Usch, nu blir jag så där upprörd igen!!

Clas Borgström skriver en debattartikel i SvD som handlar om att Sverige är mer ojämställt än någonsin. Den innehåller många ord, mycket tal om vad sossarna VILL, vad som regeringen BORDE ha gjort och hur "vilseledande" det är att ett sjukvårdsbiträde fått mer kvar i plånboken nu .. eftersom BRUTTOLÖNEN fortfarande är mindre än hos männen som får så mycket mer.

Och så skriver han om "skarpa verktyg för att sätta press på arbetsgivarna", "översyn av diskrimineringslagen och återförande av skarpare krav på lönekartläggningsarbete" och "handlingsplaner" ... tänk vad mycket det behövs för att ge lågavlönade kvinnor rimlig lön???

Och ungefär här i artikeln härsknar jag till.

Det är sant att de lågavlönade kvinnorna inte avlönas efter förtjänst!

Det är sant att det är kvinnorna som får bära den tyngsta bördan när kostnaderna i den Ofantliga Offentliga Sektorn blir för stora och måste skäras ner .. och det är sant att kvinnor av dessa skäl har sämre pension och sjukersättning.

Men VEM är arbetsgivare till alla dessa stackars diskriminerade kvinnor???

VEM skapar den orättvisa som de flesta lågavlönade kvinnor möter i arbetslivet????

Vad är det för utsugarföretag som låter kvinnor utföra det arbete som hela "företaget" vilar på till "orimligt låga löner"och avlönar männen i toppen och byråkraterna med fantasilöner???

För det kan väl inte vara så illa att det är just den Offentliga Sektorn som behandlar sina anställda kvinnor så skamlöst ojämlikt??

Och Clas Borgström tar munnen ganska full nu tycker jag .. med tanke på att han talar för det parti som hittills sett sig vara STATEN, som byggt upp denna Ofantliga Offentliga Koloss med högavlönade administratörer, byråkrater, pärmbärare och politiska rester som återvinns i diverse utredningar.

Hur mycket har hänt med löneskillnaderna mellan man och kvinna under alla socialdemokratiska år, när det gäller kvinnorna i vård, skola och omsorg. Hur jämställt har det varit och hur mycket bättre kommer det att bli .. vad blir det i kronor och ören, Clas Borgström???

Eller anser du precis som Mona Sahlin, att kvinnor räknar inte i kronor och ören .. utan i arbetskamrater??

Och hur många FLER lågavlönade "arbetskamrater" tänker ni i jämställdhetens namn anställa i det Offentliga Ofantliga Företaget???

... och VEM ska betala????

Ursäkta mig, men ..

.. jag blir alltid så förbannad när jag läser debattartiklar i stil med den som Ingela Andersson har i DN i dag.

Hon tycker att vi ska ta chansen att rösta fram en kvinnlig statsminister i höst .. bara för att vi aldrig har haft någon, för att Storbritannien, Tyskland, Norge, Finland och Island har och för att det ska "hända något nytt och fräscht som piggar upp och väcker en nyfikenhet inför framtiden".

Vi har aldrig haft någon statsminister med invandrarbakgrund, ingen handikappad eller HBT-person heller om vi ska börja sätta sådana krav högst på listan över vem som ska leda landet och gör vi det är jag rädd för att vi missar hela idén med jobbet.

Jag vill ha en kompetent regering .. inte EN person .. som kan se behoven hos HELA folket och en ansvarsfull ekonomisk politik som gör att vi kan känna oss .. kanske inte nöjda .. men trygga.

Det är märkligt när det gäller kvinnlig jämställdhet .. det är alltid kvinnorna som lyckats ta sig upp i toppen som ska ha mer och gynnas??

Ingela Andersson skriver att vi bör ha en kvinnlig statsminister för att Sverige inte ska "bli betraktat som ett u-land i genusfrågor, utan även i framtiden bli omtalat som ett frigjort och modernt land".

Den dag vi lägger ner lika mycket krut på kvinnorna som bär Sverige på sina axlar .. vårdpersonalen på våra sjukhus, dagispersonalen som tar hand om våra barn, kvinnorna i äldrevården, alla som hjälper och stöder våra handikappade .. de som städar, vårdar, tröstar, hjälper och är själva förutsättningen för att samhället ska fungera ..

.. den dagen ska jag också ägna mig åt luddiga icke-frågor om kön och jämställdhet i toppen av näringsliv och politik.

Men fram till dess anser jag att jämställdhetskampen bör föras bland dem som avlönas sämst för det arbete som är viktigast i samhället. Då skulle verkligen Sverige bli betraktat som ett föregångsland, ett frigjort och modernt land och det skulle i sanning pigga upp och kännas både nytt och fräscht.

Vi talar aldrig om de "vanliga" kvinnorna .. det stora flertalet .. annat än i valtider och då lovas det ALLT ... utom höjd lön. Rätten till heltid med samma låga lön, rätten till att avstå från dagar i föräldraförsäkringen, rätten till en jämställd företagarkultur med fler kvinnor på ledande styrelseposter .. men aldrig, aldrig talas det om hur oumbärliga, ovärderliga de kvinnorna är som sköter barn, gamla, sjuka och handikappade.

Ta bort en kvinnlig styrelseledamot .. det märks inte nämnvärt. Ta bort en kvinna i vården .. och det blir kaos!!

Men naturligtvis har jag ju fel .. OM bara de priviligierade kvinnorna får de högsta posterna i samhället, DÅ kommer de att lägga märke till sina mindre lyckligt lottade medsystrar och DÅ kommer de att få det erkännande de förtjänar, eller hur??

Och landets ekonomi .. som är själva förutsättningen för att vi ska ha råd att avlöna dessa kvinnor efter förtjänst???

Äsch .. den fixar sig alltid om vi bara får en kvinna till makten!!!

Kvinnor behöver väl inga pengar??

I gårdagens partiledardebatt var Mona Sahlin mycket upprörd över att regeringens jobbskatteavdrag hade gynnat kvinnor!!!

Vad var det för orättvisa? Kvinnor vill väl inte ha så mycket pengar .. de vill hellre ha ARBETSKAMRATER .. fler arbetskamrater, det vet Mona Sahlin för hon är kvinna själv!

Kvinnor behöver faktiskt inte så mycket pengar! De tycker det känns trevligare att dela med sig till andra i samhället .. KVINNOR är SÅ solidariska, precis som Mona Sahlin själv.

Att sedan kvinnor som grupp har lägre löner än män, det är ju en självklarhet när man vet hur det verkligen ligger till, eller hur? Och här har jag suttit och varit upprörd över att Kommunal inte gör mer för mina systrar i vården? Så dumt av mig!

Och när jag hör kamrat Ohly tala så ... ja, kanske hon har rätt .. för om vi får ett samhälle där vi traskar omkring i samma Mao-pyjamasar och med samma kommunalt klippta pott-frisyrer, så finns det ju inte så mycket roligt att lägga pengarna på.

Då kanske det känns trevligt att staten fördelar våra pengar rättvist och bra .. mer åt dem som bestämmer och fördelar och mindre till dem som gör själva jobbet??

Och fler statligt anställda arbetskamrater?