Underklass, överklass, klasshat, hat ...

Jag skrev om "Överklassafarin" till Solsidan i går och i dag möttes jag av fler kommentarer än jag fått på ett år på ett enda inlägg. Att besvara var och en är nästan omöjligt och tar lika mycket plats som ett helt inlägg .. så jag väljer att försöka besvara dem här i stället.

Jag vill påpeka att det jag skriver enbart handlar om mina egna tankar och funderingar .. jag är inte politiskt uppknuten någonstans, även om jag för närvarande är rätt tveksam inför den nuvarande oppositionens förmåga till att forma en realistisk och ekonomiskt ansvarstagande politik.

Som jag skrev i går, så vänder jag mig inte mot bussresan till Solsidan som företeelse .. jag tyckte det var en rätt rolig idé när jag först läste om den. Jag och Maken har gjort ett antal liknande resor genom välbärgade områden och beskådat överflödet och ibland också häpnat över vräkigheten och behovet att markera sin "klasstillhörighet". Det finns en litenhet och en rädsla i det också.

Vad jag reagerade över när jag såg SVT:s inslag och läste AB:s rapportering om resan var hatet. Att ge sig ut under parollen "Odla ditt klasshat" och sedan ihärdigt propagera för samma klasshat vid varje givet tillfälle, var inte humoristiskt utan bara trist. Marcus från Likvid Vänster hade tydligen varit på en liknande tillställning i Göteborg där stämningen verkade ha varit helt annorlunda?

Hat är en destruktiv känsla som inte löser några problem eller leder någon vart .. det enda som händer är att den som hatar får utlopp för sin egen frustration och/eller aggression, det är i alla fall min åsikt.

Men bara för att jag inte vill ut och hata hela samhällsgrupper så betyder det inte att jag inte ser att det finns brister i samhället och särskilt då i välfärden.  Signaturen Tom skrev ..

"Jag förstår att detta med hat är en känslig fråga som kan vara avskräckande. Nu handlar ju inte begreppet klasshat främst om att man ska hata överklassen, utan att man känner en ilska mot klass-skillnader. Det är en stor skillnad mellan att hata människor, som du verkar ha uppfattat det som, och att hata ett system som bygger på att vissa människor har svårt att betala hyran månad efter månad medan andra gott skulle klara av att betala lite mer i skatt och ändå leva i överflöd. Inte sant?

Till er som tar upp det här med avundsjuka. Har ni inte tänkt på att det inte bara är arbetarklass som är engagerade i dessa frågor. Man behöver inte vara arbetarklass eller fattig för att tycka att det rådande samhällssystemet är orättvis och att det är konstigt att klassklyftorna i detta moderna samhälle ökar snarare än minskar."

Det är en kommentar som förtjänar ett svar.

Jag tror som sagt inte på hat, klasshat eller ens på att hata ett samhällssystem lika lite som jag tror på den ädla, goda, fattiga människan som bjuder på sin sista skärv eller den onde, rike, utsugande människan/företagaren.

Det finns skitstövlar och fuskare i alla samhällsklasser.

Men fattigdom är också ett relativt begrepp och kan vi inte tala om det så kan vi inte heller komma längre än hat, klasshat och motsättningar .. så tänker jag och blir förmodligen tolkad som om jag vill sparka på döende och sjuka?

Du kan bli fattig genom att inte kunna kontrollera din egen ekonomi. Pengarna rinner mellan fingrarna i jakten på det som "alla andra" har och är. Lånen staplas på hög, konsumtionen av onödiga prylar går ut över de dagliga utgifterna och allt slutar i fritt fall. Kronofogden och inkasso gör sitt och räntorna tickar obönhörligt upp beloppen till svindlande summor .. och till slut finns det ingen lösning inom synhåll. Då kommer ångesten och uppgivenheten som ett brev på posten, det hopplösa i situationen skapar hål som fylls med prylar och ytterligare konsumtion som leder till fler skulder i en ond, nedåtgående spiral.

Det är en rätt vanlig orsak till fattigdom och svårigheter att betala hyran, egentligen helt självförvållad men oerhört svår och olöslig för den det gäller.

Vad gör vi för att hjälpa alla som hamnar i den situationen? Hur ger vi dem hopp och möjligheter att komma ur sin situation och kunna gå vidare på ett mindre destruktivt sätt?

Att "vissa människor har svårt att betala hyran månad efter månad" .. kan alltså bero på ekonomisk ansvarslöshet och där bör samhället erbjuda tillfälligt stöd och hjälp till självhjälp med skuldsanering och kunskap/ information/målsättning för att den "fattige" ska komma upp på banan igen.

Här hjälper knappast med klasshat .. eller hat mot samhället i stort. 

För min del så skulle jag förskräckligt gärna vilja att alla fick undervisning i vardagsekonomi under de sista åren i grundskolan. Lektioner i hur mycket ett lån egentligen kostar, räntor, amorteringar, hur det fungerar med kronofogden och inkasso och hur en okontrollerad konsumtion eller ekonomisk ansvarslöshet kan ödelägga hela ditt liv.

Fattigdom kan bero på missbruk .. och självklart bör vi ge den hjälp som behövs för att hjälpa människor ur en missbrukssituation som inte bara går ut över dem själva utan också deras familjer.

Men målet måste väl ändå vara att människor ska komma upp från liggande till stående och kunna gå vidare med ansvar för sig själva?

Fattigdom kan bero på arbetslöshet .. och jag anser att vi ska ha en allmän a-kassa som ger alla möjlighet till trygghet medan de söker arbete, vidareutbildar sig och inte kräver att någon ska behöva lämna familjen, där ena parten har arbete på hemorten, för att veckopendla på annan ort.

Däremot kan jag inte se varför man inte ska kunna ta ett arbete som finns, även om det inte är vad man tänkt sig .. i avvaktan på det som man verkligen vill ha?

Fattigdom kan bero på sjukdom, handikapp och på pensioner som inte räcker till.

DÄR .. anser jag att vi alla gemensam har en skyldighet att skjuta till det som saknas för att det ska bli "rättvist". När som helst kan det vara vem som helst av oss som förlorar alla förutsättningar att klara oss själva, oavsett hur gärna vi vill det. Men det är också från den gruppen som vi tar pengar om vi handskas ovarsamt med välfärdssystemet.

Och kom nu inte och säg att ingen gör det!

Jag har själv dragit överdrivna symptombilder för en aningslös läkare för att slippa från ett arbete som jag vantrivdes hemskt med, bara för att få en eller ett par veckors andrum .. även om det var länge sedan. Jag är inte ensam .. människor är inte särskilt hemlighetsfulla när det gäller överutnyttjande i det lilla formatet.

Jag gör ingen skillnad på de riskkapitalister som letar kryphål i lagen för att kunna göra oskäliga vinster på medel som är avsatt till välfärden, kommuner och myndigheter som misshushållar med skattebetalarnas pengar, de kriminella grupper som genom bedrägerier utnyttjar systemet med bl.a personlig assistans och de som privat tillskansar sig ersättningar under falska uppgifter.

Vad gör det för nytta med högre skatteuttag om samhället ändå inte kan kontrollera att de pengar som redan finns går till rätt ändamål??

Varje skattekrona som är avsatt för välfärden och hamnar i fel ficka tas från dem som verkligen behöver dem för att leva ett värdigt och tryggt liv.

Det är en attitydfråga och en livsinställning .. både i stort och i smått, det är min fasta uppfattning!

Välfärden är ingen rättighet utan skyldighet. Välfärden är något vi gemensamt vill skapa för varandra .. eller borde vara det. Men vi är också ansvariga för våra egna liv, handlingar, kroppar och ekonomi, eller hur?

Varje gång någon använder välfärden i onödan så tas pengarna från någon som behöver dem bättre .. tänk om vi kunde börja tänka så?

Men för all del .. om några tycker att det är mer meningsfullt att hata dem som har pengar, oavsett hur de skaffat dem och oavsett hur många arbetstillfällen de genererar genom sin jakt på mer och bättre .. så var så god.

Om det känns lösningsinriktat att hata samhällssystemet utan att ha en realistisk och ekonomisk hållbar plan i beredskap, så stör det inte mig heller.

Den som vill odla sitt klasshat i bussar, på bloggar och i kommentarsfälten är inte heller i vägen på något vis .. förmodligen fyller det också någon slags behov?

Men det leder ingenstans.

Jag hatar ingen, men det betyder inte att jag inte ser systemfelen och behoven och därför, och i den mån jag kan, så kommer jag alltid att ställa upp för den som behöver hjälp att föra sin talan mot dem som hindrar honom/henne att få sina lagstadgade rättigheter.

Och det gör jag utan att hata en enda människa och utan att begära någonting i gengäld ...

DN, DN, AB, AB, SvD,