Visar inlägg med etikett feminism. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett feminism. Visa alla inlägg

torsdag 22 december 2022

Sveriges åldrande, fula, osynliga, värdelösa kvinnor ..

 .. har i dag fått en julhälsning på DN:s ledarsida.

Jo, jag tackar jag. Tänk att bli uppmärksammad av en ledarskribent på Dagens Nyheter! Det var minsann inte kattskit, som någon nu glömd åldrad anhörig brukade uttryckta det.

Förmodligen en ful, osynlig, värdelös kärring som karlarna inte iddes vända sig om efter även om hon gick naken på stan?

För det är ungefär så det låter när Lisa Magnusson beskriver det hemska öde som väntar ALLA kvinnor ”som antingen föddes fattiga eller blivit rånade av tiden och tyngdlagen”. En del kända skribenter lider så till den milda grad av sin förlorade skönhet – som de tydligen rånats på av tiden – att de frivillig ”raderar sig själva ur andras blickar, i skam”.

Huuu! Jag ryyyyyyyyyyser, detta hade jag ingen aaaaaaning om? Här har jag gått och trivts med mig själv utan att ens skämmas alls.

Det finns alltså inget förfärligare, alternativt ingen större frihet (om du fortfarande är snygg?), än ”att slippa förhålla sig till blickar, kommentarer och närmanden”.

Äldre kvinnor rör sig till och med på samma sätt som fula kvinnor?

Jisses!

Vilket århundrande kommer den är journalisten från? Själv kan jag ärligt säga att bilden av förhållandet mellan män och kvinnor som Lisa Magnusson målar upp, känner jag inte igen. Inte som tonåring och inte som ”åldrande kvinna”.

Livet är fantastiskt oavsett ålder, skönhet är kanske flyktig men personlighet och karisma följer personen livet ut, oavsett om vederbörande är man eller kvinna.

Men det är väl bara att tacka för synliggörandet från DN, för jag ingår väl också i gänget som förlorat ”sin gångbara valuta”, eftersom jag befinner mig på fel sida om den magiska 55-årsgräns där ”det inte längre går att se naturligt ung ut längre”.

Men, vad är det här för smörja? Vem är denna Lisa Magnusson och hur gammal är hon som önskar att ”åldrande kvinnor kunde tillskrivas ett värde (..) i sin egen rätt, som personer att se i ögonen och lyssna på”?

Lisa Magnusson är 36 år och feminist, upptäcker jag. 

Stackars lilla flicka är ju ett förminskande tilltal enligt feminister, så jag nöjer mig med att hoppas att hon mognar betydligt innan hon förlorar sin ”gångbara valuta” vid 55. Annars kanske  hon, som åldrande kvinna, kan hoppas på att bli sedd och värderad som kvinnlig ståuppare i livets oundvikliga slutskede efter 55.

För det här var den mest absurda och roliga krönika jag har läst sedan Johan Hakelius berättade om sin heteronormativa hund.

Läs också Britta Svenssons reaktion på samma krönika.

torsdag 8 december 2016

De lågavlönade kvinnorna betalar för den Feministiska Regeringens politik.


Svenska pensionärer hör till de värst drabbade i Europa och mest utsatta är äldre kvinnor, enligt EU-kommissionens statistik.

355 000 svenska pensionärer lever under EU:s gräns för risk för fattigdom – en ökning med 40 000 personer på ett år, och 25,4 procent av  Sveriges pensionärer över 75 år lever under EU:s gräns för risk för fattigdom .. de flesta är kvinnor.

Var tredje kvinna över 75 år har inkomster under EU:s gränsvärde för risk för fattigdom.

Det innebär att alldeles för många av dem som har varit själva förutsättningen för landets välfärd, i dag inte kan köpa glasögon, få tandvård eller har råd med receptförskrivna läkemedel utan att söka hjälp från ideella organisationer som Stadsmissionen, kyrkan eller Röda korset.

Det är ovärdigt .. framför allt sett ur ett feministiskt perspektiv, vilket Stefan Löfvens regering påstår sig göra.

Vad är det som hindrar att svenska fattigpensionärer får samma generösa tandvårds- och sjukvårdsrabatt som tiggare och papperslösa flyktingar utan uppehållstillstånd?

Enligt Vänsterpartiet och regeringen bör glasögon ses som ett nödvändigt hjälpmedel och som en kostnadsfri rättighet för barn upp till 19 år. Varför ses inte glasögon som ett nödvändigt rättighet för dem som efter ett långt arbetsliv hamnat under fattigdomsgränsen?

Det är också de välfärdsarbetande kvinnorna som bär den tyngsta bördan när landets befolkning ökar dramatiskt på kort tid. Det är kvinnorna i vården och omsorgen som inte bara ska vårda de äldre på minut-schemalagda arbetspass där det knappt finns utrymme för att gå på toaletten .. de ska också täcka upp för varandra när någon blir sjuk, ständigt ställa upp när flödet av hjälpbehövande blir större än beräknat och de ska ta hand om allas våra barn i allt större grupper.

Det är inte konstigt att sjukskrivningar med diagnoserna utmattningsdepression, ångest, utbrändhet eller annan psykiskt sjukdom ökar. Men den Feministiska Regeringens lösning är ... att försvåra dessa vardagshjältars återhämtning genom att tvinga dem tillbaka till kaoset och kraven, för deras eget bästa?

Annika Strandhäll uttalade sig i går och höll med om att det kanske var liiite fel att den som var under utredning inte fick någon sjukersättning.

Jodå, hon fattade att det kanske inte var någon höjdare att både vara utmattad, deprimerad och utbränd samtidigt som de ekonomiska förutsättningarna drogs tillbaka av besparingsskäl. Hon kunde till och med förstå att det kunde vara till hinder för ett tillfrisknande. I sin godhet lovade hon att göra något åt det.

Så nu kan kommunikationen mellan Försäkringskassan och läkaren ske med sms i mobiltelefonen så avslaget på sjukskrivningen kan komma mycket snabbare!

Det är ju fantastiskt för den som redan varit hemma och gråtit av utmattning en vecka innan beskedet om att det inte blir någon sjukersättning kommer. Jag antar att var och en som får det beslutet skärper till sig och glatt skuttar iväg till arbetsplatsen .. sjungandes den Feministiska Regeringens lov?

Men det är inte bara sjukskrivna, utarbetade människor som kostar för mycket.

 Assistansersättningen har också skenat i höjden och ingenstans ser jag att någon gjort en koppling mellan det och de ökande befolkningssiffrorna .. trots att det i dag finns assistansanordnare som enbart sysslar med att administrera assistansen för utrikes födda.

I stället fabriceras "bevis" om fusk som är i storleksordningen 1% och hetsas mot advokatkostnader som tvingas fram när svårt funktionshindrade blir av med ett stöd som de haft i 20 år eller mer. Fräckheten att vilja försvara sig när förutsättningarna för ett värdigt liv försvinner är helt ofattbar, enligt Åsa Regner som ser det som ett avancerat överutnyttjande av lagliga rättigheter.

De som plötsligt inte längre kan leva de liv de trott de hade rätt att leva .. erbjuds inga alternativ. Föräldrar, många äldre fattigpensionärer .. de flesta kvinnor/mammor .. får kliva in som obetalda vårdare/assistenter utan möjlighet att försörja sig på annat än pension, försörjningsstöd, "barnets" pension och/eller tillsammans med en yrkesarbetande äkta make som kan "avlasta" på "fritiden".

Någon kanske vill påpeka att kommunen har skyldighet att hjälpa till? Och kommunerna gör nog så gott de kan, men många kommuner måste skära i välfärden för att ha råd med kraven från den Feministiska Regeringen. Så .. i vissa fall erbjuds enbart punktinsatser, av samma typ som hemtjänst, till människor som mer än några andra i samhället är totalt beroende av kontinuitet, trygghet och en begriplig vardag.

För när det gäller funktionshindrades anhöriga anser inte den Feministiska Regeringen att det är något fel att tvinga in kvinnor i hemmafru-tvångströjan igen.

Vad som händer med dem som inte har föräldrar kvar i livet kan man lätt få reda på genom att googla funktionshindrad+våldtäkt eller funktionshindrad+rån.

Jag har nämnt befolkningsökningen i sammanhang som på twitter hade gett mig nazistfascistrasistultranationalist- beteckningen. Min enda ursäkt är att jag bara är en av den obegripliga del av "folket" som den verkliga eliten har stora problem med just nu. Men det finns en annan sida som jag också tycker är väldigt märklig.

Bland alla dem som kommit för att stanna finns många kvinnor. Det föds många flickor och många av dem föds in i den kultur som deras föräldrar flytt från.

Den Feministiska Regeringens ointresse för dessa kvinnor är anmärkningsvärd. Det borde inte få förekomma tvångsäktenskap och barnäktenskap. Vuxna kvinnor borde inte leva isolerade utan att någonsin lära sig språket i sitt nya land, unga kvinnor borde inte oskuldstestas, bevakas eller hedersmisshandlas/mördas.

Feminism kan inte vara en grupp särskilt utvalda kvinnor som tar sig rätten att försvara en annan grupp kvinnors rätt att bli förtryckta enligt religion och kulturell uppväxtmiljö?

Vi ska väl inte bortse från att det finns kvinnor i Sverige som inte kan eller får leva på samma villkor som alla andra? Men det gör vi och det sopas under mattan och hänvisas till religion och kultur på ett obegripligt positivt sätt?

Av en Feministisk Regering som sparar pengar på de svagaste kvinnornas bekostnad?



måndag 2 februari 2015

Tjejsan tjejer!


Nu verkar den svenska politiken mest handla om kvinnokamp, tjejfejd eller brudfight. Inom alla områden dyker de upp .. tjejsarna .. eller tjejsarinnorna? .. som vet hur man arbetar jämställt, genusanpassat och feministiskt.

Aftonbladets kulturredaktion har till och med lyckats med konststycket att få till en ny feministisk-kommunistisk historieskrivning där den tidigare så baktalade Röda Armén framstår som frihetens, gulliga guldgossar?  

Någon som verkligen bejakar det nya systerskapet är Veronica Palm, som i dag gratulerar Moderaternas nyvalda partiledare Anna Kinberg Bathra med en harang hämtad från valrörelsen, där samtliga delar är anklagelser för en odelat antifeministisk moderatpolitik.

Något som Veronicas nyblivna syster snarast borde ändra på eftersom .. systerskap är ett effektivt verktyg i strävan efter att bryta ned patriarkala strukturer. Och för riktigt systerskap i en sådan värld är det viktigt att vi bemöter varandra med sakliga argument.

Det är en rolig debattartikel .. eller ett kul "öppet brev" .. som Veronica Palm har plitat ihop.

Hon ställer stora krav på Anna Kinberg Batra men de egna sakliga argumenten lyser med sin frånvaro .. inte ens en otydlig Löfvensk bisats går att utläsa mellan raderna? Men det finns desto fler tänkvärda visdomsord som .. när man talar systerskap så är det många som slarvigt tror att det handlar om att kvinnor håller ihop. Så enkelt är det inte. Systerskap handlar minst lika mycket om att vi ser och behandlar varandra utan just kön som viktigaste egenskap.

Syster Palms systerskapsidé handlar alltså om att vi ska se och behandla varandra utan hänsyn till kön? Men inte att förglömma .. systerskap är ett effektivt verktyg i strävan efter att bryta ned patriarkala strukturer. På ett könlöst sätt då, förstås?

Men .. varför kalla det för syster-skap? Syskonskap vore väl rimligare eftersom broder-skap förmodligen är helt uteslutet i en feministisk värld. För även om jag tror att Gustav Fridolin är tillräckligt feministisk för att köpa titeln syster i feminist- och samarbetsregeringen, så tror jag att Stefan Löfven helst skulle vilja se sig själv som syskon hellre än som Veronicas syster.

Men jag kan ha fel .. "en" vet ju aldrig med Löfven.

Men varför inte ta steget fullt ut och göra alla till systrar med egna brudoirer i stället för trista samanträdes/arbetrum, lova kvinna från himlen i stället för manna och hälsa varandra med den käcka och feministiska hälsningsfrasen ... TJEJSAN!!

För att bli tagen på allvar som feminist krävs något mer ... avslutar Veronica Palm förnöjt sitt öppna brev till Anna Kinberg Batra och precis DÄR känner jag att hon äntligen har ett trovärdigt budskap.

Det KAN finnas områden där det är mer angeläget med ett fungerande syster/syskonskap än på kvällstidningarnas debattsidor ....??


torsdag 3 juli 2014

Vad ska jag göra med min vita, svenska, medelålders man?


 Eftersom ALLA partierna i oppositionen har blivit feminister så står det klart för mig att det inte direkt är en ljus framtid Maken går till mötes om det blir ett regeringsskifte efter den 14:e september.

Visserligen så är kön .. enligt feminismen .. enbart en social konstruktion, men nu är ju Maken tyvärr socialt konstruerad som man. Sedan mycket länge också, och jag betvivlar att det kommer att förändras även jag naturligtvis kommer att skicka iväg honom på omprogrammerings/genus-läger om jag måste.

Jag tycker i och för sig att han är bra som han är .. men i den feministiska världen så är han en utdöende art, det inser till och med jag. Om jag släppte honom lös på Södermalm så skulle han skoningslöst jagas till döds, stoppas upp och ställas ut som varnande exempel.

Som tur är så bor vi rätt isolerat och hipsterfritt och den enda på orten som haft kontakt med Gudrun är jag .. så här är han relativt säker. Tror jag? Just nu, i alla fall?

Du måste förbereda dig .. säger jag till Maken som inte följer med i debatten på nätet utan nöjer sig med miljöförstörande papperstidningar. I och med Åsa Romsons tal i går har jag äntligen förstått PRINCIPEN!

DU bär SKULDEN och jag går fri .. som ett resultat av århundradens manligt förtryck.

Lägg av .. säger han och förstärker bilden av lat, obildad, vit, svensk man,

När vita, medelålders, svenska MÄN vräker i sig sin dagliga köttbit ägnar de inte en tanke åt sudanesiska kvinnors skördar .. sa Åsa Romson. När vita, medelålders, svenska kvinnor vräker i sig sin dagliga köttbit behöver de inte ägna en tanke åt de sudanesiska männens skördar. När DU sätter dig i bilen och förstör miljön är du orsaken till världens undergång om ca 4 år och när jag kör samma sträcka så är JAG i min fulla rätt. Vid ett regeringsskifte har DU satt dig i ett flygplan för sista gången medan JAG får flyga världen runt om jag vill .. och vet du varför??

???

Ha! Jag har det TILLGODO som kvinna!!! Alla män under flera århundraden har sparat ihop det till mig!

Som vit, medelålders, svensk kvinna?

?? Hmmm?? Jag TROR det gäller alla kvinnor?

Vad händer med lika medelålders, mer solbrända män från andra länder?

Där gäller samma PRINCIP. De har massor av kött, mil och flygtimmar TILLGODO!!

Latheten då? Du säger att vi vita, medelålders, svenska män skapat ett ojämlikt samhälle och förstört miljön genom "att vara lata"? Hur går det ihop sig!

Allting måste inte gå ihop sig, väl? Det är väl vi kvinnor som fått göra skitjobbet som vanligt medan ni män nöjer er med pengarna och applåderna.

För den förstörda miljön och ojämlikheten?

Vad du märker ord!! Ni har förstås TVINGAT oss, i kraft av er överordnade position i samhället. Fråga Gudrun, fråga Åsa och Gustav, fråga Stefan och Jonas .. jag kan väl inte veta allt heller!!! Jag är en underordnad, förtryckt, vit, medelålders kvinna som inte har ansvar för någonting alls som NI har ställt till med.

Men nästa år då är det payback-time. Då är det JAG som sätter kniven i en saftig biff och du som får nöja dig med en vanlig sallad, JAG som flyger på semester med Granntanten och JAG som står som ägare till båda bilarna, medan du får cykla in till stan och handla. Men .. UTAN kostym och UTAN cykelhjälm.

Utan cykelhjälm??

Vi måste tänka på att Veronica Palm kan finnas var som helst i en ny maktposition, eller hur? För du kommer att bli den minste bland de minsta i det nya Paradiset .. den usle vite, medelålders, lata, svenska, heterosexuella mannen.

Heterosexuella mannen??

Men det kanske de ändrar på när du är på Genuslägret?

Men jag kommer att älska dig i alla fall .. fast kanske inte riktigt på samma sätt? Men det löser sig nog .. du får nog med dig en instruktionsbok när du kommer hem, så får vi se hur de har tänkt sig.

.. och då bestämmer sig Maken för vad han ska rösta på den 14:e september.


måndag 2 juni 2014

De feministiska vindarna smeker inte ALLA kvinnor.


"Bara en procent har mycket stort förtroende för Annie Lööf" .. hojtar DN och jag kan inte låta bli att tänka på Mona Sahlin. Det var rätt kul att ifrågasätta henne också när hon till slut lyckats kravla sig upp bland gubbarna i slutspurten mot makten.

Jag måste erkänna att jag har lite skuldkänslor för en del jag skrev under åren då jag såg henne som sossarnas feministiska alibi. Men när hon stod ensam och så gott som samtliga av hennes "solidariska" partikamrater vände sig ifrån henne .. då tyckte jag det var för jävligt, rent ut sagt.

Men jag tror aldrig att jag skrev det??

Kvinnor ska kvoteras in i styrelser, få hjälp och stöd så de kommer in i maktens finrum .. men Gud hjälpe dem om de tar sig dit själva innan de är närmare 50!

UNGA kvinnor är ett betydligt större hot .. inte bara för män utan i ännu högre grad för jämnåriga kvinnor, och kvinnor som bittert sett det sista tåget passera .. och bör därför tas ner på jorden så snabbt som möjligt .. eller snabbt överges om de blir ifrågasatta. Om ni tänker efter så har det hänt rätt många gånger under de senaste åren.

Äldre kvinns däremot, är väldigt bra att ha. De är särskilt trovärdiga när det gäller feminism och jämställdhet och kan därför med fördel ha en svans av unga beundrarinnor i hälarna när de bränner pengar eller berättar sagor. Det gör att vi alla mår bra och känner oss bekvämt jämställda. Ju äldre desto bättre, liksom .. och så riskar vi inte att de tar hem väljare som sexobjekt!!

Tänk bara på moder Theresa och Angela Merkel .. ingen risk för "orena" tankar där inte.

Så jag tar tillfället i akt och hyllar Annie Lööf!

Hon är den enda partiledaren .. bortsett från Jimmy Åkesson .. som envetet jobbar på efter partiprogrammet utan att ha fingret fuktat upp i luften. STARK .. när hon hamnade i ett minfält som begravdes under hennes fötter innan hon ens var påtänkt som partiledare, ENGAGERAD i småföretagarnas tröstlösa kamp med de oändliga redovisningskraven och ...

MODIG .. när hon som första och enda partiledare försökte sig på ett helt nytt och modernt sätt att kommunicera med partimedlemmarna ute i landet .. de vanliga människorna.

Det blev inte så bra. Det är inte alltid det blir det om man vågar ge sig ut i det okända. Men att våga ... det är en vinst i sig själv, tycker i alla fall jag.

Det idéprogram som skulle spegla medlemmarnas hjärtefrågor kapades och blev något helt annat som media högg och slet sönder som hajar som hittat ett helt gäng brädlösa surfare långt från land. En enda liten mening .. eller kanske två .. fyllde åtskilliga löpsedlar och insidor .. för att inte tala om ledarsidor.

Det var obehaglig .. men det är det alltid när det skapas drev som döljer fakta och blåser upp fria tolkningar till sanningar.

Hur många läste idéprogrammet??

Knappast någon.

Hur många trodde på tidningarnas rapportering om det?

Förmodligen de flesta.

Jag läste det och jag tror på Annie Lööf.

Hon kommer säkert att så småningom bli lika respekterad som Karin Söder som var landets första kvinnliga partiledare 1985 (57 år då hon valdes), tätt följd av Gudrun Schyman 1993 (45 år då hon valdes), Mona Sahlin 2007 (50 år då hon valdes) och sist då .. Annie Lööf 2011 (28 år då hon valdes).

Synd bara att det förmodligen måste ta minst 20 år till innan hon passerat klimakteriet och blivit så könlös att hon får den respekt från det feministiskt bekännande samhället som en partiledare förtjänar.

Vi som redan uppnått den åldern, och känner oss sexigare än någonsin, borde slå ett slag för de unga kvinnornas rätt att bli behandlade som oss .. med en viss rädsla och respekt.

Åtminstone om vi jämför med hur det var när vi var i Annie Lööfs ålder.

Annie Lööf är kunnigare och har större politisk erfarenhet än Stefan Löfven, är nutidsanpassad, framåtblickande och säljer sig inte för en grynvälling .. eller en kompromiss som går på tvärs mot vallöftena.

Men ändå så vill 13% av väljarna förtroendefullt .. MYCKET förtroendefullt!!?? .. lägga sina liv i händerna på Stefan Löfven, i fyra år .. tillsammans med Gustav Fridolin, 10% och Jonas Sjöstedt 11%??

Det märks verkligen att matematikkunskaperna och kunskapsnivån hos svenska folket har varit fallande under de senaste 30 åren!!

Ibland sätter jag till och med på mig min foliehatt och hävdar att de dåliga resultaten i skolan är resultatet av en vänsterkonspiration som bär frukt det här valet .. men det gör jag bara i goda vänners sällskap när stämningen är på topp.

DN, DN, DN, DN,
DHE,

fredag 23 maj 2014

Varför??


Eftersom det påstås att var fjärde kvinna kan tänka sig att rösta på Feministiskt Initiativ så borde det vara sannolikt att någon som läser den här bloggen finns i den gruppen?

I alla fall sannolikare än att de finns i min närmaste umgängeskrets .. om de som jag frågat svarat ärligt. Och varför skulle de ljuga om en sådan sak? F! är ju ett klart godkänt val enligt de som avgör vad som är rätt eller fel .. våra journalister, ansvariga utgivare och den "oberoende" statstelevisionen.

Så jag frågar .. rakt ut i ingenting ..

VARFÖR röstar någon på F!??

Jag har till och med varit medlem i F! .. en rekordkort tid .. och när jag nu läser partiets EU-valplattform ser jag att det är många vackra ord, men inte ett enda som ger någon som helst vägledning till HUR denna underbara värld ska skapas med hjälp av feminister?

Ingenting har alltså hänt sedan jag lämnade partiet på grund av den ekande tomheten bakom orden.

Rätten att leva ett liv utan diskriminering är ju redan inskriven i Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter (ECHR).

Ta en människa på gatan .. vem som helst .. och h*n kommer att kunna formulera precis alla de önskemål som Feministiskt Initiativ går till val på. Den personen kommer inte heller att ha ett enda svar få frågan .. HUR?

Samtidigt som svenska folket tror på sagor, umgås mer och mer på sociala medier, bygger hela sina liv och så gott som hela sin ekonomi på nätet .. så är det färre i år som tänker rösta på Piratpartiet?

Fast det är fullt möjligt att det en dag kan bli så att vi måste betala för tillgången till Internet på samma sätt som vi i dag betalar för tillgången till tv-kanaler.

Drömmar eller individuell frihet på nätet?

Om valet stod mellan det så vet i alla fall jag var jag skulle lägga min röst.

Men det måste finnas något som jag missat, som gör att var fjärde kvinna .. och var femte man .. har som högsta önskan att placera en eller flera företrädare för F! i Europaparlamentet?


Det skulle vara väldigt intressant att få veta vad det är?


DN, DNSvD, SvDExpr.,

fredag 16 maj 2014

Stefan Löfven är feminist ..


.. kanske till och med feministisk feminist? Eller varför inte .. feministernas feminist?

Eftersom han har haft oturen att bli född till man så kan han ju inte bli mer feministisk än Gudrun Schyman .. men det uppvägs ju mer än väl av att han har Marita Ulvskog .. Feministas grundare .. som redan ÄR invald i EU-parlamentet.

Så vad ska vi då med Feministiskt initiativ till? De har ju inget att komma med i jämförelse med Stefan Löfven som inte bara tänker skapa en jämställd regering med en feministisk agenda .. utan också tänker införa en jämställdhetsbonus på 100 miljoner kronor som ska delas ut VARJE ÅR till utvalda lärosäten där jämställdheten, både kvantitativt och kvalitativt sett, efter systematisk utvärdering, bedömts vara "påtagligt god respektive förbättrats".

Puh!

Sug på den Gudrun Schyman! Pilutta dig ....!

Men inte nog med det. Sosseledarfeministfeministen bjuder också på en åtgärdsplan för forskning på jämställda villkor "för att män ska sluta gynnas på kvinnors bekostnad".

Redan år 2017!!!

Aj aj aj .. hur går det nu för den feministiska luftballongen som steg så fint alldeles nyss?

Men hur ska det gå för Miljöpartiet?

Stefan Löfven är ju också väldigt, väldigt engagerad i miljön? Miljömedveten så till den milda grad! Kanske inte sååå intresserad av landsbygdsmiljön och alla jobbiga människorna som envisas med att bo där .. men innerstadsmiljön, som är Miljöpartiets hjärtefråga, värnar sosseledarfeministmiljöälskaren väldigt, väldig mycket om.

Blir det löften om 100-tals miljoner i bonus, löfte om att invånarna på Södermalm får behålla sin utsikt över Slussen och ett antal miljoner till forskning till särskilt utvalda så kanske till och med Miljöpartiet drabbas av den socialdemokratiska förbannelsen ..  opinionssiffror som faller i allt snabbare takt ju närmre valet vi kommer.

Den här valrörelsen är antingen oliiiiiidligt spännande eller ooooouthärdligt pinsam.


tisdag 13 maj 2014

Gårdagens Löfven ...


 "Det är bra att de feministiska frågorna kommer upp!"

Det betyder att det är hög tid att plocka bort Marita Ulvskog från EU-listan och sjösätta sossarnas feministiska flaggskepp Feministas igen .. så att cirkeln blir sluten. 

För var det inte exakt så Göran Persson gjorde 2005 .. med lysande resultat .. när han behövde sopa Gudrun under mattan genom att sätta "jämställdhetsfrågorna högst på dagordningen"?

Återvinning, kvoterad föräldraförsäkring och recykling är både jämställt och miljösmart vilket borde ge Miljöpartiet och den svenska journalistkåren lyckorysningar över hela kroppen.

Två flugor på smällen!!

Vad har Alliansen att sätta mot det?

Platt ingenting .. som de sa i de gamla hederliga filmerna från 40-talet.


DN, DNExpr., Expr.,


torsdag 27 februari 2014

Var finns feministerna när vi behöver dem??



En multisjuk kvinna på ett gruppboende i Malmö fick sitt könshår bortrakat av personalen och agerandet kritiseras av Inspektionen för vård av omsorg(IVO).

Kritiseras??

När det gäller funktionshindrade kvinnor kan nästan vilka sexuella övergrepp som helst sluta med lite lam kritik och märkliga bortförklaringar eller beskyllningar mot kvinnan .. utan någon som helst påföljd. För det ligger ju i sakens natur att den som inte själv kan berätta inte heller kan anklaga eller peka ut någon.

Så behändigt för den som inte drar sig för att roa sig lite med de mest hjälplösa i samhället.

Ibland blir det barn. Ganska ofta till och med. Jag har en bekant som har tre adoptivbarn från samma kommun, som mamman förmodligen inte ens visste att hon väntade. Men i ett eget boende med "särskilt stöd" så vet en psykiskt funktionshindrad kvinna inte vem som tillhör stödet som kommer dagligen eller vilka som kommer av helt andra skäl. I ett gruppboende är personalen ofta den enda familj de har att lita på och samma personal är de enda som de kan vända sig till i sin utsatthet.

Under de år som vi fungerade som familjehem för unga tonårskillar fick vi också flera förfrågningar om små barn till funktionshindrade mammor .. men det finns tyvärr gränser för allas engagemang, förmåga att räcka till och bostadens förmåga att växa med familjen.

Det är inte heller helt ovanligt att äldre, dementa kvinnor .. i hemmet eller på äldreboenden .. utsätts för sexuella övergrepp eller rena våldtäkter .. men det är sällsynt att misstankarna leder till anmälningar.

När det gäller kvinnan som fick sitt könshår bortrakat verkar det inte heller som ens den minsta lilla misstanke kläddes i ord när det gällde .. varför och vad hände mer, och hur ofta??

För om du eller jag skulle drabbas av något som innebar att vi var mer eller mindre medvetslösa och vi sedan skulle vakna till liv .. nyrakade i underlivet .. så skulle det väl uppstå en liten gnagande oro för att det fanns ytterligare ett syfte med gärningen? Jag hade knappast nöjt mig med att någon kritiserade tilltaget lite lagom generat.

Om jag hade upptäckt att detsamma hänt med min dementa mamma när hon hjälplös "vårdades" på kommunens äldreboende så hade jag både blivit rasande och skräckslagen och inte nöjt mig med lite kritik från IVO. Eller Socialstyrelsen som det hette förr.

Hjälplösa, handikappade är en utsatt grupp som tilldrar sig stort intresse från män med skev kvinnosyn och utan hänsyn, men nästan inget intresse från feministerna.

Varför då?

Är de inte tillräckligt tjusiga, intellektuella, kulturella eller värdefulla? Är det för jobbigt att höja blicken utanför den egna bekvämlighetszonen?

Under min rekordkorta tid som medlem i F! försökte jag föra fram frågan. Men till och med på den allra första kongressen fanns det ingen som värderade den högre än frågan om könsneutrala namn. Det är en icke-fråga även för media .. för gravt funktionshindrade människor gör sig inte särskilt bra på bild och är dessutom svåra att få att kritisera önskad politisk inriktning.

Och om de lider ... så kan de i alla fall inte berätta om det. Möjligen kan de "låta lite" obehagligt.

Men om det nu är så svårt att engagera sig i ointressanta kvinnor med "otrevliga" handikapp så kan jag bjuda på ett annat lite "roligare" problem.

Badhusen.

Ni vet de här badhusen, med Äventyrsbad, som kommunerna formligen älskar att bygga för skattebetalarnas pengar.

På de flesta större orter kan inte unga kvinnor .. eller äldre .. vistas i bassängerna de själva varit med att betala, utan att riskera att bli tafsade på, klämda på brösten eller få fingrar uppkörda i underlivet när de omringas av de sexuellt frustrerade sk kalsongbadarna som dessutom fyller badvattnet med rester av urin och avförig från sina underkläder.

Vi säger till, men det hjälper inte .. säger badhuspersonalen som får hotelser riktade mot både sig själva och familjen om de försöker avvisa de värsta och som inte törs anmäla eftersom risken för att utpekas som fördomsfull i lokalpressen är överhängande.

Maria Skiddi med bloggen HäxanMexan har radat upp ett antal länkar för den som är intresserad.

Var är feministerna?

Finns det inget intresse här heller? Trots att de flesta Äventyrsbaden både har gym och spa-avdelning?

Vad GÖR dagens feminister egentligen? Bortsett från att de hävdar "sin rätt" att ha orakade ben och armhålor, eldar upp pengar, skriver anklagande bloggar eller debattinlägg samt hatar vita, medelålders män och kvinnor som har en avvikande inställning till livet?

VAD har dagens feminister åstadkommit de senaste åren som hjälper och gynnar dem som behöver dem mest?

VARFÖR reagerar inte de som säger sig tala för alla kvinnor, när fullständigt försvarslösa kvinnor utsätts för sexuella trakasserier, övergrepp eller utnyttjas utan att någon egentligen bryr sig.

Bortsett från att det är otroligt pinsamt att det händer .. och upptäcks. 

onsdag 5 juni 2013

Att vara ett offer?

Jag är inte längre ung och därför kan jag nog påstå att jag har en ganska stor erfarenhet av att vara kvinna.

Jag är alltså kvinna, tycker inte att det är speciellt märkvärdigt med män, är inte högutbildad, har varit lågavlönad men har också lyckats få rätt bra och välavlönade jobb .. trots dessa urusla förutsättningar? Men förmodligen har jag aldrig hoppat så högt att jag känt av det mångomtalade glastaket?

Men i så fall har det handlat om ointresse och inte om diskriminering på grund av mitt kön.

Av de strider jag utkämpat i livet har jag vunnit fler än jag har förlorat. Mitt liv har haft sina höjdarmoment och sina djupa dalar, men jag har också haft väldigt roligt med det så här långt. Jag har varit gift med samma man sedan den dag då jag hittade en som jag kunde skratta med och klänga på .. och vi har fortfarande roligt tillsammans, trots att vi inte har en enda åsikt gemensam. Det är kanske det som gör äktenskapet levande, vad vet jag?

Han är inte feminist, om man uttrycker sig milt.

Det är inte jag heller .. i ett uttalat gruppbegrepp. Det enda försöket i den vägen var när jag gick med i F!, deltog i årsmötet och gick ur samma dag som jag kom hem. Jag gör i alla fall som jag vill, viker inte ner mig förrän jag har överbevisats om att jag har fel och jag låter andra människor ha sin övertygelse om den inte drabbar någon annan. (Men det är klart att jag tjafsar lite om att min åsikt är bättre .. det är ju mänskligt!)

Däremot så är jag helt övertygad om människors lika värde ... vilket verkar vara en helt annan sak?

Ändå så är jag ett offer?

På grund av mitt kön?

När jag läser den dansk/svenska debattväxlingen i DN så blir jag bara trött, Det är så mycket ord, så mycket självrättfärdighet och kampen verkar viktigare än det förväntade resultatet. Jag vet inte vad jag ska kalla alla feminister, jämlikhetsivrare, genusforskare och allt vad de heter, med ett gemensamt namn? Men de påminner till förväxling om yrkesmilitärer? Det är fienden där och fienden här och försvaret är för klent, kan inte mobilisera tillräckligt, det saknas resurser och utbildade soldater, det farliga landet är farligt och staten skjuter inte till tillräckliga anslag.

Jag undrar NÄR jag blev ett offer?

Inte när jag var barn i alla fall, det vet jag bestämt. Fram till 12-13-års åldern var det ingen större skillnad mellan killar och tjejer. Den enda kränkning jag kan påminna mig är den dagen när min yngre bror fick en yxa i present och jag fick en fyrfärgspenna .. vilket var väldigt påkostat på den tiden. Men förmodligen så fick jag den eftersom jag var duktig på teckning och målning och redan då hade en erkänt dålig avståndsbedömning?

I dag har jag min egen verktygslåda och min egen yxa. Jag har ingen större nytta av den, ingen törs komma i närheten när jag svingar den och jag är fullständigt urusel på att klyva ved. Men det beror nog inte på könet utan på förmågan till avståndsbedömning eftersom jag är betydlig skickligare med sågen och vedklyven?

Men sedan då, när hormonerna började brusa och killar blev sexobjekt och våta drömmar om nätterna? Blev jag inte lite offer då i alla fall?

Nu hade jag turen att vara ung i en tid då kvinnor tillerkändes sin egen sexualitet och bestämmanderätten över sin egen kropp, samtidigt som männen fortfarande respekterade att kvinnorna hade den rätten. Då var det aldrig någon som talade om att någon var skyldig att ställa upp på sexuella krav av solidaritet med den andres behov??

Att börja trixa med krav och skuldkänslor i sängen liknar 1800-talet enligt min mening. Gör du något med din kropp mot din vilja så har du till slut ödelagt din egen lust och längtan .. tycker jag, men uppenbarligen inte de flesta???

Under min skoltid hörde jag aldrig .. aldrig  .. någon som ropade nedsättande könsord efter någon. Såg aldrig .. aldrig .. någon som tog någon på brösten eller mellan benen offentligt, ett beteende som förmodligen hade medfört social utfrysning. Vad som hände när spriten var inblandad på fritiden kan jag däremot inte svara på .. men å andra sidan, vem kan det?

Jag kan ärligt säga att de få gånger som jag har hamnat i situationer av sexuella trakasserier så kan jag nämna vederbörande med namn .. bortsett från den gången jag blev klappad i ändan av en man i Londons tunnelbana .. och jag kan lova att de som försökte, aldrig försökte igen.

I hela mitt liv har jag bestämt över mig själv, min egen kropp och mitt liv. Jag har gjort medvetna val som kanske inte passar dem som går genom livet med feministiska glasögon .. men de har passat mig och det anser jag vara huvudsaken.

Jag ögnar igenom de dansk/svenska debattartiklarna och har inga synpunkter alls på det de skriver.

Men jag undrar .. bortsett från rätten till abort och föräldralagstiftningen som hände innan det minst 30-åriga stora jämlikhetskriget, trots allt genustänkande, alla debattartiklar, direktsända debatter, böcker, högstämda tal, statligt avlönade jämlikhetsarbetare/genusforskare/kalladetvadnivill-ideologer .. vad har egentligen hänt? Har någonting blivit avsevärt bättre för kvinnor nu och hur kan det då komma sig att unga kvinnor verkar vara mer utsatta, lider av svårare utseendefixering, dubbelarbetar mer och har mindre kontroll över sina kroppar och sin tillvaro än vad jag hade ... före radikalfeminister, genusvetenskap och jämlikhetsdebatt???

För något måste vara fel när jag ser tillbaka och tycker att jag var friare och behandlades bättre än de som växer upp i dag .. trots alla dessa brinnande kvinnosakskämpar??

DN, DN, AB,

lördag 8 september 2012

Jag är så urless på feminism ..


.. genusdebatter och hela biddevitten.

Och jag vet .. jag är den lägsta bland de lägsta. Kvinna, medelklass, obildad, hetero, inte längre ung, okulturell (finns det ordet?), bosatt utanför Stockholms innerstad och inte ens fattig, misshandlad eller beroende av en man.

Nu visslar jag i kyrkan, sviker mina medsystrar, skriver om sådant jag inte begriper och om jag inte är varsam med orden nu så blir jag dessutom ett demokratiskt problem och ett hot mot yttrandefriheten?

För inte så många år sedan kunde jag tala, tillsammans med både män och kvinnor, om det som då var feministiska värderingar, lika lön för lika arbete, respekt, lika värde, rätten till min egen kropp, delat ansvaret för hem och barn samt rätten till mitt eget liv  .. nu törs jag nästan inte skriva det här inlägget.

Vad är det som hänt egentligen?

Det som är feminism i dag liknar i mångt och mycket vänsterpolitiken. Jag är inte välkommen att vara med i debatten, jag ska ledas och inte tycka själv .. eftersom det finns andra som "kan" frågan bättre, sitter inne med svaren och kan peka ut "den rätta vägen".

Jag har fel språk, fel frågor och ger fel svar om någon händelsevis skulle fråga om min åsikt. Och eftersom jag ändå inte vet vad jag talar om så kan jag ju lika gärna skriva som jag känner .. jag är urless på hela den feministiska röran, dess lättkränkthet, krav på tolkningsföreträde och munkavlebeläggande.

Jag läser vad My Vingren beskriver och tycker naturligtvis att det är förfärligt. Jag har också läst en massa kommentarer riktade till debattören Pär Ström som har varit lika förfärliga och jag tycker verkligen att möjligheten att fritt diskutera samhällsfrågor på nätet kunde användas bättre.

Men hatet och ordvalet är lika illa oavsett vem det riktar sig mot och i alla andra sammanhang kallas det för näthat och innehåller exakt samma lobotomerade budskap .. hora, bög, fitta (används ofta också till män), luder, hoppas du dör, jävla idiot, någon borde skära kuken av dig eller något annat fantasirikt.

Karin Pettersson skriver att hatet mot feminismen beror på kvinnohat som är följden av att en del människor tycker att jämlikhet, öppenhet och tolerans gått för långt.

Gått för långt?

Hur är det egentligen med jämlikheten mellan de som inte ingår i den feministiska eliten och dem som sitter trygga i sin genusbubbla? Vem talar med eller lyssnar på vanliga kvinns?

Vem bryr sig om de äldre kvinnorna som ensamma sitter i sina lägenheter, vilse i demensens dimmor och utlämnade till okända, tillfälligt anställda i hemtjänsten som tar sig in med egen nyckel?

Vem bryr sig på allvar om kvinnorna som för skitlöner slitit ut sina kroppar i samhällets tjänst och vem talar för kvinnorna som bott i Sverige i årtionden och ändå inte talar språket eller har någon ny kontakt i landet? Varför talas det inte mer om skolans flathet inför det som i arbetslivet skulle vara åtalbart som sexuella trakasserier?

Vem undrar varför så många kvinnor mår så dåligt nu när jämlikheten, öppenheten och toleransen kommit så långt?

I stället lägger feministerna krutet på att diskutera ordet hen och reagerar med kränkthet på varje "utomstående" som vill diskutera "deras" fråga. Särskilt om det råkar vara en man som vill beskriva sin syn på jämlikhet. Är det det som Karin Petterson menar när hon talar om den ökade öppenheten?

Och toleransen, var är den? Tolerans är väl knappast det ord som först dyker upp när jag läser feministiska debattartiklar i tidningen.

Vad gör feministerna egentligen? Mer än skriver debattartiklar om feminismen och kvinnohatet? Har möten om feminismen? Känner sig kränkta?

Karin Pettersson skriver .. "Alla kvinnor som tar plats i samhällsdebatten och definierar sig som feminister känner igen sig [i MyVingrens debattinlägg]. Hatet, aggressiviteten och hoten om våld. Bombmattan av könsord och våldtäktsfantasier".

Men det är de vanliga kvinnorna som enbart tolkas och kommer till tals som underlag i tidningsartiklar, som drabbas fysiskt av aggressiviteten från frustrerade, fega stackare till män som slår den som inte kan försvara sig .. och då duger det för det mesta lika bra med barnen, familjens hund, gamla föräldrar eller en svagare man som finns på plats. 

Det är de unga tjejerna som dagligen får ta den verbala bombmattan av könsord på sin arbetsplats .. skolan. 

Det är de vanliga kvinnorna som utsätts för de faktiska våldtäkterna och de 201 kvinnorna som redovisas som mördade i Aftonbladets granskning är vanliga kvinnor .. inte kvinnor som "tar plats i samhällsdebatten och definierar sig som feminister".

För inte så många år sedan var jag en nagel i ögat på min arbetsgivare. Jag kallades .. lite "humoristiskt" .. för företagets kvinnosaksalibi .. i dag känner jag absolut ingen samhörighet med feminismen.

Jag tror på att män och kvinnor är jämlika, har samma värde och bör ha samma förutsättningar. Jag vet också att de inte har det och att det finns en hel del att ändra på .. men när det gäller det som i dag kallas feminism så känns det inte som om vanliga kvinnor räknas som "riktiga" feminister. Kanske är vi inte ens riktiga kvinnor?

Hur kunde det bli så här?