Här kommer en sk "bildbomb" .. som med lite fantasi
kanske kan symbolisera en midsommarkrans .. som med lite god vilja kan föra
tankarna till nationalism och utanförskap .. vilket i sin tur kan få läsaren
att tycka att det är "sjukt"
svenska bilder som inte bör få publiceras .. eller hur det nu är?
Blåregn (?) .. är imponerande vackert när det växer helt okontrollerat, som det gör bakom vårt garage. Men egentligen så är det ett riktigt ogräs när det ger sig iväg efter husväggen.
Den här vackra, vita rosbusken fick vi som ett litet skott av paret som vi köpte vår ved av förut. Som gengåva fick de en planta av en magnifik rosa rosbuske som härstammar från ett skott som jag stal från en plats som jag besökte i arbetet. En av de få kriminella handlingar som jag begått i livet.
Lila bondsyrener .. finns det något som påminner mer om skolavslutningar och midsommar? Varje år plockar jag in en bukett och varje år konstaterar jag sorgset att de verkligen inte trivs i vas inomhus.
Jag vet inte vad det här är för blommor? Men de växer lika okontrollerat som blåregnet och kräver ständig tillsyn för att inte bre ut sig överallt och kväva all annan växtlighet. Under en tid då jag inte mådde så bra så invaderade de här blommorna och kirskålen hela stenpartiet utanför köksfönstret och ..
.. det var ett herrans under att de här fina små, "svarta" violerna överlevde under den frodigheten?
I vårt stenparti planterade jag också smultron efter murkanten. Men det visade sig vara jordgubbar i stället, vilket i och för sig inte är helt fel, men betydligt lättåtkomligare för skatorna som bor alldeles för nära. Det är INTE estetiskt tilltalande med ett nät över plantorna ... så vi offrar jordgubbsnjutningen för skönheten, nu när det hela är upprensat igen. Men någon enstaka gång kan vi också njuta av en dold, närproducerad och ekologisk jordgubbe.
Vita syrener fanns förr bara i de välbeställdas trädgårdar. Jag känner verkligen behov av hatt, lång vit klänning och parasoll .. samt hembiträde .. när jag kommer i närheten av vår lyxiga, alldeles egna, vita syren.
Jag vet inte hur många år jag försökt så ut tusenskönor i vår trädgård? Grannens gräsmatta är till min gröna avund alldeles full av dem. Förra året ledsnade jag helt och slängde ut de inköpta fröna under vårt fågelmatsträd .. alltid kunde de väl mätta någon?
Och .. se så det blev???
Den här trollhasseln fanns redan när vi flyttade hit och blommorna kommer från lökar som jag köpte på en trädgårdsmässa utan att veta vad det var. Men visst är det fint ändå?
Det här är mitt Sverige .. men det finns nog lika många upplevelser av vårt land som det finns människor misstänker jag?
"Jag har sett Sverige bli unikt på fel sätt" .. skriver till exempel Borzoo
Tavakoli som kom hit 1988 då kostnaderna för vår välfärd hade nått Lyxfälle-nivå.
Jag håller helt och hållet med honom .. den var fantastisk, men hade vi
fortsatt på den linjen fram till den ekonomiska kris som följde så hade livet
sett mycket annorlunda ut för de flesta av oss.
Det samma gäller privatiseringarna.
Jag instämmer helt med dem som klagar på hur de infördes och hur sorgligt
okunnigt regelverket utformades .. men utan de privata investeringarna och valmöjligheterna i
välfärden hade mycket varit annorlunda, och inte på något bra sätt.
Det enda som jag upprörs över i Borzoo
Tavakolis debattartikel är påståendet att vi i Sverige .. "väger de gamlas blöjor för att se om de har
kissat ner sig tillräckligt mycket för att få en ny."
Det är en vandringssägen av samma
kaliber som "råttan i pizzan"
som siktar in på en helt annan samhällsgrupp. Ett lågvattenmärke i svensk
kvällstidningsjournalistik.
Vi borde kunna hålla oss för goda för
att använda sådan argument.
Jag har också sett Sverige förändras
på fel sätt. Från att ha varit ett land där kulturen berikade HELA befolkningen
så har svensk kultur förvandlas från skapande, kreativ, framåtblickande
upptäckarglädje till något som bäst kan kallas kultik eller politur. Det vill
säga något likriktat, snålt, ängsligt, bakåtsträvande och åsiktsreglerat.
För i det Sverige som jag minns så
behövde ingen känna sig ängslig över att fira midsommar med en krans i håret
eller skämmas för sin "svenskhet".
Med det sagt så går jag ut och njuter
av blomsterprakten i min egen trädgård mitt i den natur och den miljö där det
fortfarande kan produceras "hälsosam,
miljövänlig, närproducerad mat" och där det finns ett annat liv än de
hästgårdar som tydligen existerar nära den stadsmiljö som Vänsterpartiet och
Miljöpartiet värnar om?
Genom att satsa på
"stadsodling", energisnåla hyresrätter i "goda kollektivtrafiklägen"(?) och klimatsmarta städer, tänker
Vänsterpartiet till och med bli grönare än Miljöpartiet.
Det ska väl inte bli så svårt .. bara
jag ensam är grönare än Miljöpartiet .. om vi talar om miljön utanför tullarna
i Stockholm!
Men den ska vi väl tala så lite som
möjligt om antar jag?
