.. än att behöva se planeter utplånas. Utom möjligen att befinna mig på dem när det händer", är ett citat från Douglas Adams som känns rätt så aktuellt när jag försöker begripa svensk inrikespolitik just nu.
Jag lyssnade på Mona Sahlin i P1 i går och insåg att jag inte fattar vad
som har hänt, händer eller kommer att hända. Jag begriper inte ens hur de som
ser sig som "folkvalda" att styra vårt land ens kunde hamna på valbar
plats, än mindre varför de gör som de gör?
Det mesta är fullständigt obegripligt. Regeringen fattar beslut som enbart
handlar om att kunna klamra sig fast vid makten, oavsett hur kaosartat
resultatet blir för dem som ska leva med följderna .. och oppositionen lämnar
fullständig walkover för att slippa reda upp i det kaos som de till stora delar
är medskyldiga till.
Den enda röda tråd jag tycker mig se är Miljöpartiet. De som
"samarbetar" med dem verkar stå först i kön till den nya åkattraktionen "Drop of Doom".
Vi gick till val för fyra och en halv månad sedan .. det känns som en
evighet .. och vad fick vi? En nöjespark för politiker med Fritt Fall som den
mest populära sysselsättningen?
Hur många ser fram emot de kommande fyra åren?
Nästa år??
Vad kommer att bli bättre, eller i alla fall likvärdigt .. eller
åtminstone inte sämre?
Liiiite obehagligt känns det allt och då tillhör vår familj ändå dem som
inte är skuldsatta upp över öronen. Inte ens i höjd med öronen, om jag ska vara
ärlig.
Eftersom skarven mellan januari och februari är min depp-period på året så
ser jag nattsvart på tillvaron just nu .. vad
är det egentligen för mening med allting?? Någonting?
Det kändes liksom inte lättare att leva efter att ha lyssnat på MonaSahlin, måste jag erkänna. Hade jag inte redan varit deprimerad så hade jag
blivit det i går .. några fler makthavare av hennes kaliber och det är lika bra
att ge upp och satsa på rena överlevnadsstrategier. Köpa en mjölkko, gräva en
bunker, skaffa ett vapen som inte är allt för hemskt att handskas med, fylla
källaren med konserver, gräva upp gräsmattan och köpa sättpotatis.
Så jag försöker hålla mig ifrån nyhetsrapporteringen, politiken och hela den
vidhängande biddevitten och skaffar mig egna utmaningar. Hur mycket kan man
till exempel göra själv för under 100 kr?
Jag använde en stor bordsduk och 2 par gamla köksgardiner som jag av okänd anledning köpte på
loppis för ca 30 kr totalt, en del av spetsarna och banden från en fyndpåse på
40 kr och lade till lite gratisarbete och det här är resultatet.
Stockholm Fashion Week .. släng er i väggen!
Och nu känns det redan lite lättare, vilket förmodligen innebär att; om jag
inte kan påverka verkligheten så kan jag i alla fall skapa en verklighet som
jag kan påverka .. eller något liknande.
På en annan loppis hittade jag det här tyget .. 5,5 meter för 300 kr. Jag
tänker använda drygt 2 meter till en swagger efter ett mönster från sent
40-tal, dekorera det hela med en virkad spets med pärlor som jag köpte på
Tradera för 65 kr och sedan .. förhoppningsvis .. kommer jag att återuppstå
från deppträsket klädd som någon som levde i en annan, och lite begripligare,
tid.
Jag är inte någon rolig människa för närvarande, men i jämförelse med det
jag hörde på P1 känner jag mig som ett geni som kan uträtta underverk, när jag
gör saker av saker som någon annan inte ser några möjligheter hos!!