Visar inlägg med etikett jämställdhet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett jämställdhet. Visa alla inlägg

fredag 5 oktober 2018

Malmö Stads Lucia 2018


Medan våra folkvalda sliter med den omöjliga uppgiften att bilda en regering finns det verkligt stora frågor som medborgarna måste finna lösningar på – alldeles själva!


Malmös Lucia väljs inte utifrån sitt utseende eller sin sångröst, utan ska vara en person som under det gångna året aktivt utmärkt sig som en god förebild och visat ett stort engagemang för staden och för sina medmänniskor .. skriver gatukontoret på hemsidan.

Vi har helt enkelt bestämt oss för att vi inte vill begränsa oss till bara kvinnor, säger projektledaren Viveca Byhr Lindén och fortsätter: Sedan kommer vi att intervjua de mest intressanta kandidaterna.

Inte helt oväntat väcker den ”nyheten” upprörda känslor både hos dem som värnar om gamla traditioner och dem som KRÄVER ett könlöst och fullständigt jämställt samhälle.

Eftersom jag är en nyfiken sort blir jag alldeles tvungen att läsa på om VARFÖR vi här uppe i kylan har utsett en skönsjungande, kaffeserverande Lucia till decemberhelgon? Hur gick det till och när började det?

Döm om min förvåning när det verkar som om den allra första Lucian, med ljus på huvudet, som dokumenterats var en .. MAN!!

Pilutta Malmö Stad .. ni ligger ungefär 188 år efter Skinnskatteberg där en bruksinspektor beskrev det hela på följande vis; .. då sex rätter voro förtärde och endast den sjunde, kakan, återstod, öfverraskades gästerna af en egendomlig syn. Dubbeldörrarna till förstugan uppslogos, och in trädde en dräng klädd i hvitt lakan, med en krans af ljus på hufvudet och bärande en väldig bål med glöggus. Egentligen borde det varit en tjenstflicka, ty han skulle föreställa Sancta Lucia, men, förmodligen för bördans skull, hade därtill i senare tider tagits en karl.

Efter det blev det tydligen mer jämställt ända fram till nu då vi åter känner oss jämlika och frisinnade om vi väljer en man?

Som vanligt kämpar mänskligheten med att återuppfinna sig själv i brist på annat och medan vi gör det kan vi bli både kränkta, upprörda och drabbas av svår ångest när vi inser att vår egen åsikt inte omfattas och älskas av alla?

En ”influenser – jag är inte så bra på vilka de är – tycker att det är ”galet!!” att Malmö Stad låter killar finnas som alternativ till Lucia-jobbet och avslutar sitt budskap till läsarna med .. Jag tycker det har gått för långt! Vi är HAN och vi är HON punkt.

Jungfru Maria var en kvinna, Jesus en man, jultomten en man, påskkärringar är kvinnor, Lucia en kvinna och Rudolf med röda mulen är en ren. En renhane.

Varför ska alla heta HEN? Ska vi bli teletubbies allihop?

Det FINNS modiga kvinnor!!! 

Själv skulle jag aldrig våga skriva något så provocerande, men det är kanske det som influenser-jobbet går ut på? Hur som helst så generar bloggposten 101 kommentarer där majoriteten verkar ha det dåliga omdömet att instämma i åsikten att en kvinna är en kvinna och en man är en man. Något som i och för sig kan ändras på om insidan inte stämmer med utsidan.

Men de finns de som har en annan åsikt. Ytterligare en influenser, som nischat sig genom att recensera andra influenser och kontrollera att de plikttroget betalar skatt för eventuella förmåner, går fullständigt i taket eftersom blogginlägget är så ”bakåtsträvande och förminskande av alla som arbetar med genusfrågor” att hon blir alldeles matt och måste sansa sig för att inte skriva en halv avhandling om det för att dämpa sin ångest.

Men det blev lite upprörd text i alla fall, vilket visade sig vara ett genidrag ur influensersynpunkt eftersom känslorna har svallat mellan högt och lågt och fram till nu har generat 299 kommentarer.

Det är lite märkligt. För 188 år sedan var Lucia en man eftersom ljuskronan ansågs vara för tung för en kvinna och övergången till kvinnliga lucior verkar inte heller ha orsakat någon större uppmärksamhet – men NU är detta en världsomspännande, ångestframkallande fråga?

Vad tycker jag själv, kanske någon undrar?

Den enda erfarenhet jag har i frågan är ett enda uppdrag som tärna i Viggbyholms Luciatåg en kväll för länge, länge sedan. Jag minns det inte så noga eftersom luciatågets deltagare gjorde misstaget att ha Lucia-festen före – och inte som brukligt efter – själva tågandet, men de som såg det sa att det var ”sevärt”.

Det är väl därför som Lucia-firandet är en icke-fråga för mig. Vi firar INTE Lucia hemma hos oss, men Maken hävdar med bestämdhet att Lucia ÄR en kvinna. Det kanske inte är så konstigt, han är en mycket konservativ man som definitivt inte skulle lämna bilen hos en kvinnlig bilmekaniker.

Men jag älskar honom ändå!

Men låt oss för all del begrava alla förargelseväckande och ångestframkallande gamla traditioner och skapa nya som förhoppningsvis kan sprida lite välbehövlig glädje, tolerans och optimism i ett samhällsklimat som stelnat i försiktighet, ängslighet och intolerans.




lördag 13 september 2014

Det finns barn som ..

.. växer upp utan ett fullständigt språk. För det mesta är det något de är omedvetna om för i likhet med andra barn tar de för givet att det som gäller i deras eget hem och familj, också gäller i andras.

Fram till den dagen skolan börjar.

Det finns barn som lär sig läsa .. men ändå inte förstår betydelsen av orden och meningarna. De saknar en nyckel  till det som andra tar för givet och orsakerna kan vara många.

Barn som växer upp utan stimulans, utan böcker, utan samtal och diskussioner om vad som sker utanför hemmets väggar, utan att någonsin ha sett annat än underhållningsprogram på tv eller sett sina föräldrar läsa nyheter i en dagstidning. Barn som har erfarenheter av psykiskt sjukdom, kriminalitet, missbruk av olika slag, våld och rädsla .. men inga erfarenheter av tillit och trygghet. Barn till föräldrar som talar, tänker och drömmer på ett annat språk än världen utanför som talar ett språk som barnet bara lär sig till hälften. Barn som aldrig sett en annan värld än ett litet samhälle eller bostadsområde där alla har samma dåliga förutsättningar och tvingas leva efter samma snäva värderingar för att kunna stå ut.

Det handlar inte om intelligens .. det handlar om förutsättningar.

Men många har så höga hinder att ta sig över för att komma till samma punkt som de flesta jämnåriga hade från födseln att det är ett Herrans under att de faktiskt klarar sig och ibland till och med lyckas bättre än de flesta.

Men ett ofullständigt språk sätter sina spår. Det är en social markör som kan få din omgivning att vända sig från dig i förakt. Särskilt när det gäller dem som fått ett rikt språk och stor kunskapsbank från engagerade föräldrar .. redan före skolstarten.

Att läsa orden TRYGGHET, JÄMLIKHET, JÄMSTÄLLDHET, DEMOKRATI, ÅSIKTSFRIHET, LIKA VÄRDE ..är inte svårt. Men att förstå betydelsen av dem är betydligt knepigare om du inte kan relatera till dem i ditt liv.

Jag vet det. Inte förrän i vuxen ålder förstod jag hur tacksam jag borde vara över att ha haft föräldrar som gav mig böcker. Hela min värld kommer från det jag läste då .. och nu.

Jag växte upp med två språk .. ett hemma och ett ute bland jämnåriga. Samma språk .. men ändå olika. Tidigt förstod jag att den ordrikedom som jag fick från böcker inte var tillämplig bland dem som jag sökte min tillhörighet hos.

Men, tack gode Gud för Bibliotek och bibliotekarier .. en oas för kunskapstörstande barn innan internet.

Ni som läser det jag skriver ser kanske en människa som är försiktig med orden .. de som känner mig vet att mitt talspråk är betydligt färgrikare.

Jag svär någonting alldeles för****at. Jag blir in i h****te upprörd när jag följer partiledardebatterna och jag använder flitigt alla förekommande svordomar, kränkande tillmälen och ibland .. i vissa upphetsade stunder .. gör jag mig rolig över de naiva maktmänniskorna med nedvärderande, kränkande, hotfulla uttalanden som kanske också kan uppfattas som homofoba, rasistiska och antifeministiska.

För att inte tala om hur jag låter när jag gör illa mig eller känner mig kränkt själv.

Ränderna går aldrig ur och när reptilhjärnan slår till så dyker de ursprungliga överlevnadsreflexerna upp.

Kort sagt .. vi har alla olika förhållande till språket. Jag har sett en mamma som, när hon blev lurad och överraskad av sin lille son, ömt rufsade, ruskade om honom och kärleksfullt utbrast .. jag ska slå ihjäl dig om du gör om det, din lille j***l. Varpå den lille odågan lyckligt skrattande sprang därifrån, fullständigt övertygad om att han var både älskad och betydelsefull.

Jag har varit hemma hos familjer med nyfödda barn som inte haft skuggan av en chans att nå framgång i livet .. och också fått det bekräftat 18 år senare.

Vi har ett samhälle .. med det är olika för alla.

Vi har också ett behov av att kommunicera med andra för att förstå vår egen verklighetsbild .. och kanske hitta något bortom den Jag har den här bloggen .. andra öppnar ett konto på flashback och söker bekräftelse den vägen.

Det handlar fortfarande inte om intelligens .. utan om förlorade år och möjligheter.

Politikens ungdomsförbund är inte en välkomnande miljö för den som inte vill ge upp sin personliga integritet och sin individuella särart. Jag vet det .. jag har försökt. Jag har sett andra försöka, bli förminskade och i stället finna en tillhörighet hos frikyrkorna som är bättre på att samla upp dem som är vilsna och osäkra om var de hör hemma.

De senaste åren har det skett en förändring eftersom Sverigedemokraterna har öppnat sina dörrar för dem som saknar ett godtagbart språk. Plötsligt var politiken tillgänglig även för dem som inte talade rätt språk!

För många .. de flesta .. av SD:s väljare och medlemmar VILL något. De vill ha ett erkännande, ha något att säga till om, vara delaktiga i samhället på lika villkor .. de vill ha det de inte kan få någon annanstans.

De vill bli sedda. De vet att de kan erbjuda samhället något, att de har kraften och viljan att förändra, forma och skapa en framtid för sig själva och andra .. men det finns ingen som ser det och själva vet de inte hur de ska gå till väga.

Det som jag upplever som värst i den här valrörelsen är hyckleriet och dubbelmoralen hos dem som talar om solidaritet, jämlikhet och lika värde.

Det finns något av värde i varje människa och då är det banne mig ovärdigt att särbehandla, isolera och osynliggöra dem som försöker ta sig in i politiken och samhällsdebatten och deras väljare.

Det finns ett kontaktbehov hos varje människa som söker kommunikation på nätet. Ett behov att bli sedd och bekräftad och när samhället vänder ryggen till så byggs det i stället upp trådar på flashback som ventiler för den frustration som den osynliggjorde känner.

Det finns människor som känner sig annorlunda. Misslyckade. Pinsamma. Ensamma .. och ofrivillig ensamhet är det farligaste av allt.

Jag får ångest när jag ser hur Expressen och deras hantlangare i Researchgruppen balanserar på lagens gräns för att ytterligare förnedra, isolera och utesluta dem som egentligen mest behöver en utsträckt hand för känna sig accepterade och lika mycket värda.

Vanliga människor hängs ut som grova brottslingar, sköra, ensamma människor får sitt enda sociala skyddsnät sönderrivet och en partiledare får  se sina privata kontouppgifter publicerade .. bara för att någon vill bevisa "att de kan"!

Jag skäms och blir faktiskt rädd. Vilken grupp kommer att hängas ut nästa gång? Hur skyddade är mina egna kontouppgifter och med vilken rätt kan en tidning få publicera dem?

De som vi ser på förstasidorna är inte porträtterade på sitt mest fördelaktiga sätt, skildras som samhällets avfall av journalister som kritiserar deras egna ord av det de upplever som ett samhällshot.. i syftet att krossa det enda parti som öppnat sina dörrar för dem.

Det är inte rätt sätt. Att förakta den som föraktar gör inte den förste till en bättre människa än den siste. Att sprida hat, hot, skräck och förvirring bland människor vars enda brott är ett fattigt språk, en torftig uppväxt, en längtan efter tillhörighet och en önskan att kommunicera med andra .. är ingen lösning på det samhällsproblem som skapat deras utanförskap.

Jag kommer inte att rösta på SD .. även om jag känt mig lockad vid ett flertal tillfällen .. men Sverigedemokraterna är bara ett symptom. Kan vi inte öppna dörren för dem som inte uppfattas som "tillräckligt lyckade" och som ingen vill varken se eller höra .. så kommer det alltid att finnas någon som kan samla den vreden för sina egna syften.

Den här valrörelsen har politikerna och media verkligen visat sitt förakt för dem som inte uppfyller deras egna krav på vad som är en "godkänd människa" .. samtidigt som de talat sig varma om solidaritet, välfärd, jämställdhet och omsorg om de svagaste.

Det är mindre än ett dygn kvar till jag ska rösta och jag har ännu inte bestämt mig .. mer än att jag aldrig i livet kommer att rösta på ett parti som mörkar vilken färdriktning de vill att  landet ska ha efter valet.


Det alternativ som tydligen majoriteten av svenska folket anser vara det mest tilltalande?


DN, DN, DN, DN, DN, DN, DN, DNSvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, Expr., Expr., Expr., Barometern,

onsdag 23 maj 2012

Vilken röra ...


Jag orkar nästan inte kommentera LO:s nyvalde ordförande och hans uppdrag att göra LO till en kassako igen. Men lite road blir jag när jag läser att ett av problemen som ska lösas är synen på kvinnolönepotter och sedan läser att styrelsen utökats från 3 personer till 4 bara för att kunna klämma in ett kvinnoalibi i jämställdhetens namn.

Den "jämställdhetsgesten" kostar medlemmarna över en miljon kronor om året .. och det måste ju kännas tillfredsställande för kvinnsen inom LO-förbunden.

Ett riktigt erkännande, eller hur?

Så läser jag om att sossarna .. som också är ett av LO-basens problem - att vara sossebunden eller att inte vara sossebunden, det är frågan .. slår näven i bordet och kräver hårdare straff på hedersbrott .. MYCKET hårdare .. och då blir jag lite undrande. Hedersvåld är föraktligt och ett allvarligt brott som förtjänar ett hårt straff .. men det är redan straffbart och trots det så förekommer det. Tvångsgifte bör absolut kriminaliseras .. men hur hjälper ett jättejättehårt straff de unga tjejer som blir bortgifta och lämnade i ett annat land på sommarlovet?

Och hur kan hårdare straff vara lösningen på ett brott som få anmäler och hur gynnar ett hårdare straff offren när brottet redan är begånget? För det är väl ändå de som står i fokus?

Antingen så är offren för hedersvåldet redan döda, fullständigt livegna eller lever i de "skyddade" boenden som socialtjänsten kan ställa upp med .. i fullständig skräck för att någon ska försäga sig eller försöka "ena" familjen med svensk samtals- och gruppterapi.

Hedersrelaterat våld syns inte förrän det redan har skett och hårdare straff i all ära .. den som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld springer nog inte och anmäler före, och efteråt är det oftast försent. Dessutom så brukar förövaren för det mesta vara någon minderårig bror som döms till ungdomsvård .. eller är det fel att påstå det??

Men som någon sa på F!:s allra första årsmöte när medlemmarna fortfarande trodde att feminism hela handlade om vanliga kvinnor och vanliga kvinnors problem och behov; .. så länge invandrarkvinnorna lever isolerade och inte har några kontakter .. kanske inte ens ett användbart språk .. i sitt nya hemland så har de heller ingen aning om vilka regler som gäller eller vilka möjligheter som finns, och kommer heller aldrig att förstå vilken värld deras döttrar försöker leva i.

Den enda tryggheten som finns är mannen som ser till att familjen är försörjd och lever efter samma regler som i hemlandet.

Därför ropar ingen efter ett jättehårt straff när dottern "ramlat" ner från balkongen eller blivit "trygg" i ett äktenskap med en äldre välbärgad släkting i Långtbortistan.

Men det låter bra i valrörelsen eller den politiska debatten .. Vi KRÄVER jättejättejättehårda straff!! Hos oss finns TRYGGHETEN, vi är de enda som har trygghetssympolen (S)tefan Löfven!


(Tillägg kl. 22:10 .. Något som däremot borde kriminaliseras och straffbeläggas högt är att inte ta fullt ansvar för dem som vågar berätta och be om hjälp när de utsatts för hedersrelaterat våld. Det kanske skulle ge ett större engagemang, bättre förståelse och effektivare skydd om alla inblandade tvingades vara ansvariga för sina beslut?)

lördag 27 augusti 2011

Lika värde .. lika villkor??

I dag väljer S-kvinnorna ny ordförande.

Eva Franchell skriver en upprörd debattartikel om kvinnor på AB:s ledarsida och gör liknelser mellan golf och jakt(?) i samband med att män väljer att ta ut sin barnledighet när det är lugnt på jobbet .. det är som vanligt inte helt lätt att förstå hur hon tänker??

Men hon pekar med hela handen på alla orättvisor och följderna av orättvisorna som drabbar alla kvinnor .. och som kvinnorna i Kvinnoförbundet bör åtgärda.

Kvinnofrågor ska naturligtvis åtgärdas av kvinnor i ett Kvinnoförbund!

År 1892 bildades den socialdemokratiska kvinnoklubben .. och det var nog en stor sak. En möjlighet för kvinnor att få delta i den politiska debatten, även om det bara var tillsammans med kvinnor.

1920 bildades Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund .. det är över 90 år sedan, och det har hänt en del sedan dess.

Ett kvinnoförbund ska verka för jämställdhetsfrågor, har jag förstått. Särskilt då frågor som missgynnar kvinnor på ett ojämlikt sätt.

Så långt är jag med.

Men när har vi kommit så långt att vi kan släppa in männen i jämställdhetsdebatten? För det är väl ändå det som är meningen med jämställdhet .. att kvinnor och män ska samarbeta på ett jämställt sätt?

Eva Franchell skriver upprört: .. ”När Socialdemokraternas ledare Håkan Juholt för ett par månader sedan fick frågan kunde han inte ens redogöra för partiets inställning till föräldraförsäkringen.”

Hon hoppas att kvinnoförbundets nya ordförande ska reparera den bristen och införa delad föräldrapenning snarast.

Att vara ordförande i Socialdemokraternas Kvinnoförbund är inte bara en ordförandepost utan ger också en tung röst som adjungerad i VU .. en maktposition. Nu har Lena Sommestad övertagit den platsen efter Nalin Pekgul.

Och förmodligen lever jag i en förljugen verklighet, nedtryckt av det manliga patriarkatet .. men jag kan inte låta bli att undra om inte ett kvinnoförbund är en aning otidsenligt.

Hade inte KVINNOförbundet ägt frågan om föräldraförsäkringen så hade kanske Håkan Juholt sett den som en "jämlik" fråga som även en man kan ha en åsikt om?

Kanske har männen inom Socialdemokraterna åsikter om vad som är jämställdhet .. och till och med bra idéer som kan leda dit?

Kanske skulle jämställdhetsarbetet flyta lite smidigare .. nu när de flesta kvinnor som nått en politisk maktposition är lika starka, välavlönade och bildade som männen i partiet .. om de också släppte in dem i den gemensamma jämställdhetsfrågan??

Jämställdhet .. lika värde, lika villkor .. det är fortfarande något det fattas beslut om i ett enkönat förbund??

NÄR har vi kommit så långt att vi kan kliva över den barriären och arbeta tillsammans??

DN, AB, SvD, Expr.,

tisdag 5 oktober 2010

Jag är rädd för ..

.. att om det inte blir en attitydförändring snart, så kommer Sverigedemokraterna att bli Sveriges 3:e största parti nästa val.

För vi behöver nödvändigtvis inte respektera de drygt 300 000 svenskar som röstade på dem .. men vi MÅSTE acceptera deras val .. precis som vi MÅSTE acceptera alla andras val i ett fritt demokratiskt val.

Vi MÅSTE värna om vår demokrati .. våra demokratiska fri- och rättigheter som yttrande-, religions- och åsiktsfrihet, annars får vi precis det samhälle som alla just nu så frenetiskt försöker freda oss från.

Vi får inte bemöta fördomar med fördomar, mobbing med mobbing och rädsla och fientlighet med rädsla och fientlighet.

Det finns tillräckligt med fördomar i vårt samhälle .. mot invandrare, bidragstagare, politiskt oliktänkande, funktionshindrade, psykiskt sjuka, straffade, missbrukare och många andra grupper av människor .. vi kan ju börja med att skärskåda oss själva och inse att det inte är genom kränkande påhopp eller isolering vi kan förmås förändra oss utan genom sakligt formulerade fakta, upplysning och ett likvärdigt bemötande.

Hat och förakt föder bara hat och förakt.

Ju mer vi särskiljer, demonstrerar vår avsky eller formulerar hätska hatskrifter .. desto mer trampar vi ner oss i det träsk som faktiskt tillåter att vi gör skillnad på "bättre" och "sämre" människor. Vi delar upp oss i VI och DOM och väljer därmed ut andra medmänniskor .. som tänker "annorlunda", beter sig "annorlunda", är "annorlunda" .. som det därför är tillåtet att hata och förfölja.

Det gör i och för sig oss alla LIKA .. men det ger oss ingen förändring till det bättre.

Vi kan inte be om att andra "inte ska göra skillnad på människor" genom att peka ut dem som faktiskt gör det .. och hoppas på ett vänligt och jämlikt samhälle där alla älskar varandra, det faller på sin egen orimlighet.

Det här är ju självklart bara vad JAG tror, men om allt fortsätter på den nu inslagna vägen så kommer jag om fyra år att få veta om jag hade rätt eller fel??

måndag 2 augusti 2010

Ett ord för dem som inte kan göra sig hörda själva.

I Expressen i dag skriver Adrian Linden ett öppet brev till Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin .. det är ett viktigt inlägg i valdebatten och handlar om de funktionshindrades situation.

Men Adrian Linden har en förmån .. han kan tala för sig själv. Jag skulle vilja tala för alla dem som inte kan det .. de psykiskt funktionshindrade .. de förståndshandikappade .. de utvecklingsstörda.

Det här är skrivet i ett helt annat sammanhang och beskuret till hälften. Det är ändå väldigt långt, men .. snälla, läs det ändå .. för deras skull!

För det är väl självklart i vårt land att jämlikhet och respekt ska råda mellan kvinnor och män?
Mellan invandrare och oss som är födda i Sverige?
Mellan homo- och heterosexuella?
Mellan troende av olika trosbekännelse och icke-troende?

Det är väl lika självklart att det råder full jämlikhet mellan friska och handikappade barn?

Men .. det finns människor som, trots att kroppen växer och åldras, aldrig blir mer än just barn. Deras biologiska kropp blir fullvuxen .. deras utvecklingsålder blir den som Pippi Långstrump önskade sig när hon tog sitt krumelurpiller och sa "fina lilla krumelur, låt mig aldrig bliva stur". Men trots det kräver vårt samhälle att de ska leva, bete sig och anpassa sig till en vuxen norm.

Tänk dig att du är 6 år .. 9 eller 12 och sedan aldrig blir äldre. Själv är du trygg i din familj och nöjd med din tillvaro med allt som du tycker om .. visor, sagor, pussel och ritblock och när du lär dig något nytt får du, som sig bör, massor av beröm. Så ska livet vara för alla barn .. det tycker väl alla vi vuxna?

Åren går, du känner dig inte äldre, men din familj blir det och så en dag finns de inte längre där för att ge dig den trygghet du tagit för given. Hade du nu varit ett barn även på utsidan så hade dina problem inte varit så stora .. men, tyvärr så ser inte andra den ensamma 6-12 åringen som är dold bakom ett 30-40 årigt yttre.

De som har din framtid i sina händer bedömer dina behov utifrån din biologiska ålder och väljer för din räkning bort allt du finner glädje och trygghet i.

Nu är det nämligen dags att NORMALISERAS!!

Ett förskräckligt ord som enbart används när det gäller vuxna med utvecklingshandikapp/psykiska funktionshinder. Ett ramaskri skulle stiga från folkdjupen om det användes i samband med homosexuella, invandrare eller fysiskt handikappade .. INGEN kräver att dessa grupper ska bli "NORMALA" .. det faller på sin egen orimlighet, eller hur??

Ingen begär att en blind ska försöka se "så normalt som möjligt" och normaliseras .. men när det gäller förståndshandikappade vuxna som befinner sig på ett barns utvecklingsnivå går det bra och ordet används till och med ofta med stolthet från myndigheternas sida.

Den "vuxne" funktionshindrade med ett barns behov stängs in i en lägenhet, får förmånen att i ensamhet äta sina måltider och förväntas vara lycklig och tacksam över att i ensamhet få välja sina egna TV-program och får regelbundna besök av människor som h*n inte får välja själv och ibland inte ens känner.

Många har ett eget kapital eller arv som förutseende och omtänksamma föräldrar skrapat ihop under många ångestfyllda år. Men hur gör man egentligen anspråk på något som man inte förstår att man har eller kan bedöma värdet av .. när andra alltför ofta gärna tar över både anspråket och värdet?

Du och jag kan välja att leva kollektivt .. i en familj eller med en vän. Är vi nöjda med ett eget sovrum och i övrigt föredrar gemensamhet när det gäller måltider och fritidsaktiviteter så står det oss fritt att välja det.

Men är det ett behov och en överlevnadsförutsättning för dig som psykiskt funktionshindrad .. då är det en fullständig omöjlighet eftersom lagen föreskriver en helt annan form av bostad?

Vad händer bakom de stängda dörrarna till framtvingade egna bostäder??

Hur många övergrepp sker på små flickor i kvinnoförklädnad?? Små flickor i en vuxen kvinnas kropp som inte kan berätta och inte heller har någon att berätta för?

Hur många aktiva små pojkar i mansgestalt tvingas inte till passivitet trots att benen är fulla med spring och kroppen skriker efter fysisk aktivitet??

I den här situationen tror jag att alla utsatta barn .. oavsett om kroppen är vuxen eller inte .. skulle reagera med vrede som ett rop på hjälp .. men lyckligtvis så har läkemedelsindustrin sett till att det finns gott om hjälp mot den frustration dessa handikappade känner. Några små tabletter och .. vips .. så känner de sig helt lugna och apatiska igen!

Biverkningarna gör också att detta tillstånd till slut blir bestående så att problemen för berörda myndigheter blir mindre .. en win-win situation för samhället .. ett förlorat liv för individen.

VARFÖR finns det ingen lag som säger att du har rätt att bli bedömd för den du är, dvs efter den utvecklingsålder du har? Vad spelar det för roll om utsidan lyckats bli 30-40 år om det inuti sitter en liten 7-åring och gråter?

I lagens namn dömer vi dagligen människor i vuxenskepnad, men med ett barns utvecklingsnivå till livslång ensamhet och utsatthet.

Så .. Fredrik, Mona och inte minst Göran .. det här är också VERKLIGHETENS FOLK. Människor med oroliga, ångestfyllda anhöriga som förmodligen skulle bortse från alla andra frågor i valet om ni lyfte den här frågan till en människovärdig nivå.

Jag säger som Adryan Linden .. det handlar om miljoner väljare!

torsdag 24 juni 2010

Usch, nu blir jag så där upprörd igen!!

Clas Borgström skriver en debattartikel i SvD som handlar om att Sverige är mer ojämställt än någonsin. Den innehåller många ord, mycket tal om vad sossarna VILL, vad som regeringen BORDE ha gjort och hur "vilseledande" det är att ett sjukvårdsbiträde fått mer kvar i plånboken nu .. eftersom BRUTTOLÖNEN fortfarande är mindre än hos männen som får så mycket mer.

Och så skriver han om "skarpa verktyg för att sätta press på arbetsgivarna", "översyn av diskrimineringslagen och återförande av skarpare krav på lönekartläggningsarbete" och "handlingsplaner" ... tänk vad mycket det behövs för att ge lågavlönade kvinnor rimlig lön???

Och ungefär här i artikeln härsknar jag till.

Det är sant att de lågavlönade kvinnorna inte avlönas efter förtjänst!

Det är sant att det är kvinnorna som får bära den tyngsta bördan när kostnaderna i den Ofantliga Offentliga Sektorn blir för stora och måste skäras ner .. och det är sant att kvinnor av dessa skäl har sämre pension och sjukersättning.

Men VEM är arbetsgivare till alla dessa stackars diskriminerade kvinnor???

VEM skapar den orättvisa som de flesta lågavlönade kvinnor möter i arbetslivet????

Vad är det för utsugarföretag som låter kvinnor utföra det arbete som hela "företaget" vilar på till "orimligt låga löner"och avlönar männen i toppen och byråkraterna med fantasilöner???

För det kan väl inte vara så illa att det är just den Offentliga Sektorn som behandlar sina anställda kvinnor så skamlöst ojämlikt??

Och Clas Borgström tar munnen ganska full nu tycker jag .. med tanke på att han talar för det parti som hittills sett sig vara STATEN, som byggt upp denna Ofantliga Offentliga Koloss med högavlönade administratörer, byråkrater, pärmbärare och politiska rester som återvinns i diverse utredningar.

Hur mycket har hänt med löneskillnaderna mellan man och kvinna under alla socialdemokratiska år, när det gäller kvinnorna i vård, skola och omsorg. Hur jämställt har det varit och hur mycket bättre kommer det att bli .. vad blir det i kronor och ören, Clas Borgström???

Eller anser du precis som Mona Sahlin, att kvinnor räknar inte i kronor och ören .. utan i arbetskamrater??

Och hur många FLER lågavlönade "arbetskamrater" tänker ni i jämställdhetens namn anställa i det Offentliga Ofantliga Företaget???

... och VEM ska betala????

onsdag 23 juni 2010

Ursäkta mig, men ..

.. jag blir alltid så förbannad när jag läser debattartiklar i stil med den som Ingela Andersson har i DN i dag.

Hon tycker att vi ska ta chansen att rösta fram en kvinnlig statsminister i höst .. bara för att vi aldrig har haft någon, för att Storbritannien, Tyskland, Norge, Finland och Island har och för att det ska "hända något nytt och fräscht som piggar upp och väcker en nyfikenhet inför framtiden".

Vi har aldrig haft någon statsminister med invandrarbakgrund, ingen handikappad eller HBT-person heller om vi ska börja sätta sådana krav högst på listan över vem som ska leda landet och gör vi det är jag rädd för att vi missar hela idén med jobbet.

Jag vill ha en kompetent regering .. inte EN person .. som kan se behoven hos HELA folket och en ansvarsfull ekonomisk politik som gör att vi kan känna oss .. kanske inte nöjda .. men trygga.

Det är märkligt när det gäller kvinnlig jämställdhet .. det är alltid kvinnorna som lyckats ta sig upp i toppen som ska ha mer och gynnas??

Ingela Andersson skriver att vi bör ha en kvinnlig statsminister för att Sverige inte ska "bli betraktat som ett u-land i genusfrågor, utan även i framtiden bli omtalat som ett frigjort och modernt land".

Den dag vi lägger ner lika mycket krut på kvinnorna som bär Sverige på sina axlar .. vårdpersonalen på våra sjukhus, dagispersonalen som tar hand om våra barn, kvinnorna i äldrevården, alla som hjälper och stöder våra handikappade .. de som städar, vårdar, tröstar, hjälper och är själva förutsättningen för att samhället ska fungera ..

.. den dagen ska jag också ägna mig åt luddiga icke-frågor om kön och jämställdhet i toppen av näringsliv och politik.

Men fram till dess anser jag att jämställdhetskampen bör föras bland dem som avlönas sämst för det arbete som är viktigast i samhället. Då skulle verkligen Sverige bli betraktat som ett föregångsland, ett frigjort och modernt land och det skulle i sanning pigga upp och kännas både nytt och fräscht.

Vi talar aldrig om de "vanliga" kvinnorna .. det stora flertalet .. annat än i valtider och då lovas det ALLT ... utom höjd lön. Rätten till heltid med samma låga lön, rätten till att avstå från dagar i föräldraförsäkringen, rätten till en jämställd företagarkultur med fler kvinnor på ledande styrelseposter .. men aldrig, aldrig talas det om hur oumbärliga, ovärderliga de kvinnorna är som sköter barn, gamla, sjuka och handikappade.

Ta bort en kvinnlig styrelseledamot .. det märks inte nämnvärt. Ta bort en kvinna i vården .. och det blir kaos!!

Men naturligtvis har jag ju fel .. OM bara de priviligierade kvinnorna får de högsta posterna i samhället, DÅ kommer de att lägga märke till sina mindre lyckligt lottade medsystrar och DÅ kommer de att få det erkännande de förtjänar, eller hur??

Och landets ekonomi .. som är själva förutsättningen för att vi ska ha råd att avlöna dessa kvinnor efter förtjänst???

Äsch .. den fixar sig alltid om vi bara får en kvinna till makten!!!

onsdag 26 maj 2010

Kan du och vill du bestämma ..

.. över ditt eget liv, eller vill du att någon annan tar det ansvaret??

Ju längre fram vi kommer i den här valrörelsen desto mer tycker jag det handlar om politikernas syn på människan som fria individer eller en kontrollerbar massa .. "folket".

I söndagens Agenda pressades Göran Hägglund till det yttersta i jämställdhetens namn. För visst ska vi väl vara jämlika .. helt lika .. ingen ska vara OLIK och alla ska ha samma, helst lagstiftade, möjligheter, skyldigheter och rättigheter .. vare sig vi vill det eller inte!!

Men det finns ett visst förakt för "folket" i kraven på den ABSOLUTA JÄMLIKHETEN. Vi vet inte vårt eget bästa!! Och sett ur den synvinkeln var Göran Hägglunds svar provocerande, djärvt och utmanande ..

"Valfrihet innebär att människor bestämmer själva."

Bestämmer själva???

Kan vi ha det så??

I Kd:s proposition "Från den stora staten till det starka samhället" står det "Bör den enskildes val motarbetas om utfallet inte blir det politikerna önskade?" .. och den frågan sammanfattar ganska väl vad jag tycker det här valet handlar om.

Friheten att få bestämma åtminstone över sig själv.

För ett toppstyrt ABSOLUT JÄMNLIKT samhälle kan också döda all kreativitet, all individualism och alla framtidsvisioner därför att det bara existerar en vision, ett godkänt beteende och en kultur som frodas under statens beskydd och godkännande.

Det blir ett likformat, oengagerat och passivt samhälle där allt som spretar och sticker ut beskärs och tuktas ... och blir ABSOLUT JÄMLIKT och JÄMSTÄLLT!!

Det är ambitioner som ledare har haft för "sitt folk" tidigare, en del har till och med byggt murar för att omvärlden inte ska störa den ABSOLUTA JÄMLIKHETEN .. och vi vet också att det inte fungerar.

Den ABSOLUTA JÄMLIKHETEN är också fullständigt ojämlik .. för VEM eller vilka är de som kan ta sig rätten att tala om för dig och mig hur vi ska leva, tycka och forma våra liv.

Vem ska ha den yttersta makten över ditt liv .. politikerna eller du själv??