. ska vi då se ner på dem när de tar sina första steg?

Varför talas det aldrig om den glädje och gemenskap som finns .. och kan växa .. i kreativitet och skapande bara för skapandets och kreativitetens egen skull?

Varför vill ingen skapa möjlighet och utrymme för den skaparlust och den kreativa eld som brinner som starkast bland de unga .. och hos många andra människor i landet .. en eld som kan flamma upp till verksamheter som kan ge arbeten till andra?

Är det inte vår skyldighet att se till att den lågan hålls brinnande genom att vi ser och bekräftar ALLA och inte bara de som faller in under rubriken ”Kultur” .. för deras och framför allt för vår egen och samhällets skull?

HUR vi ska göra det är en stor fråga, tycker jag. Större än att alla ska ha rätt till musik- eller idrottskolor.

Så vad tycker ni??