Corona-sommar.

Om allting hade varit normalt och som vanligt hade jag redan nu avverkat ett otal bakluckeloppisar, konstrundor och diverse marknader och varit i full färd med att packa och avsluta ett hektiskt hatt-tillverkande inför höstens Vintagemässa i Stallarholmen som går av stapeln en kort tid innan årets stooora händelse ..   Automobilhistoriska klubben och Eskilstuna flygklubbs Veterandag på Ekeby flygfält!

Bilder från en fri och lycklig sommar.

FYND .. som jag stod emot.

FYND!! .. som fick följa med hem.

Där finns också den extremt stora och fantastiskt innehållsrika MARKNADEN där man kan köpa allt från cyklar, mopeder, bildelar, äkta Texas-longhorns, från tjurar med samma namn, att ha i grillen på en amerikanare till ”äkta” nyproducerade 50-talskläder eller nästan vad som helst som är resultatet efter en garage/garderobs eller vindsröjning hemma hos en veteranbilsentusiast!!

Jag är i trans i över fyra timmar eller mer, varje år. Utom i år!

Suck!

Nu får vi nöja oss med picnick-träffar i trädgården utanför den lokala veteranbilsklubbens klubblokal varje lördag.

Det är i och för sig väldigt trevligt det med, om vädret är som det ska. Men det är inte bara bilarna som tillhör veteranerna, medlemmarna själva har ett antal år på nacken och det märks när umgänget sker med 2 meters avstånd.

Kort sagt, de flesta av oss hör inte riktigt lika bra som när vi tog körkort. Varje ny deltagare gör att ringen av picknick-bord blir vidare och vidare och samtalen alltmer absurda. En missuppfattning som i sin tur tolkas och skickas vidare kan resultera i ett svar som med bästa vilja i världen inte kan kopplas samman med original-samtalsämnet.

Det är totalt obegripligt ibland, stundtals fruktansvärt frustrerande och för det mesta våldsamt och hysteriskt roligt.

Det är som jag alltid sagt, det finns för- och nackdelar med allt. Att få en stunds skrattkramp tillsammans med goda vänner är en av de ytterst få fördelarna med Den Stora Strategin under Den Stora Pandemin.

Och så lånar vi ut böcker och ger filmtips till varandra. Jag personligen törstar efter BÖCKER, något att läsa och försvinna in i men nu får jag tillgång till andra människors bok- och filmval och inser att jag nu ser med helt andra ögon på många av mina vänner. Den erfarenheter är också en positiv följd av allt negativt som vi drabbats av pga covid-19 och jök-18.

All min tid går åt att passa små, små ..

.. igelkottsbarn just nu. Jättegulliga och inte större än tennisbollar irrar de omkring precis där det är som livsfarligast att irra omkring överhuvudtaget. Vid ett tillfälle fick Maken och jag arbeta i skift för att bevaka en nästan rosa äventyrare som envisades att leta efter sin mamma mitt på vägen och när hon äntligen uppenbarade sig så bar hon sig åt som om det var VÅRT fel att lilla älsklingen befann sig i ett så pass utsatt läge.

Men det var otippat att se henne ta ungen i nackskinnet och bära den ett par hundra meter till närmaste granne som tydligen erbjöd ett tryggare boende. Hela vandringen skedde på vår väg och Maken traskade plikttroget och låååångsamt och långt efter tills mor och barn var i säkerhet.

Hon var så trött att hon vacklade .. rapporterade han imponerat. Men hon BAR ungen hela vägen!!

Vi är alltså väldigt rädda om "våra" igelkottar. Rackarkotten har insett det och vandrar också bevakande efter de små liven .. medan storviltjägaren Maurice smyger runt, utslungar hotelser och försöker peta ikull dem med ett långt och försiktigt siamesben .. vänta bara tills jag blir STOR, då ska jag släpa in er allihop!!

Eftersom han är ett år nu så betvivlar jag att han blir så värst mycket större och förresten så räcker det med vad han släpar in just nu .. mördade näbbmöss, tuggade möss, söndertuggade humlor och getingar och nästan söndertuggade humlor och getingar .. och vid ett minnesvärt tillfälle försökte han bärga en av de längsta snokar jag någonsin sett.

Den är MIN .. skrek han och försökte slita sig ur mitt järngrepp. MIN FÅNGST .. mitt BYTE .. MITT, MITT, MIIIIIITTTT!!!

Utanför staketet finns ett rådjur med två kid som Maken känner extra mycket för, i ån simmar årets sötchock .. jättegulliga andungar och i hästhagen finns två, långbenta, nyfikna föl.

Grannen rapporterade att vildsvinskultingarna är så stora nu att de börjar visa intresse för honom och hans hundar så vi går en lite annorlunda väg ett tag och i dag såg vi för första gången en häger landa i en tall där den förmodligen hade sitt bo? Det såg inte klokt ut med en så stor fågel som satt/stod på en gren och ignorerade oss nedanför.

Så .. Grekland, vem bryr sig när det simmar andungar i ån? Alla som hatar och blockar på twitter .. pfft, vad är det mot en igelkottsfamilj och varför bry sig om politiken när politikerna själva inte bryr sig och det blommar och grönskar vart ögat än ser.

Men OM jag skulle kosta på mig lite gnäll och hat så är det absolut riktat mot vår nya spis. En svindyr historia som skulle kunna åstadkomma det mesta som vi aldrig tidigare trott att vi kunde åstadkomma.

I dag skulle jag vara tacksam för att få tillbaka min gamla kära spis som åtminstone åstadkom det jag förväntade mig.

Men jag hatar och hotar på avstånd .. vem vet, "underverket" kanske är så tekniskt fulländat att jag riskerar att bli blockad och utesluten.

Vilket tydligen händer Maurice just nu när han misslyckas med att råna Maken på hans glass ..... ???? ..................

Varmt, varmt, varmt ..

 Jag svettas bara jag tänker, och det verkar som om hjärnan har förångats i värmen? Eller så håller den på att koka ihop till en liten behändig geléklump, som de gjorde förr när de ville behålla det gottaste i matlagningen? Det kanske är en bra idé att använda öronproppar de närmaste veckorna så att inget värdefullt går till spillo?

Men en sak som gör att tillvaron ändå känns lätt och njutbar, är att politikerna och deras hangarounds har tagit semester. Det är precis som med Aftonbladet ... det är inte förrän du valt bort dem som de positiva effekterna visar sig och sinnesfriden infinner sig.

Tänk bara vad härligt med sommardagar som är bara sommardagar utan några vinklade rubriker, underliggande motiv, dolska avsikter .. eller rena lögner. För ingen kan väl ljuga ihop en sol .. eller ett åskväder som kan hyllas/skyllas på lämpligt parti?

Jag skäms inte ens för att jag är jag .. trots att jag traskar runt i en klädsel som är mindre täckande än mina ordinarie underkläder .. eftersom de som avskyr/hatar mig pga av min hudfärg, etnicitet/nationalitet, sociala tillhörighet (? .. vilken den nu är?), ålder, mitt utseende och mina åsikter .. också har tagit semester och ligger och lögar sig vid någon strand, sommarstuga eller seglar fortsatt planlöst på ett hav de inte fullt behärskar.

Underbart!

Tänka själv är ett underskattat nöje.

På tal om det så har jag lagt märke till något intressant det sista året. Jag vet att jag är något av en pest när det är valår och i år är inget undantag. Nyfiket frågar jag hur andra tänker inför det stundande valet. Vilka frågor är viktigast? Varför tror de på något eller varför har de slutat att tro alls? Hur ska problemen lösas, var ska pengarna tas, tror de verkligen att varje individ betalar så mycket skatt att det täcker de personliga allmänna kostnaderna och vem/vilka ska bidra med de skatter som saknas?

Osv, osv, osv .. och suck, säger de flesta. Vem bryr sig? Alla löften är tomma löften och alla hot är tomma hot och resten är fanatiskt dravel och orealistiska drömmar, eller hur?

Om du inte talar med en frälst fanatiker, förstås. För då är alla ord fyllda av värdefullt innehåll, djävulen lurar i mörkret och det nya riket där alla går i takt, sjungandes lovsånger och äter samma tunna soppa med samma sked, hägrar i framtiden.

Men det intressanta är att det blir fler och fler frälsta av alla slag och av dem som verkligen tycker något själva, så talar de borgerliga sympatisörerna helst om ekonomi, budget, realism och hållbarhet .. medan vänstersidan talar om drömmar, visioner och den borgerliga sidans nedmontering av allt som finns att nedmontera, medan de tiger stilla när det gäller kostnaderna och egna planerna när det gäller det "nedmonterade".

Det ordnar sig .. liksom?

På vänsterkanten är också många helt övertygade om att det är fullständigt möjligt att leva lyckliga liv på skattemedel .. i evighet .. amen. Varför arbeta, om man inte VILL?? Och den som VILL, kan ju få betala för de andra som belöning för nöjet och solidaritetshandlingen?

Men friheten att välja bort arbete gäller förstås främst KULTUREN och dess viktiga medarbetare.

På högerkanten är lika många helt övertygade om att alla KAN om de bara VILL. Och VILL man inte arbeta så får man i princip nöja sig med det som samhället har råd med. Varför ska den som arbetar betala för den som inte VILL?

Ingen talar om den vanlige väljaren? De där vanliga människorna som ger den service som försörjer och håller kulturens och samhällets "stöttepelare" uppe? "Folk" som bor på landet, småstäder, små samhällen eller förorter till förorterna. Nämns de så är det uppifrån och ner .. inte med tacksamhet utan nästan med förakt. Dumma människor, med futtiga liv, som arbetar i låglönejobb, typ.

Att försöka få till stånd ett samtal med fanatikerna inom Miljöpartiet, Vänstern och Gudruns Girls är dömt att misslyckas .. men kan tillsammans med sossar, vara givande, intressanta och rent av tankeväckande .. utom när de försöker förklara finessen med samarbetet med de ovan nämnda. Då blir det så trassligt att de inte ens själva kan reda ut begreppen.

Men alla är eniga om en sak. Från den yttersta högern till den yttersta vänstern .. om jag talar med enskilda personer bakom stängda dörrar.

Det är något som är helt fel när det gäller vår integrationspolitik, och det är fullständigt omöjligt att låtsas om det. Ska det talas om den frågan så måste det vara väldigt privat med dörren stängd och inga vittnen.

Sossarna tänker lösa det problemet genom att avskaffa integrationspolitiken helt och hållet?

Alliansen har ett helt annat förhållningssätt .. och anser att integrationspolitiken fungerar väl och att problemet inte alls finns? 

De troende vill öka problematiken och problemområdena så att det löser sig självt .. oklart hur? 

Och Sverigedemokraterna vill "hjälpa borta" .. så långt borta som möjligt.

Fanatikerna .. (jag tror att Cornucopia hittade samlingsbeteckningen RÖV:arna någonstans?) .. löser alla problem genom att utse den svenske, vite, heterosexuelle, medelålders mannen med körkort till roten och grunden till alla problem. Bort med honom .. antingen på omskolningsläger eller .. ja, bort, helt enkelt .. så löser sig det hela till det bästa.

Hur de som redan är här och ska integreras tänker, känner och har det, är av underordnad betydelse. Det finns särskilt utvalda, "integrerade" kulturarbetare, politiska karriärister och debattörer som får föra deras talan. Som grupp .. med rätt åsikter, förstås.

Förmodligen så kan Bert Karlsson tjäna en hacka på att ta hand om alla ovärdiga svenska medelålders män medan RÖV:arna tar ställning till deras framtida existens?

Men det får bli en senare fråga. När semestern är över och VALRÖRELSEN tuffar igång med hat, hot, drömmar, visioner, lögner, osanningar och RUBRIKER.)

Så .. passa på och tänk själv, nu .. när vi får tid och utrymme!

Det är varmt, varmt, varmt och trots att jag sitter här och skriver i bara bikinin, så svettas jag bara jag tänker på att gå ut i solen igen. Hjärnan skickar ut signaler om det olämpliga i att skriva någonting alls just nu, och på nätet i synnerhet .. men jag orkar inte ta ställning till det utan lämnar helt över tolkningsföreträdet av de här förvirrade raderna till dem som händelsevis orkar läsa dem.

Själv går jag och badar ... medan jag gläder mig åt att jag är gift med rätt person och har samtliga 9 vanor som behövs för att vara riktigt lycklig, enligt en undersökning som Expressen skramlat fram nu i semestertider.

Och jag unnar våra politiker, debattörer och journalister lyckan av en extra lång semester i år. Gärna till den 15:e september .. det tror jag alla skulle tjäna på och må bättre av.

SvD,

Ledarsidorna 1, Ledarsidorna 2, Fnordspotting, Sven-Erland,

Sommar, sommar och sol och ..

.. regnet det bara öser ner och det grönskar och gror.

Jag är väl inte ensam om att börja med vår- och sommardrömmar redan i mars/april och när maj inte börjar med gröna ängar och strålande sol så deppar jag fullständigt ihop. Jag längtar och längtar så at det gör nästan ont efter den första tussilagon och den första kaffestunden mot solvarm husvägg.

Och så kommer tussilagon, och vitsipporna .. tätt följda av gullvivor, syrener och liljekonvaljer och björken står i ett grönt dis som plötsligt blir skir grönska och det växer så det nästan hörs överallt och fåglarna får ungar som växer så det knakar och föräldrarna flaxar omkring och kvittrar om sommarkvällarna.

Det går som ett huj .. och det slutar aldrig växa. Gräsmattan blir mer och mer lik en sommaräng och måste klippas, grusgångarna täcks av ett nät av ogräs som jag inte ens vet namnet på och medan jag rensar bort det intar kirskålet .. eller kersen, som en del säger här ..  trädgårdens enda rabatt och när jag hastar dit så växer gräsmattan till oanade höjder .. medan disken samlas i travar på diskbänken, tvätten ska bäras ut och in och kylskåpet blir mer och mer urätet eftersom ingen hinner handla.

Så ska man passa på och uppleva och se saker och hälsa på och bjuda igen och umgås och bada om solen skiner i när man är i närheten av vatten .. och det ska fikas eller ätas ute och då dyker alla glömda fiender upp .. bromsar, blinningar, getingar, mygg och andra flygande irritationsmoment som har en förkärlek för att fastna i smöret eller drunkna i kaffet.

Och solen skiner som mest när det är som jobbigast och blir det en ledig stund tillsammans med vänner så öppnas himlens portar och regnet forsar ner. Medan det pågår sitter skatorna på rad på tvärslån under uteplatsens tak och jag ska bespara er skildringar vad de gör med dynorna på soffan som befinner sig mitt under.

Men kantarellerna växer i takt med gräsmattan, Rackarkotten har upptäckt smultronen i vägkanten och djurlivet upphör aldrig att förvåna. En fjolårsälg har bosatt sig på gärdet bredvid vårt staket och skrämmer slag på mig när jag går ut på verandan och upptäcker hans storhet så nära, en ny grodsort har dykt upp från ingenstans och det vimlar av borttappade barn som fåglarna försöker få upp i luften fast de inte kan.

Ett getingbo kan förvandlas från en pingpongbolls storlek till en basketboll på bara ett par dygn .. och det är så där lagom kul när det befinner sig över gräsklipparen i sitt förråd. Bina surrar i husväggen, nykläckta(?) fjärilar ligger på tork i massor på ett nedfallet träd bredvid tvättställningen när jag helt oväntat kommer och stör. Stora svarta med vita kanter .. vad kan det vara? Men oavsett vad de heter så var de vackra, många och fladdrande.

Det grönskar minst sagt! Någon sa en gång att det inte kändes fruktbart att tala med mig, när vi var kraftigt oense. Vad det handlade om har jag glömt och möjligen hade hon rätt, sett ur sin synvinkel .. men ordet fruktbart stannade i minnet.

Det är i sanning en fruktbar årstid vi lever i just nu och allt det här regnandet gör det inte mindre fruktbart.

Vi har en fruktbar gräsmatta, fruktbara trädgårdsgångar och en fruktbar rabatt och nu börjar hallonbuskarna och vinbärsbuskarna se oerhört fruktbara ut också .. och då får jag genast dåligt samvete för att jag inte längre behöver massor av saft och sylt och infrusna bär.

Fruktbart .. visst är det ett bra sommarord?

För mitt i allt  regnade och stressande, med alldeles för höga ambitionsnivåer och förväntningar, så är det så förbaskat härligt och underbart att det är sommar i alla fall. Det som faller från himlen är inte kallt, inte snö, torkar när solen tittar fram, behöver inte skottas och efteråt kan man .. om man har tur .. se en fantastisk regnbåge över himlen.

En bekant hade i sin tur besök av en bekant från Israel, och som brukligt handlade samtalet om vädret, insekterna och gräs/ogräs.

Jag är imponerad av att alla svenskar tycks veta vad alla växter och djur HETER? .. sa mannen från Israel. Hemma säger vi för det mesta bara insekter, blommor och ogräs. Här är  skalbaggar egna individer med egna artnamn.

Om han hade rätt så tror jag att det beror på att vi återupptäcker allting i naturen som om det var för första gången varje år .. år efter år efter år efter år.

Första tussilagon .. det är ändå den första tussilagon någonsin, varje år. Den första fjärilen kommer alltid som ett förebud om rena paradiset.

Mygg .. finns nästan aldrig med i planeringen .. ständigt samma överraskning.

Men TID .. det inbillar vi oss att det finns i oändliga mängder under semesterveckorna, när vi längtar halvt ihjäl oss efter sommarens fröjder fram i mars/april ungefär.

Om det är ett speciellt särdrag för Sverige och svenskarna, tycker jag att vi ska vara stolta över det. Ett folk som är ständigt positivt tänkande, ständigt längtande, alltid överraskade när det förväntade inträffar .. det är något lite rart och gulligt över det, eller hur?

DN, DN, SvD, SvD, Expr., AB,

Det är nästan så att jag skäms ..

.. när det envisas med att vara uppehåll och hyfsat bra väder här där jag bor. Sol och lätta skurar .. och ett enda rejält ösregn, det är vad vi har blivit tilldelade medan andra får flytta upp hela bohaget på övervåningen.

Men i går varnade SMHI för att det skulle bli regn och åska till och med här, så trots att solen var ganska obarmhärtig så klippte jag alla gräsmattorna runt huset. Det är inte klokt vad fort de växer ihop till rena vildmarken när de blir regelbundet vattnade av Moder Natur?

Nu är jag .. till skillnad från alla stackare i Småland .. lätt vidbränd på axlarna och näsan, men gräsmattan den är jag väldigt stolt över.

Det där med gräsklippning är en märklig grej. Under många år så var det Makens avdelning tillsammans med snöskottningen och biltvättande. Det där som alltid drogs som ett trumfkort ur ärmen när det blev tal om lättare hushållsgöromål som disk, tvätt, matlagning och fönsterputsning.

Till slut så framstod det som så betungande att jag förklarade att jag absolut inte kunde leva med att utnyttja en stackars man på det viset. I jämlikhetens namn så borde jag ta min del av de verkligt tunga vardagssysslorna medan han fick en chans att vila upp sig med "lättare inomhussysslor".

Jag älskar att klippa gräs! Det finns inte en chans att någon kan ta gräsklippningen ifrån mig nu. Tänk bara, där sitter jag bekvämt och avslappnat och kör och kör, fram och tillbaka, i cirklar och efter kanter .. alldeles ostörd!!

Det är ju rena paradiset! Ren semester, lugn och ro, tid för tankar och meditation .. jag kommer aldrig, aldrig att byta ut ansvaret för gräsklippningen mot disken igen.

Och som grädde på moset så har jag hörselskydd .. så om någon mot all förmodan skulle vilja ha kontakt, så kan jag lugnt ignorera dem, gasa på lite extra och svänga åt ett håll där de är utom synhåll.

Vissa delar av tomten måste klippas med en vanlig gräsklippare som ska dras eller skjutas upp och ner för slänterna. Ahh .. rena workouten om man tar det i sin egen takt. Dessutom så går det att göra det saaaakta så det blir ordentligt gjort och inte klart förrän middagen börjar närma sig bordet.

Så Systrar!! Låt inte lura er .. ta kommandot över gräsklippningen och skaffa er en ostörd stund och en jämn och fin solbränna på köpet.

Gläds åt regnet, för då växer det bättre,då behöver gräsmattorna klippas oftare och då har vi faktiskt ingen tid över till inomhus"pysslet" som vi med varm hand kan lämna över åt Någon Annan.

SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, Expr., AB, AB,

Tick, tick, tick, tiiiiid!!!

En gång i världen önskade jag mig två tusen kronor mer i månaden bara till mig själv, i dag önskar jag mig åtminstone två timmar extra per dygn .. bara för mig själv.

Kan det vara ett ålderstecken?

Har jag blivit långsammare och ineffektivare med åren eller pågår det någon slags tidsförstöring jämsides med miljöförstöringen?? Oavsett vilket så är varken tiden eller vädret i synk med mig just nu.

Förutom plikter, löften och samarbeten med andra som vill ha del av min tid, har jag har massor av tvätt som jag sparat bara för att kunna hänga ute i solen. Gardiner, filtar, kuddar och täcken .. men som det ser ut nu så verkar det effektivare att ta ut alltihop, hälla tvättmedel direkt på det och låta vädret klara av tvätten och hänga eländet inne .. nån gång fram på höstkanten.

Mina sommarskor och min sommarklänning och min alldeles egna bil som jag bara tänkte köra på sommaren i vackert väder .. vad ska jag göra med dom? Jag kan i och för sig gå ut i garaget iklädd sommarklänning och klappa på bilen och sjunga en sommarsång .. när jag får den tid som jag inte har.

Det är märkligt .. varje år är det likadant. Fram i februari - mars verkar sommaren så lyckobringande med sol, milda vindar, ledighet, bad, lugn och ro. Och i juni - juli kommer ogräset, gräsklippningen, alla ordinarie måsten och alla sommarmåsten och regnet och åskan och huggormarna och fästingarna .. som en fullständig överraskning?

Solstolen och hängmattan kommer förmodligen att bli lika sparsamt utnyttjade i år som alla andra år och jag själv kommer förmodligen att sucka och pusta lika missnöjt över det .. som alla andra år.

Det är en gammal fin svensk tradition .. ALLT är vädrets fel!! Om solen bara skiner så skulle det vara ett rent nöje att rensa ogräs och klippa gräsmattor och alla skulle vara ute och ha så lite kläder på sig att det nästan inte blev någon tvätt eller städning alls. Om solen bara sken så var det ingen som bekymrade sig om att det som måste göras inte blev gjort förrän senare än beräknat och om solen bara sken så skulle jag både kunna skriva i här och ligga i hängmattan och sova samtidigt.

OM bara solen skiner så skulle mina två extra timmar bara finnas där.

Eller hur??

Men så kommer jag ihåg den sommaren då solen verkligen SKEN.

Dag ut och dag in .. det tog aldrig slut. Gräsmattan vissnade, blommorna slokade och kantarellerna växte upp som små förkrympta, torra stackare.

Jag minns hur varmt det var att åka till affären och handla och jag minns hur jag släpade in alla kassarna i köket, lämnade hela biddevitten på köksgolvet , slet av mig varenda trasa och galopperade ut genom bakdörren och kastade mig i poolen och hur det nästan ångade och fräste i vattnet när min svettiga kropp for genom vattenytan.

Och jag minns hur innerligt jag önskade att jag kunde ta av mig skinnet när jag försökte sova mellan två ihärdigt susande fläktar och med stängt fönster eftersom det var varmare ute än inne.

Men eftersom jag bor granne med huvudkontoret som bör ha direkt kontakt med den högste ansvarige så kan jag ju kvista över och be en liten bön om ett litet lagom soligt väder med inte mer regn än halva veckan som mest ... det är väl inte för mycket begärt?

Plus två timmar extra i sommartid som kompensation?

DN, DN, DN, Expr., AB,

Mitt paradis på jorden!

Jag älskar skogar, hagar och träd. Egentligen är jag nästan manisk när det gäller träd och försvarar envetet alla träds rätt att leva. Ett kalhygge på en plats där det tidigare fanns en riktig trollskog med gläntor, kantareller, murkna hemliga ställen och mossor av alla slag, känns som om jag själv har blivit amputerad och mist något som aldrig mer kommer tillbaka.

Så då är det väl inte så konstigt att jag på något instinktivt vis alltid lyckas förvandla min närmiljö till något som mest liknar en skog .. eller åtminstone en skogsglänta?

I den här "rabatten planterade jag omsorgsfullt ett antal inköpta dyra växter när vi flyttade hit .. och så lät jag naturen sköta resten. Tyvärr så kunde de fagra blomstren inte hävda sig mot Moder Natur och hennes livskraftiga gäng .. så nu försöker jag rensa fram det som eventuellt har fört en tynande tillvaron under den grönskande ogräsmassan som syns till vänster i bild.

Det som är framrensat är inte så mycket, måste jag erkänna. Men gott om stora, vackra stenar finns det. Nu tror alla att stenarna fanns på plats när vi började bo här, men det är helt fel. Allihop har jag släpat hem alldeles själv .. och det är väl inte så anmärkningsvärt om det inte varit så att jag släpade hem dem till ett helt annat ställe .. till en helt annan plats flera mil härifrån. Maken tog sig för pannan när jag flyttade med hela stenhögen samtidigt med möblerna.

Ibland förstår jag inte själv varför jag gör som jag gör??

Enen eller tallen har jag släpat hem som en pytteliten växt från York och nästan eldat upp i någon slags trädgårdsskötarnit när jag tänkte att det kanske skulle vara effektivt att elda upp allt torrt innan det andra började växa.

Det var en idé som jag inte rekommenderar.

Vi har ett litet fågelmatsträd också, som jag för en ojämn kamp med. Det får bara inte växa högre än att jag kan formklippa det varje år. Men tyvärr så ligger trädet alltid steget före, det blir vingligare och vingligare att komma åt de översta grenarna och det känns som om jag riskerar livet där jag balanserar på min lilla trappstege. 

Det är en liten hägg, men ursprungligen var det en prydnadskvist i en julgrupp som jag räddade och gjorde krukväxt av tills det blev för stort och blev fågelmatsträd i stället.

Vi har ett enormt buskage av något namngivet slag. Vad det heter har jag ingen aning om, men den blommar med vita, lite luddiga blommor, ger skydd åt massvis med småfåglar när rovfåglarna cirklar i luften ovanför eller på vintern när snön ligger som ett tak ovanpå grenarna. Det är också en hemlig racingbana för hundarna som har det som djungel och gömställe för katterna när de vill vara osedda.

Utanför matrumsfönstret står en fantastiskt sned buske .. eller är det ett träd? .. som kommer att blomma med enorma mängder stora vita blommor alldeles snart. Då blir fönstret som ett konstverk när vi är inne och jag sätter mig bestämt på tvären när Maken vill såga ner "eländet" för att få lite dagsljus.


I år får jag hjälp av skatorna som byggt bo i höjd med övervåningen och än så länge kan jag stå i fönstret där och titta på hur de flyger och far in och ut i sitt konstfärdigt sammansatta bo.

En buxbom fanns på plats när jag klev in i bilden och jag har verkligen ansträngt mig för att hålla den rund och fin. Men snön har pressat den till marken och många grenar har gått av eller dött så nu har igelkotten ockuperat den som sitt eget Rackarkottssäkra ställe.

Någon gång tror jag att det varit en jordkällare där det nu borde vara en syrenberså .. plattorna på marken antyder att det varit det tidigare. Nu är det mer som ett hemligt ställe som någon kanske gör något fantastiskt av i en fjärran framtid. Men denna någon kommer inte att vara jag .. jag inser mina begränsningar och skulle aldrig i livet rensa bort gullvivorna som växer så vackert i skarvarna mellan plattorna.

De gamla äppelträden är precis så ihåliga som Pippi Långstrump ville ha dem .. men tyvärr saknas sockerdricka i dem.

Däremot så växte det en solros i ett av dem förra året. Maken vill hugga ner dem, för han är rädd för att någon av de stora grenarna ska falla över honom när han klipper gräs under .. så nu sköter jag gräsklipparen i livräddande syfte.

Körsbärsträdet däremot, fick offra livet för sågen, men återuppstod i en ny och yngre skepnad .. så gulligt, blommigt och sommarfint.

På framsidan av vårt hus .. som är en gammal skola .. ser det egentligen för bedrövligt ut. Jag hinner liksom aldrig dit innan maskrosor och liknande tar över? Humle och vildvin gör sig i och försig rätt bra över grunden till trappan och över räcket, men det är inte meningen att ALLT, inklusive själva trappstegen, ska vara täckt av vildvin och humle. Men så är det .. och det är kanske lika bra, för på insidan av dörren ställer jag alla tidningar som ska till återvinningen .. så dörren går ändå inte att öppna.

Lite omotiverat växer fyra stora tujor på baksidan av vårt vedskjul. Från början var det fyra barriga stackare som kyrkogårdsvaktmästaren ratat och lät mig ta hand om .. alltså ytterligare några stackare som fick ett hem tillsammans med halvvissna rosor, forsythior och andra konstiga växter som jag "räddat" från Coop när säsongen gått mot sitt slut.

All denna rörighet, denna djungel och provkarta över svenska ogräs .. är vårt paradis på jorden. I alla fall mitt. Maken kanske skulle uppskatta ett lite öppnare landskap?

Det finns ingen elegans som jag skulle vilja byta till. Ingen ljus och fräsch, trendig inredning vare sig ute eller inne som jag vill ha. Inga små tjusiga vattenfall, ljuslyktor, grillhörnor med storslagna grupper och dyra tillbehör och ingen rosportal eller något annat storslaget.

Här är jag hemma .. och här är jag nöjd och lycklig nästan jämt.

Svensk sommar eller ett klimatelände??

"När sommaren närmar sig sitt slut kan vi konstatera att det aldrig blev någon riktig sommar" .. skriver Eva Franchell på AB.

Och jag konstaterar, att här har jag gått omkring hela sommaren och varit lycklig över att vi ÄNTLIGEN haft en sån där underbar sommar som jag längtat efter så länge??

Min sommar har varit fullständigt perfekt. Sol och en klarblå himmel med vita moln som seglade förbi, milda vindar, storslagna åskväder med magnifika ösregn som bara varade en enda dag, stilla, tunna sommarregn och varma molnfria dagar som var som gjorda för bad och tvätt av svårtorkade överkast.

Vi har kunnat äta och fika ute utan att ta betäckning under solparasoller och utan att smöret smälte bort innan det ens nådde smörgåsen. Getingarna har varit lagom många precis som myggen och det har varit fullt möjligt att sova om nätterna med fönstren öppna.

För oss har det varit den bästa sommaren på länge.

Men för dem som bor i Skåne och på västkusten har jag förstått att det har varit sämre .. där kanske det aldrig blev någon riktig sommar?? Det kanske var där Eva Franchell var under semestern?

Vår granne är norrlänning. Han tillbringade semestern HEMMA och kom tillbaka brun och välgräddad .. där verkar det ha varit väldigt soligt och varmt.

Men visst är det så, vi utgår alltid från vår egen verklighet när vi ska presentera en sanning .. oavsett om det gäller vädret eller något annat. Det som är sanning för mig, måste ju självklart vara sanning för alla andra också, eller hur?

Eva Franchell oroar sig för klimatförändringar .. det gör jag också ibland. Men jag tror inte att den här svenska sommaren är en måttstock på något extremväder. För om vi ska göra det verkar min del av landet varit helt förskonad .. medan södra Sverige befinner sig i en klimatkatastof.

"Extremvädret är över oss och vi måste begränsa skadeverkningarna så snabbt som det bara går" .. avslutar Eva Franchell.

Det är möjligt att det är sant, men då får vi nog använda andra bedömningsgrunder än Eva Franchells semester.

Min semester blev fullständigt perfekt .. hur tolkar Eva Franchell det??

SvD

Solsken .. då kommer blottarna!!

Så var rubriken i Aftonbladet för nästan exakt 3 år sedan när värmen hade kommit till landet.

Det bästa med långvarig värme är att fästingarna drar sig tillbaka till mörka, fuktiga ställen för att syssla med sig själva i väntan på bättre tider, men det sämsta är då enligt AB att blottarsäsongen tar vid.

Jag förstår mig inte riktigt på det där med blotteriet? I hela mitt liv har jag bara stött på två stycken blottare, och i båda fallen har jag undrat ...

VAD FÖRVÄNTAR DE SIG?????

Min första blottare mötte jag i yngre tonåren när jag och en väninna blev stoppad av en bilist som behövde hjälp att hitta rätt adress. När vi, hjälpsamt, böjde oss över kartan i hans knä ... drog han undan den och visade upp sig i all sin ynkedom!!

Ja, vad gör man??? Hur undviker man att såra någon som är så stolt över så lite???

Nästa blottare mötte jag, ensam, en sen kväll i Slussens T-bana. Det var en klockren KLASSISK blottning ...... en man i trenchcoat som står och väntar på en oförberedd kvinna en mörk, sen kväll!!!

Nu blev det nästan HEMSKT, va???

Bara några meter innan jag passerade honom, klev han ut framför mig, fläkte upp rocken, släppte taget i byxorna och ......... jag vände på direkten och gick åt andra hållet!!

Om det fanns något att se, så missade jag det totalt!!

Blottning är en, för mig, helt obegriplig sysselsättning!! Tydligen för alla andra kvinnor också - för JAG har i alla fall aldrig hör talas om en kvinnlig blottare???

Men det kanske finns?? Det kanske är en fråga som en man kan svara på bättre än jag?

Fästingar finns i alla fall och så länge som de befinner sig på de mörka platser som blottarna tydligen kommer från så tror jag nästan att jag kan bjuda på lite överraskat flämtande hellre än att ställa upp som blodgivare till en fästing.

AB

(tidigare i min AB-blogg juni 2008)

Orättvisa semestrar??

På Aftonbladets ledarsida kan vi läsa den obligatoriska sommarartikeln om de orättvisa semestrarna som skapas av klassklyftorna i vårt samhälle. De som har pengar kan resa bort, få tillgång till sommarhus eller campingsemester .. medan de som inte har pengar måste sitta inne och uggla bakom fördragna gardiner.

Men måste vi det?

Måste semester kosta så mycket och är det egentligen semester att packa in hela familjen i bilen för att transportera sig själv hit och dit under stressiga sommarveckor?

Eller att packa ner sina ägodelar i väskor som ska bäras, bäras i all oändlighet, lastas och köas med.

Är det semester att klämma ner sig och spänna fast sig i vuxenvärldens variant av barnbilstol .. tätt, tätt intill en främmande människa och äta uppvärmd mat ur ett plasttråg med plastbestick och andas samma återanvända luft som alla andra redan andats flera gånger .. i 7-8 timmar!! Bara för att omlastas till ett annat transportsätt ytterligare ett par timmar i flåsande värme.

Och sedan .. ut och bränn .. 10 solariekort på 1 timme!! Häll i dig och häll på dig, släpp loss och ångra i morgon, bese andras natur, busstransporteras och fotografera och arkivera ... shoppa, shoppa och bada, bada .. packa ner i ytterligare väskor och trängs, andas återanvänd luft och bära, bära hem och fall samman i soffan ..

..och betala för kalaset under resten av året!

Aldrig är Sverige vackrare än på sommaren .. precis när vi har semester!!

Vad är det för fel med svenska stränder, skogar och ängar. Varför duger det inte att sparka av sig skorna och sitta på balkongen, i trädgården eller i en park och bara känna hur stressknutarna löser upp sig.

Att äta ute på en gatuservering, en skogsbacke eller på en gräsmatta någonstans. Spela spel, röra på sig .. sova middag mitt på dan och bjuda hem någon på kvällen.

En väninna kom en sommar och beklagade sig över lånen hon tagit för att kunna ge barnen en semester att berätta om i skolan. Hon var totalt utmattad efter allt resande, Skara Sommarland och High Chaparall .. men Dottern och jag .. som tillbringat semestern hemma .. var på väg ut på "äventyr" så antingen fick hon och barnen följa med eller åka hem.

De följde med .. suck! Det hade vi faktiskt inte räknat med.

Den första kilometern var det gnälligaste jag varit med om och jag var hisnande nära att säga till de surande barnen att .. hmm .. ja, några mindre väl värda ord.

Men .. så plötsligt var vi tvungna att bestiga ett "berg"!! Klättra och klänga .. smyga oss på fuktiga mossor under hängande grangrenar i en "förtrollad" skog för att komma fram till en liten "hemlig" insjö! Där fick vi .. försiktigt, försiktigt, ta oss fram på smala stigar efter bergssidan fram till en klipphylla som BARA VI kände till.

Och där drack vi saft och åt bullar, vadade i vattnet eller badade näck och när vi gick hem plockade vi hallon.

Ett hisnande äventyr som tog hela dan.

Gissa vad barnen berättade om i skolan??

Det är mycket som är en klassfråga och mycket som är orättvist, det är sant. Men fantasi och initiativförmåga kostar ingenting och den svenska generösa, skiftande och grönskande naturen är fullständigt fantastisk, helt gratis och tillgänglig för var och en som orkar ta sig lika långt som till avreseterminalen på Arlanda.

Och en sak är säker .. du behöver inte trängas!!

Jag tror jag håller på att slå någon slags rekord??

I år blir det tredje året i rad som jag blir getingbiten (stungen?) i högra foten? Det måste nästan vara någon slags rekord .. eller i alla fall i närheten?

Året före det första fot-bettet blev jag biten i handen .. den HÖGRA .. och utvecklade tydligen en allergi mot insektsbett, för året efter när jag blev biten i högerfoten för första gången ..

.. svällde den upp till storleken av en ordinär limpa och .. sprack!!

Det var väldigt dramatiskt med läkarinsatser och blå ränder till knäna och allt, så nu bär jag med mig en burk tabletter att ta OMEDELBART!!

Problemet är att jag inte alltid vet VAD som sticks eller bits och att även vanliga myggbett numera ser ut som tidigare getingbett. Det är bara att vänta och se .. vilket jag gjorde i går.

I dag har jag dubbelt så stor vrist på högersidan, det dunkar och gör ont och jag mår illa av tabletterna .. så är det någon som har medlidande över så lägg det gärna HÄR!!

För er andra vill jag berätta att jag inte är sjukskriven och inte tänker bli det heller .. jag har SEMESTER och i morgon är förmodligen allt som vanligt igen!!!

... men jag kan inte låta bli att undra: VARFÖR blir jag bara biten på HÖGERSIDAN???

Flämt!!!!

I dag har det varit VARMT!!

I går var det ganska svettigt också, men då fanns det i alla fall små vita moln som skärmade av solen till och från .. och tur var det, för då fick jag båda gräsmattorna klippta. I dag hade det inte varit möjligt.

Men jag har inte legat på latsidan för det .. 5 taniga lönnar på en två- tre meter, som smygsått sig vid vår uteplats har jag sågat ner .. alldeles själv och släpat upp i skogen.

Nu känns det som om hjärnan har smält och på något oförklarligt sätt runnit ner i fötterna???

Kan det vara möjligt??

Sommar .. skynda, skynda att koppla av, upplev och ..

.. kom i form! Tidningarna är fulla av tips som ska ge dig den ultimata semestern.

Framför allt ska du GRILLA!!! Grilla, grilla .. allt inklusive dig själv. Alla vi träffar ser lyriska ut och säger .. ÄNTLIGEN kan vi börja grilla .. och vi hummar lite instämmande så att ingen ska förstå att .. oj, hur ska jag säga det här .. vi grillar INTE!

Vi vill inte äta vår mat ute tillsammans med alla insekter och med rinnande smör, vill inte diska grillgaller eller skrapa bort svartbrända kanter från kött, grönsaker eller grillkorv som ingen vet vad den innehåller. Man kan grilla ananas till pannkakorna läser jag .. och undrar .. hur grillar man pannkakor?? Men det är kanske meningen att pannkakorna ska tillagas INOMHUS för att sedan förses med grillade tillbehör??

Grillning är tydligen en konst .. ett härlig middag i kvällsolen och det efterlyses grilltips och ges grilltips och säljs grilltillbehör och proffsgrillar.

När man inte grillar ska man träna fram sommarkroppen, boosta fram positiv energi för att få ut det mesta av sommarglädjen och slänga på sig nyinköpta shorts och nätta sommarklänningar .. för NU kommer värmen!! Solen kommer ... och det gäller att passa på och koppla av allt vad tygen håller och hinna med en resa och upplevelser och varför inte något strapatsrikt också som imponerar på omgivningen .. samtidigt som kroppen ska smörjas och vårdas så att den inte tar skada av solen.

Så finns ju också möjligheten att köpa en risig sommarbil för att hinna shoppa och besöka sevärdheter och Grönan, Liseberg och diverse Sommarland .. och då står Bosse Bildoktorn till tjänst med tips på hur du får skrothögen att hålla över semestern .. och du ska hinna, hinna renovera inte bara dig själv utan också bilen.

Många mår dåligt på semestern .. står det i AB. Konstigt .. härliga sommarveckor i en natur som aldrig är vackrare?

Vart tog den gamla, vanliga, hederliga semestern vägen? Den som inte innehöll mer upphetsande nöjen än promenaden till badviken, smultronplockning, fika med släkt, vänner eller grannar och en tupplur i hängmattan??

Vem spelar spel eller gör upptäcktsfärder i naturen tillsammans med barnen, läser en bok och nöjer sig med kall skinka och potatis??

Att göra ingenting .. det är en underskattad semestersysselsättning.