Visar inlägg med etikett jök regering 2021. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett jök regering 2021. Visa alla inlägg

fredag 16 april 2021

En evighetsmaskin?

Fördelen med den här pandemin är att vi inte har några tider att passa och därför kan disponera dagarna efter eget behag. I mitt fall innebär det att jag och den Makalöse Maurice kan sova ca 2 timmar längre än Maken och hasa oss upp till verkligheten vid niotiden ungefär.

Det vill säga, den Makalöse gör ett uppehåll i sovandet och kräver frukostservering så fort som Maken öppnar skafferidörren vid 6-tiden innan han rusar tillbaka till värmen under täcket.

I dag väcktes jag brutalt redan före klockan 8!

Det var en akut presskonferens om Coronariktlinjerna och vaccinsituationen, vilket signalerade att – NU skulle vi få veta något ytterst VIKTIGT!

Och så fick vi veta det vi redan visste, att den som fått en första vaccinationsspruta var hyfsat skyddad mot allvarlig smitta och död, men fortfarande kunde bli sjuk och eventuellt kunde smitta andra. Att de som fått två doser vaccin var ännu mer skyddade men också kunde bli lindrigt sjuka och kanske också kunde bära smitta?

MEN .. medan vi väntar på den eventuella höjningen av allvarligt sjuka som fortfarande kan komma efter påsk-ledigheten så kan alla hel- eller halvvaccinerade börja leva lite friare. Krama barn och barnbarn, träffas hemma familjevis, gå i affärer och tralla runt lite hursomhelst i största allmänhet.

Under förutsättning att alla håller ett avstånd på minst 2 meter och respekterar antalet personer som får vistas i den affär vi önskar lalla runt i och att vi bara handlar en och en i solidaritet med alla ovaccinerade och följer alla riktlinjer som fortfarande gäller om de inte har upphört att gälla för just oss eller om det nyligen publicerats nya riktlinjer som är direkt anpassade till oss eller om situationen allvarligt förändras så att alla tidigare riktlinjer antingen skärps eller upphör.

Vad menar de? Egentligen? – frågar jag Maken, som trots allt verkade vara lite mer skärpt vid den här tidpunkten på dygnet.

Jag tror regeringen vill signalera handlingskraft genom att slänga ut ett lockbete till pensionärerna så att de bortser från riskerna med Astra Zenicas vaccin. Det är ändå ett relativt billigt vaccin som vi har mycket av och inte kan använda till några andra, svarade han och plötsligt börjar jag gnola på Michael B. Tretows sång, den Makalösa Manicken.

Och det hade absolut ingenting med min egen Makalöse Manick att göra.

Men desto mer med raderna ..

För se, strömmen går tillbaks igen, till början hela ti'n

Och så går den av sig själv, det är en evighetsmaskin

Det är en evighetsmaskin

(Det är en evighetsmaskin, men vad är idéen?

Du menar att den bara går och går av sig själv?

Men vad ska man med den till?)

Du menar om den inte gör någonting?

Att den gör någonting, det är klar att den gör någonting

På somrarna kan det ju hända att den går varm

Och då kan man koka gröt där uppe i tratten

(Så du har den här stora maskinen bara för att koka gröt ibland?

Mitt i sommaren?)

Av någon anledning ser jag dem som en sammanfattning av vår nuvarande regerings agerande, den bara går och går av sig själv medan vi undrar vad den gör och vad vi ska med den till? 

Men att den gör någonting, det är väl klart att den gör någonting! Men vad, när, hur och varför .. det är den eviga frågan.

 

torsdag 4 mars 2021

”Vanligt hederligt folk” och ohederliga politiker?

Det finns tydligen två Facebooksidor med kopplingar till Socialdemokraterna, ”Samtidigt i Sverige” och ”Sverige inför verkligheten”. Avsikten verkar vara att – ”Vi vill nå ut till fler väljare som är intresserade av svensk politik utifrån en socialdemokratisk horisont” – utan att direkt berätta att avsändaren är det socialdemokratiska partiet. Vilket ger en viss frihet till ogenerad smutskastning och upphetsande påståenden riktade mot valfritt oppositionsparti.

Målet är att nå ut till ”vanligt hederligt folk”!

Men förutsättningen för att nå ut till ”vanligt hederligt folk” är att avsändaren också tillhör samma grupp, vilket är svårt att tro i det här fallet.

Jag ÄR vanligt hederligt folk och jag vill inte höra fler lögner om KD:s inställning till abort och jag är inte ett smack intresserad av utvalda delar från Ebba Busch fastighetsaffär där motparten och hans ”hjälpredor” helgonförklaras av socialdemokratiska åsiktsfabriker och jag tror inte ett ögonblick på att demokratin är mer hotad än den är nu, om SD får samma roll som V vid ett eventuellt regeringsskifte.

Däremot skulle det vara intressant att få höra lite nyheter från Socialdemokraterna. Vad vill de? Vad gör de? Tänker de göra någonting alls? Tänker de överhuvudtaget på något annat än att få behålla makten? Och hur tänker de i så fall lösa de ”utmaningar” som samlats på hög sedan de fick makten 2014? Eller ska det bli huvudnumret bland 2022-års vallöften?

Det finns en hel del frågor som ”vanligt hederligt folk” vill ha svar på men som för det mesta sopas under mattan med hjälp av klyschor och floskler som bara väcker nya frågor.

I går gick till exempel en 22-årig afghansk medborgare till attack och knivhögg 7 slumpvis utvalda man. Enlig uppgift hade gärningsmannens uppehållstillstånd gått ut när gymnasieamnestin upphörde och någon förklaring till dådet påstås vara svår att få eftersom han påstås inte behärska svenska språket.

Där finns faktiskt en fråga – hur är det i så fall möjligt att unga människor som fått uppehållstillstånd för att få en svensk gymnasieutbildning inte talar svenska? Hur är det då möjligt att förvänta sig att de ska kunna få ett arbete?

Många ”vanliga hederliga” människor har frågor om varför socialdemokraterna driver miljöpartiets migrationspolitik, men än så länge är det inget parti som har en Facebooksida där de kan ställas utan att frågeställaren anklagas för att ”fiska i grumliga vatten”.


Då är det ju roligare att presentera nya brottsrubriceringar som till exempel den om Barnfridsbrott som ska göra det ”straffbart att utsätta ett barn för att se eller höra våld mot mamman”. Något som tydligen Annika Strandhäll i synnerhet brinner för utan att för ett ögonblick ägna männen och de icke-binära en tanke trots att de också kan blir föremål för våld framför eller inom hörhåll för barn.

Jag trodde i min enfald att det redan var straffbart att utsätta andra människor för vålds- och sexualbrott, även om inte barnen ser på.

Där ser man, det finns alltid något nytt att lära. En man som våldtar eller slår en kvinna sönder och samman får alltså ett straff för det och sedan ytterligare förhöjt straff om misshandeln sker inför eller inom hörhåll för barnen. Naturligtvis under förutsättning att offret är någon som är närstående till barnet/barnet. Oklart vad som händer om det fysiska eller sexuella våldet sker utomhus och det är någon annans barn som hör eller ser?

Men det måste ju kännas bra för alla kvinnor som lever med våldsamma män?

Hur det fungerar för alla o-närstående män (eller icke-binära) som misshandlas av våldsamma kvinnor (eller icke-binära) som har barn som hör eller ser SIN närstående bruka våld mot en kanske helt okänd man (eller icke-binär person) är svårt att reda ut?

Socialdemokraterna kan i alla fall verkligen göra SKILLNAD när de anstränger sig. Men exakt vilken skillnad det blir för barnen blir har jag lite svårt att se?

Men frågan som osökt dyker upp är – kommer den här lagen att gälla även i de fall när det begås andra vålds- och sexualbrott inför eller inom hörhåll för barn? Och gäller den då även när både offer och gärningspersonen är män?

Som till exempel i Vetlanda där sju män knivhöggs livshotande på öppen gata mitt framför det ”vanliga hederliga folket” och deras barn?

Men det kanske kommer en förklaring på Socialdemokraternas hemliga Facebooksidor när de kramat ut den sista nyhetsdroppen ur Ebba Busch fastighetsaffär?

onsdag 3 mars 2021

När allt blir normalt och som vanligt igen?

Jag har drabbats av total skrivkramp.

Bara tanken på att besvara ett välkommet mail får mig att rusa in i badrummet och städa hyllor, torka golv och rengöra badkaret samt fylla tvättmaskinen med tvätt som kommer att behöva hängas så snart att det inte ens finns tid att sätta sig vid tangentbordet.

För vad ska jag egentligen skriva? Jag mår bra? Alla jag känner mår bra? Förmodligen är alla mina bekanta delar av de 27 procenten som fortfarande (?) tycker att Stefan Löfven är en gudabenådad statsminister och socialdemokraterna är världsbäst när det gäller skola, vård och omsorg.

Hur ska jag annars tolka meningen – när allt blir normalt och som vanligt igen - som de envisas med att upprepa när vi kommunicerar med rekommenderat avstånd eller via sms eller mail.

När var det senast normalt och ”som vanligt” i Sverige? Sekelskiftet? 2010? 2015? Eller i samband med DÖ- och JÖK-överenskommelserna?

Jag är fullständigt övertygad om att det ALDRIG kommer att bli ”som vanligt” igen och jag skulle nog vilja påstå att det slutade att vara "normalt" redan flera år före covid-19.

I dag skulle jag nöja mig med att våra journalister och större tidningar skulle bli ”som vanligt igen” men till och med det verkar vara en ouppnåbar dröm när nästan vad som helst kan sopas under en matta av anklagelser, spekulationer och påståenden om Ebba Busch privata fastighetsaffär.

Socialdemokraterna är tydligen livrädda för Ebba Busch? Vilket är ett toppbetyg för KD-ledaren som jag förmodar att hon skulle klara sig utan.

Vi har till och med en statsminister som, till skillnad från alla andra partiledare, vägrar att representera sitt eget parti i SVT:s 30 minuter?

När hälften av niondeklassarna känner obehag och rädsla för att vistas utomhus blir det inte några större reaktioner men när en person som har en dotter som praktiserar på en frisörsalong och som behöver kunder att öva på publicerar ett inlägg om det på Instagram och skriver ”Barn, dam och herrklippningar. (Hör av er om ni är intresserade!!)”, då händer det grejer minsann. (läs gärna kommentarsfältet, det fick mig att inse att det inte längre finns plats för sådana som mig på sociala medier.

Herregud, jag inser att jag redan har lekt med den sociala döden de senaste tio åren. Yttrandefriheten handlar mer om vem som har frihet att yttra sig än om allas rätt att yttra sig. (Det har gått så långt att det nästan kändes obehagligt att ens skriva den meningen).

Vi har ministrar som blåljuger väljarna rakt i ansiktet och snart liknar Trump mer än Trump själv, ett regeringsparti som ser elbrist som ett framgångstecken och ett regeringsparti som enbart fokuserar på smutskastning (sk negative campaigning) och lögner i sin valkampanj. Hur ska vi stå ut till nästa val och hur ska vi orka stå ut efteråt? För oavsett vilka som ”vinner” så kommer de att förlora eftersom förväntningarna som majoriteten av väljarna ställer på att det ska bli ”som vanligt igen” och ”normalt” är fullständigt orealistiska.

Och gissa vilka som kommer att få betala för det senaste årets kostnader?

Vi kommer att fortsatt ha en äldreomsorg som inte ens är värd namnet och som endast har som uppgift att ”sysselsätta” arbetslösa utan varken utbildning och tillräcklig språkkunskap för att vara anställningsbara någon annanstans. Det är DET som är det omtalade ”Äldrelyftet” som förmodligen handlar om att lyfta bort så många äldre och arbetslösa som möjligt ur systemet.

Att rösta på den här regeringen efter att ha fyllt 65 måste nästan ses som självmordslängtan?

Pensionerna kommer fortsatt att vara bland de lägsta i Europa, trots att regeringen oavbrutet hela tiden påstår att de höjs och höjs med 10-20 gånger högre belopp än den stackars hundralapp (före skatt) som det egentligen handlar om.

Sverige påstår sig vara ett feministiskt, jämställt, jämlikt land med en guldkantad värdegrund. Ett drömland som har ett öppet hjärta för mångfald, arbetar träget och varmhjärtat mot rasism i alla upptänkliga former och som också värnar om alla minoriteters och alla andras rätt att leva under den beteckning som de för tillfället upplever sig själva som.

Skolans och vårdens problem kommer även fortsättningsvis att skyllas på privata sjukvårdsförsäkringar och privata utförare och antalet poliser kommer förmodligen också att följa regeringens motto – fler civilpoliser vid skrivborden och färre ute på gatorna.

Och om inte ett under sker kommer all framtida krishantering fortsätta att ske så långt från regeringen som möjligt genom att skickas som en het och ovälkommen het potatis mellan myndigheter-regioner-kommuner för att slutligen hamna hos dem som faktiskt måste axla ansvaret utan tillräckligt med resurser.

Vad vi har MSB till övergår mitt förstånd? Men det är i och för sig rätt kul med statistik, även om det vore mer praktiskt med beredskapslager vid skogsbränder och pandemier?

Alltså, jag orkar inte hålla liv i min blogg längre. Vad KAN jag skriva och VARFÖR ska jag skriva något alls? Jag ser ju att det finns de som läser, men det är ytterst få kommentarer vilket kanske kan tolkas som att det jag skriver är fullständigt ointressant för andra än mig själv.

(Det här är inte ett blogginlägg utan ett mail till Elina/In i skogen, men det kanske inte behövs mer än att en engagerad medmänniska hör av sig för att lösa en skrivkramp?)

lördag 6 februari 2021

Nu har väl Löfven tappat det helt i alla fall?

 Om jag inte har missförstått situationen helt så är det väl så att JÖK-partierna, S, Mp, C och L, kom överens om en gemensam skrivning gällande migrationspolitiken?

Att S och Mp sedan gjorde ett alldeles eget och betydligt generösare ”tillägg” som de vill att C och L ska köpa i sin helhet, det ska väl inte Liberalerna bära ansvaret för?

Vilket tydligen inte L är intresserade av att göra eftersom de redan förklarat sig nöjda med den tidigare gemensamma överenskommelsen?

Eller har jag fattat helt fel?

Enligt statsministern ingår inte migrationsfrågan i januariavtalet? Vilket då kan tolkas som att sossarna har lämnat över hela ansvaret till Miljöpartiet för att överhuvudtaget kunna behålla regeringsmakten?


Visserligen är ordet ANSVAR svårt att tolka för en socialdemokrat, men hur sjutton kan det vara Liberalernas och Nyamko Sabunis ansvar att sossarna och miljöpartisterna har spelat under täcket med varandra. När det i själva verket är Stefan Löfvens ansvar att leva upp till den överenskommelse som de fyra JÖK-partierna hade enats om.

Ännu obegripligare blir det när Stefan Löfven går ut och slår sig för bröstet och skryter med att Sverige har valt rätt strategi. Att den ”var rätt då och är rätt nu”.

Vi fick ner sprittspridningen”, säger han och syftar på sommarmånaderna när så gott som alla europeiska länder fick en tillfällig lättnad i coronapandemin pga av vädret. Och nu när vi har en tillfällig nedgång i antalet smittade, medan den muterade corona-varianten okontrollerat sprider sig inom den ena regionen efter den andra anser han att vi har samma goda strategi.

Vi fick ner smittspridningen”?

Det är väl ändå att ta i lite väl mycket? Visserligen så kommer det snart en sommar till, men under samma tid, men med olika strategier ser de nordiska grannländernas resultat ut så här ..

Sverige 588 062 smittade och 12 115 döda, Norge 64 483 smittade och 582 döda, Danmark 201 186 smittade och 2 215 döda och Finland 47 262 smittade och 698 döda.

Ingen visste vad som skulle hända, ingen hade en aning om hur coronaviruset skulle hanteras och alla gjorde säkert så gott de förstod och kunde. Men, ser man till resultatet efter ett år så har Stefan Löfven inte mycket att skryta med.

Men om Liberalerna i största allmänhet och Nyamko Sabuni i synnerhet ska bära det fulla ansvaret för sossarnas och miljöpartisterna gränsöverskridande överenskommelser så undrar jag vem eller vilka som Stefan Löfven anser bär ansvaret för att Sveriges corona-statistik inte riktig visar på samma stora framgång som han påstår att den är?

Jag tror inte att svenska folket ser fram emot en politisk kris”, säger Stefan Löfven och hoppas att Nyamko Sabuni ska krypa till korset och ansluta sig till regeringens förslag om en ny humanitär skyddsgrund som kan ge fler möjlighet att bosätta sig i Sverige.

Men, om jag får ta mig friheten att tycka att jag själv ingår i begreppet ”svenska folket”, måste jag göra honom besviken. Jag tycker att vi redan nu, om vi ska se till folkviljan, befinner oss i en politisk kris.

Och ansvaret är absolut regeringens och ytterst Stefan Löfvens.

tisdag 2 februari 2021

Morgan Johansson ..

 .. sossarnas egen lilla twittrande trivselfarbror har en nästan omänsklig uppgift i JÖK-samarbetet. Han är inte bara justitieminister sedan 2014, utan också migrationsminister sedan 2019 och ställföreträdande statsminister sedan 10 september 2019. Det är alltså en imponerande börda som lagts på hans axlar.

”Oacceptabel” kriminalitet i alla dess former – våldtäkter, rån, misshandel, mord, sprängningar, mordbrand, stölder, bedrägerier, ekonomisk brottslighet för att bara nämna en del. Hur vi som land ska hantera detta ska han ta ställning till, samtidigt som han svarar för migration, integration och alla ”utmaningar” som det har fört med sig. Och om chefen blir sjuk, tar semester eller inte finns tillgänglig när det krisar till sig, är det twitter-entusiasten Johansson som ska dra på sig den alldeles för stora ledartröjan.

Trots att han inte har presenterat några påtagliga resultat i arbetet med de ”utmaningar” som han ställdes inför redan 2014.så måste jag säga att jag blir imponerad av att han, vid sidan av sina krävande och ansvarstyngda uppgifter anser sig ha tid åt att ägna sig åt intensivt folkbildningsarbete på sociala medier.

Han värmer upp lite lätt med sosseklassikern – abortfrågan som ingen är oense om och joggar raskt vidare på det gamla välkända nazistspåret och rekommenderar litteratur som skildrar Hitlers maktövertagande 1933 vilket möjliggjordes av att han lyckades framställa sina motståndare som skrämmande hot mot Tyskland och tyskarna. Det vill säga, han använde sig av ungefär samma taktik som Socialdemokraterna och justitieministern själv verkar vilja använda sig av i det kommande valet 2022.

Men det är ju skillnad på hot och varningsord beroende på varifrån de kommer, vem som uttalar dem och vilka som ”förtjänar” att "gripa makten"?

Men innan herr Johansson tvingas redogöra för Socialdemokraternas egen politik under 30-40-talet, glider han elegant in på Framtiden och hur den bör hanteras på ett kunnigt och välanpassat sätt för att inte riskera historiska återfall.

Eller hur han nu lägger upp det? Summan av kardemumman bli i alla fall att ondska, elände, fattigdom, folkmord och diktatur kommer att drabba Sverige om inte Socialdemokraterna får behålla makten i nästa val.

Vi vill ju inte heller drabbas av hysteriskt twittrande makthavare som sprider obehagliga åsikter som president Trump gjorde, eller hur?

Man KAN kanske tolka de Johanssonska folkbildningsförsöken som att han försöker misstänkliggöra oppositionspartiernas moral och demokratiska rätt att opponera mot regeringspartiernas tafatta försök att lösa landets alla akuta ”utmaningar”.

Men med tanke på hans enorma arbetsbörda ska vi väl kanske hellre fria än fälla och tolka alla faktaglidningar, vantolkningar och rena osanningar som ett tecken på utmattning och trötthet på gränsen till utbrändhet.

Eller så har han umgåtts alldeles för mycket med Annika Strandhäll som är socialdemokraternas okrönta drottning när det gäller att sprida partilojala ”sanningar” på twitter.

måndag 1 februari 2021

Socialdemokraterna "tappade" 15 000 medlemmar förra året ..

 .. från 90 000 till 75 000. Det motsvarar närmare 17 procent av medlemskåren.

Partisekreteraren Lena Rådström Båstaad lät sig intervjuas i P1 och förklarade att hon trodde det berodde på den pågående pandemin.

Vi är ett folkrörelseparti som är vana att vara ute och möta människor”, förklarade hon.

Jag tror att hon har både rätt och fel. Det där med det personliga mötet kan hon nog glömma. När socialdemokrater möter ”människor” är de lika noga med att möta ”rätt människor” som de är med att isolera och ignorera ”fel” människor.

Men när det gäller pandemin stämmer nog hennes analys. Det är nog inget parti som har så många sistagångs-väljare som Socialdemokraterna. De flesta gick med eller tvingades in i partiet genom fackföreningsrörelsen för mer än 50 år sedan och är förmodligen rätt besvikna vid det här laget. Den utlovade ”rejäla pensionen” lyser lika rejält med sin frånvaro som den ”trygga äldreomsorgen” för den hårt arbetande arbetarklass som trodde på löftet.

Samtidigt har en stor del av de 15000 ”tappade” medlemmarna förmodligen dött, antingen av naturliga orsaker eller som en betydande del av de nästan 12 000 döda i pandemin.

Socialdemokraternas Lena Rådström Båstaad är dock övertygad om att partiet kommer att vända trenden så fort de kan återgå till föreningslivet och de glada och trevliga aktiviteterna.

Hon är övertygad om att ”folk kommer att komma tillbaka”?

DET ska verkligen bli spännande att se, särskilt för oss som bor granne med kyrkan och kyrkogården där det skett ovanligt många begravningar det senaste åren.

Men skulle de 15000 tappade själarna återuppstå så skulle jag kanske kunna tänka mig att satsa på sossarna nästa val. Deras slogan skulle då kunna vara – Rösta på Socialdemokraterna– skyddar inte mot sjukdom men mot döden.


söndag 31 januari 2021

Dagboksanteckning från den svenska corona-pandemins ett-årsdag.

Vaknar klockan 02:38 av att katten lägger sig över halsen. Knölar ner honom i en mer sov-vänlig ställning och somnar om. Väcks klockan 06:16 och raglar ner till Maken som, pris ske Gud, redan har kokat kaffe.

Men först måste jag slänga på mig full vintermundering och gå runt huset med hund och katt. Snön är 30 cm djup där det inte är skottat och det är nästan 20 grader kallt.

Vacklar in i värmen och förbannar hela världen.

Åker till livsmedelstemplet som tack och lov ligger nästan öde. Handlar, nästan som i en dimma. Fortsätter till nästa affär som har paketutlämning och hämtar ett paket genom att visa id-kort och paketnummer i fönstret och få leverans i dörren.

Kommer hem och sorterar in veckans inköp. Tankar kaffe och äter andra halvan av morgonens smörgås.

Vacklar upp på övervåningen, klär av mig och somnar om.

Telefonen ringer och det är bara jag, hunden, katten och hästen(?) inne. Jag springer ner och svarar och en sorgsen man börjar berätta en evighetslång historia med ord jag inte kan få ihop och hur jag än försöker kan jag inte avbryta samtalet så till slut drar jag ur jacket, men han mal fortfarande på.

Jag tar mobilen för att ringa Maken men där är det också samma man som mässar och så måste jag släppa ut hästen men då upptäcker jag två män i vita rockar som kommer från köket och då undrar jag om de ska laga min telefon men det ska de inte.

Det är HEMLIGT varför de är hemma hos mig? De kan inte berätta varför eller hur de tagit sig in men jag ska inte oro mig för deras chef är i källaren?

Jag rusar ner i källaren, där står en kvinna, också i vit rock. Hon är till förväxling lik Märta Stenevi och har en hel bunt papper i handen och fotograferar med mobilen. Det är VÅRA gamla fakturor hon bär på och vår värmepanna hon fotograferar?

Vad gör du här? Det är HEMLIGT. Det där är ju fakturan på vår gamla tvättmaskin, vad ska du med den till? Det är sekretess på det. Va f*n ger er rätt att ta er in i vår hem? .. ryter jag som vid det här laget känner en viss panik.

Men det angår inte mig för vi är anmälda för ett brott som det också är sekretess på och anmälaren än hemlig och allt är godkänt men av någon/några som också omfattas av största sekretess och hemlighet.

Men nu har de allt de behöver, hånler kvinnan överlägset och skrämmande belåtet. Och det ser inte bra ut.

Ni måste väl för i h*****e kunna legitimera er, kräver jag och blockerar dörren. Men allt jag får se är en mörk mobil eftersom identiteten på personerna också är hemlig och sekretessbelagd. De två muntra, vitklädda männen släpar bort mig och hela gänget far i väg i en vit skåpbil med fullständigt vita nummerplåtar.

Och då slår det mig att jag inte släppt ut hästen!

Med ett ryck sätter jag mig upp i sängen och inser att jag inte gick ut med hunden innan jag gick och lade mig och jag kastar mig upp och slänger på mig kläderna och stänger garderobsdörren som av någon anledning står öppen och rusar ner för trappan, ryter åt Maken som sitter och läser .. vi måste gå ut med hunden.

Eftersom han är en lugn och sansad man så ifrågasätter inte han det akuta behovet men när jag väl är påklädd slår det mig att katten kanske var i garderoben så då får jag rusa upp för trappan och släppa ut den stackaren och ungefär då börjar dröm och verklighet bli en enda röra.

Jag tror jag har drabbats av corona-utmattning. Det kan inte vara nyttigt att leva så här och framför allt inte i ett samhälle som gör att hemliga och sekretessbelagda intrång i mitt privatliv är något som jag tydligen omedvetet förväntar mig.

Men var hästen kom ifrån har jag ingen aning?

torsdag 14 januari 2021

Nyamko Sabuni har inget att förlora.

 Liberalernas partiledare är bara partiledare för ett halvt parti, den andra halvan drömmer fortfarande om drömprinsen som förvandlades till en groda. Eller bara försvann?

Hennes företrädare tyckte att fyra års samvaro i en tvångströja tillsammans med Stefan Löfven, Isabella Lövin och Annie Lööf var en trevlig avskedspresent till sin efterträdare, men jag antar att Nyamko Sabuni är ungefär lika road som jag skulle ha varit i hennes situation.

Jag kan liksom inte tänka mig något värre.

Nu sätter hon ner foten och det gör hon rätt i. Vad har hon att förlora? Ledarskapet över ett döende parti? De bittra s-märkta Ullenhagisterna? Tvånget att vara delaktig i beslut som varken hon eller väljarna tror på?

Det är kanske möjligt att gå ner i politisk spagat om det finns något att vinna, men att befinna sig i denna omöjliga position år ut och år in bara för att Annie Lööf tyckte det var en bra ställning att inta för att stänga ute Jimmie Åkesson från ett umgänge han inte efterfrågat. Särskilt som det ser så löjeväckande ut att andelen möjliga väljare försvinner för varje opinionsmätning.

Jag håller tummarna för att Nyamko Sabuni står på sig och tvingar Löven att backa från sitt desperata försök att linda in afghanamnestin och alla andra utvisningsdömda i en värmande filt av ömmande skäl.

Lyckas hon kanske det återvänder tillräckligt med förlorade väljare för att hålla Liberalerna kvar i riksdagen. Misslyckas hon vinner partiet högsta vinsten i form av kapten Erik Ullenhag, om han fortfarande vill ta befälet över det sjunkande skeppet, där Stefan Löfven sitter stadigt placerad på styråran.

Men Nyamko Sabuni har inget att förlora men mycket att vinna, för VEM mer än Nooshi Dadgostar vill frivilligt bli tystad och osynliggjord i ytterligare drygt 1,5 år medan Stefan, Annie, Per och hans okända par-rör pekar ut färdriktningen?

För vad det kan vara värt .. jag håller verkligen tummarna för att Nyamko Sabuni står fast nu när det blåser upp till storm i partiet.


onsdag 13 januari 2021

In Sweden we have a system!

 Sverige är ett litet land, här ryms bara en åsikt i taget”. Gunnar Myrdals citat är lika aktuellt som för 80-90 år sedan. Det märktes inte minst i dagens partiledardebatt, som jag använde som ljudkuliss medan jag rensade bort onödigt julpynt som jag borde ha slängt för mer än 20 år sedan.

Den största frågan i Sverige, som befinner sig mitt i en pandemi med 10 000 döda och drygt en halv miljon smittade verkar vara … DONALD TRUMP och det amerikanska presidentvalet.

Statsminister Löfven inledde med att uppmana Sverige och EU att ”dra lärdomar” och varna för ”människor som vill stänga våra öppna samhällen”. Han sa inget om twitter, Instagram, YouTube eller andra sociala medier, men jag misstänker att han inte riktigt än har förstått när, hur eller varför de fungerar, används eller stängs ner?

MEN .. ”det finns krafter som vill undergräva demokratin.” Underförstått - oppositionen kommer att räknas till dessa demokratifientliga ”krafter” om de samarbetar med Sverigedemokraterna. ”Vi (dvs Socialdemokraterna) är inte immuna mot splittring trots stark förankring i demokrati och folkrörelser”.

Det är i sanning hemska tider vi lever i. Nästan lika skrämmande som 1976 när Socialdemokraterna, enligt Marita Ulvskog, utsattes för en ”statskupp” och förlorade makten.

Ulf Kristersson var mer orolig för att det destruktiva samhällsklimatet i USA skulle fäste i Sverige, vilket får mig att undra vilken verklighet han lever i. Det svenska samhällsklimatet är definitivt inte friskt och vänligt sinnat och regeringsföreträdarnas twittrande gör det i sanning inte sundare. Något som kanske ligger till grund för Liberalernas Johan Pehrsons oro för demokratins överlevnad och önskan att Sverige ska dra lärdomar av det som hänt i USA, även om jag hade uppskattat om han varit lite mer tydlig på det området. För det är ju en absolut sanning att utan Liberalerna och Centern hade vi haft en helt annan regering, en äldreomsorgsutredning som förmodligen hade varit till hjälp och stöd för Folkhälsomyndighetens inställning till situationen inom äldreomsorgen och en krisberedskap som vilade direkt under statsministern.

Men man kan ju inte få allt.

Det visste paret Myrdal redan är 1934 när de publicerade klassikern ”Kris i befolkningsfrågan” där de slog fast att ”barnen kunde socialiseras till framtidens produktiva, högkvalitativa människomaterial - om de inte tillhörde det biologiskt-sociala bottenslammet”. Åldringarna, däremot, "äro färdiga" och "enligt naturens ordning skola dö".

Något som kanske kan vara en förklaring till vår nuvarande regerings inställning till de omfattande dödstalen bland äldre och den invandrade befolkningen som enlig paret Myrdal kunde räknas in under beteckningen ”det biologiskt-sociala bottenslammet”.

Men för att ha en chans att vinna valet MÅSTE Stefan Löfven framstå som äldreomsorgens räddare. En riktig mysfarbror som ÄLSKAR de överlevande årsrika medborgarna.

Ett äldreomsorgslyft med vidhängande utredning är på gång och har vi riktig tur så kommer Dan Eliasson att återigen få agera räddande ängel med ansvar för LYFTET av vår äldreomsorg.

För i Sverige har vi ett system som går ut på att ANSVARET ska läggas så långt från MAKTEN som möjligt, och vem är väl mer lämpad för det uppdraget än fd Generaldirektören Eliasson?

För ytterst handlar det ju om vilket land vi vill vara och vilka vi vill ska vägleda oss, och då är det ju förargligt om någon skugga skulle falla över dem som lovat det som NÅGON ANNAN inte förmår, kan eller vill uppfylla.

lördag 2 januari 2021

Det är synd om Dan Eliasson ...

 Äntligen får han bemöta den fullständigt vettlösa kritik som blev följden av hans ”fullständigt nödvändiga” julfirande på Kanarieöarna. Jag kan verkligen känna hans indignation när han säger .. ”Jag har gjort bedömningen att resan är nödvändig. Jag har en dotter som vistas här och som jobbar här. Och jag firade jul med henne och min familj”. Jag har avstått väldigt många resor under den här pandemin, men den här tyckte jag var nödvändig”.

Dessutom så har han ”varit i kontakt med jobbet varje dag under min frånvaro. Och jag har lett möten, både interna och externa härifrån!

Och om andra människor gjort andra val eller avstått från det mesta så kan väl ingen skylla det på HONOM!

Det är uppenbart att Dan Eliasson ser sig som ett offer för ett drev. HAN är i sin fulla rätt att fira jul tillsammans med sin familj var, när och hur han vill. Det angår ingen annan. Han har ju dessutom funnits tillgänglig för MSB på videolänk om det hade funnits något behov av honom. Herregud, vad begär folk!

Ja, vad begär vi egentligen av våra välavlönade makthavare och vad är rimligt att begära?

Henrik Jönsson gör som vanligt en klockren sammanfattning av Myndigheternas Pandemi-hyckleri och den svenska förvaltningens sönderfall. Jag är tacksam för den eftersom den bekräftar allt jag själv funderar över och därmed räddar mig från att tro att jag fullständigt förlorat förståndet.

Det ÄR verkligen så här illa.

Men det är alltid lika synd om Dan Eliasson. Aldrig blir han uppskattad efter förtjänst, oavsett var han placeras. Alltid ifrågasatt och förföljd av negativa, obegåvade och okunniga människor.

Den ständigt missförstådde Dan Eliasson brinner för att det japanska management-konceptet LEAN från bilindustrin, även kallat management by stress, ska tillämpas på offentlig förvaltning. LEAN kallas även för Fiskmåsmanagement - Flyg in, för en massa oväsen, skit ner stället och flyg ut igen - något som Dan Eliasson verkar ha lyckats väl med under sin karriär.

Redan som statssekreterare vid Justitiedepartementet, där han utförde sitt uppdrag på ett minst sagt personligt sätt, kritiserades han, samband med Pirate Bay-målet 2006, för sin korrespondens med de amerikanska filmbolagens intresseorganisation.

Efter regeringsskiftet 2006 tjänstgjorde Eliasson som tillförordnad biträdande chef vid Säkerhetspolisen, där han ansvarade för analys– och underrättelseverksamhet och 2007 slog den tidigare justitiekanslern Göran Lambertz larm om att Dan Eliasson försökt få honom att sluta kritisera brister inom det svenska rättsväsendet. Svek och misstroende förföljer den arme Eliasson.

Men den alltid lika populäre Eliasson vandrar vidare i karriären och blir generaldirektör för Migrationsverket. (2007-2011). Vid Migrationsverket fick han goda omdömen från personalen i medarbetarundersökningarna som utfördes, förmodligen på order av generaldirektören själv.

Men det fanns ju anställda som hade en helt annan uppfattning och Ivar Arpi beskrev träffande hur det fungerade på ”Migränverket” under Dan Eliassons tid.

Det finns åtskilligt att säga om Dan Eliassons tid på Migrationsverket, men varför inte nöja sig med att han lyckades imponera så till den milda grad att han år 2011 utnämndes till Generaldirektör till Försäkringskassan, där han inte bara införde effektivitetssystemet LEAN,utan också använde Försäkringskassans officiella twitter till att "kräkas på Jimmy Åkesson" samt lyckades med konststycket att radera miljontals mejl som skickats till och från de 13 000 medarbetarna - vilket innebar att myndighetens internutredare inte längre kunde avslöja brott och missförhållanden med hjälp av myndighetens mejlsystem.

Den orättvisa kritiken som följde fick den ständigt otursförföljde Eliasson att acceptera tjänsten som Rikspolischef, med mandat att skapa den Nya Polismyndigheten i en tid då polisen är viktigare än någonsin.Han är en modern ledare med både juridisk erfarenhet och erfarenhet av att leda stora myndigheter”, sa den dåvarande inrikesministern Anders Ygeman, när han skulle förklara varför Eliasson är en bra chef för den nya Polismyndigheten.

Hur det gick kommer väl de flesta av oss ihåg.

Det okunniga folket klagade IGEN! Polisen insåg inte sitt eget bästa! Den stackars missförstådde Eliasson fick åter söka sig nya jaktmarker och hamnade som generaldirektör på MSB och inte heller här får han den bekräftelse och förståelse som han förtjänar.

Inte ens ett privat julfirande och en välförtjänt ledighet från coronapandemins opinionsundersökningar är heligt i drevet som ständigt följer Dan Eliasson. Vid det här laget har han förtjänat ett lugnare och mindre ansvarstagande uppdrag. Vad tror ni, är det kanske Socialdemokraternas nästa statsministerkandidat som laddar upp på Kanarieöarna?

fredag 1 januari 2021

Statsministern publicerar en debattartikel i Aftonbladet?


 En DEBATTARTIKEL?

I Aftonbladet??

Eftersom jag inte gärna läser AB var det ju en ren slump att jag ens fick veta det.

Men vem eller vilka är det han vänder sig till? Aftonbladets prenumeranter?

Och varför en ”debattartikel”? Vem eller vilka debatterar han med? Vilka är det som bara kan nås på Aftonbladets hemsida?

Vi som hellre läser våra nyheter på andra sidor, är vi helt uteslutna från det publika ”samtalet” med statsministern? Räknas inte vi?

Varför kommunicerar statsministern enbart med Aftonbladets Läsare? Kan det vara så illa att ingen annan tidning VILL publicera Stefan Löfvens ”debatt”-inlägg? Eller vill statsministern höja Aftonbladets svikande läsarsiffror?

Jag blir förvirrad. Så många frågor och inga svar.

Hur var då ”Debatt-artikeln”?

Suck - som debattartikel var den inte mycket att hänga i julgranen, och som tal till väljarna innehåller det ungefär samma budskap som Stefan Löfvens talskrivare har skrivit åt honom sedan 2014.

Allt som blivit sämre under hans tid som landsfader är Någon Annans fel och ska nu bli bättre. MYCKET bättre! Kanske bättre än någonsin! Äldre är bra, ju äldre desto bättre och därmed ska mycket göras så mycket bättre och Kriminella är dåliga och ska få det sämre, väldigt mycket sämre – på något oklart sätt och helst utan att blanda ihop begreppen.

Jag antar att det är så det ska vara för att han ska kunna komma ihåg vad han tycker? Träning ger färdighet, sägs det?

Nästa vecka ska riksdagen rösta om en ny pandemilag som ska ge regeringen utökade befogenheter att, utan stöd i riksdagen och ”efter bästa förstånd”, fatta beslut som kan inskränka medborgarnas fri- och rättigheter.

Jag måste erkänna att bara tanken på en sådan maktförskjutning till regeringens fördel ger mig olustrysningar över hela kroppen.