Hopp .. eller gilla läget?

Det har skrivits och skrivs hur mycket som helst om hur handlingsförlamat och planlöst vår regering agerar i en tid när det är viktigare än någonsin med ansvarstagande och ledarskap. Det har påpekats ett oräkneligt antal gånger att våra politiker verkar vara mer angelägna om att fördela skuld på andra partier än av att verkligen försöka lösa de mest angelägna .. och synliga .. problemen.

Det finns hur många som helst som skriver och häpnar över hur okunniga och verklighetsfrämmande våra makthavare verkar vara och det finns väl inte många som har kvar sitt gamla förtroende för nyhetsjournalistiken i största allmänhet och SVT i synnerhet?

Men det som jag tycker är mest anmärkningsvärt är bristen på hopp och förväntan, avsaknaden av förtroende och tillförsikt och den totala bristen på ljusglimtar som kan stimulera till engagemang och företagsamhet.

Det borde vara politikens största uppgift .. att få samhällsmedborgarna att känna att det är meningsfullt att ha förhoppningar, försöka, utvecklas och satsa på det de är bra på.

För alla är bra på något, det är min fasta övertygelse.

Jag är en kreativ människa som inte kan leva utan att ha ett, eller helst flera, projekt på gång samtidigt. En del blir bra, andra undrar jag varför jag överhuvudtaget började arbeta med?

Men så länge det finns färg, verktyg, grejor, odefinierbara material, saker och möjlighet att göra något av det så växer mitt förråd av Fantastiska Grejer som bara finns i ett enda exemplar.

Eftersom kreativa människor har en osviklig förmåga att hitta varandra även på de mest udda arenor, så känner jag massor av unika människor som tillverkar unika saker och Fantastiska Grejer som bara finns i ett enda exemplar.

Alla har vi en önskan att lätta på bördan för att få plats med alla nya FG som trängs som idéer, men inte får plats i bostaden eller förråden. Min stora dröm är att hitta en lokal där vi gemensamt kunde sälja allt detta unika samtidigt som vi kunde umgås och suga upp nya kreativa människor som också kunde lämna in överblivna FG till glädje för en förhoppningsvis överlycklig allmänhet.

Och så börjar man leka med tanken. Plocka in fakta i drömmarna. Räkna på en budget. Kolla upp regelverket.

Och så stupar det hela på kringkostnaderna, reglerna, redovisningstvånget, momsuträkningar, kostnader för kassaapparat, handikappanpassning och frågan om det är möjligt att bjuda på kaffe och hembakat utan tillstånd från Livsmedelsverket.

När en kreativ, entusiastisk grupp kommer så långt blir det lätt en lite ansträngd stämning. Vem vill avsätta dyrbar tid, som kan användas till skapandet av FG, för att sitta med en hopplös bokföring eller momsredovisning? Vem orkar ringa runt till alla inblandade myndigheter för att få hjälp att ta sig igenom ett snårigt regelverk och hur mycket skulle det egentligen bli kvar när skatten är betald?

Särskilt när det gäller en verksamhet när den största kostnaden ät TID som inte är avdragsgill.

Så vi gör som alla andra .. säljer lite si så där till dem som vet att vi finns eller som råkar passera.

Jag VET att jag säljer bra .. under förutsättning att staten inte är inblandad. De få gånger jag övertalats att delta på marknader eller vid andra tillfällen har jag sålt allt och haft med mig beställningar hem. Men eftersom jag har min huvudsakliga försörjning på ett annat och betydligt lättare sätt så behöver jag inte ens försöka försörja mig på det som jag helst skulle vilja försöka försörja mig på .. åtminstone till hälften.

Alla människor är bra på något. Även de som väntar i passivitet på asylboenden, sitter hemma fastlåsta i långtidssjukskrivning, utbrändhet eller arbetslöshet.

Sveriges hela system bygger på att ingen ska kunna orka försöka utan att riskera att förlora allt .. om det inte handlar om stooora företag med  ett 20-tal anställda. Vilket kallas för småföretag när politikerna talar om det.

De ofrivilligt passiva människorna som görs beroende av välfärdsstöden i form av bidrag förbjuds indirekt att ens försöka hitta en utväg ur sin hopplösa situation.

För säljer du så mycket som ett antal  vantar eller några hemsnickrad pallar, utan att redovisa .. så ryker bidraget all världens väg samtidigt som skatten höjs, om du blir påkommen.

Säljer du på Blocket, Tradera eller på din egen hemsida så riskerar du samma sak om någon nitisk utredare hittar dig och har du inga bidrag men säljer för att få den guldkant på tillvaron som en låg lön förhindrar .. så riskerar du att få skattemyndigheternas ovälkomna uppmärksamhet.

Den som vill ... bara försöka liite .. för att se om det går, finns anledning att satsa eller bara för att få innehåll i ett ensamt eller innehållslöst liv ska akta sig för att försöka .. det är budskapet uppifrån.

Var sak på sin plats och ordning i lådan. Arbetslösa ska vara arbetslösa, utbrända fortsatt utbrända, flyktingar instuvade på asylboenden och ensamma hjälpbehövande fortsatt ensamma och hjälpbehövande. Egna initiativ uppskattas INTE men beskattas däremot gärna.

Trainee-jobb och traineeplatser i all ära .. men vad är det för fel på att låta människor få försöka själva? Utan bidrag från skattebetalarna .. men utan att bidra till statskassan?

Vad gör det om någon med sjukpenning höjer sin självkänsla genom att tjäna någon eller några 100-lappar netto i månaden? Om en arbetslös kan hålla sig sysselsatt med något meningsfullt och på så sätt höja sitt bidrag till familjeinkomsterna med 500-1000 kronor någon enstaka gång?

Gör det verkligen så ont att inte få detta bekräftat statistiskt att denna lilla obetydliga möjlighet ska förvägras dem?

Men då kommer ju alla att FUSKA med skatten .. säger då vän av ordning upprört!! Det blir ORÄTTVIST .. skriker någon annan.

Och?

De som vill fuska gör det ju ändå och det fusk som verkligen svider i statskassan handlar inte om några stickade vantar eller en hemslöjdad pall .. det är jag övertygad om. Och förresten så får staten sitt i alla fall .. när den smygsäljande pensionären bidrar till systemet genom att omsätta sin 100-lapp i konsumtion.

Att göra något är bättre än att göra inget, eller? Men det kanske är ett rent kriminellt sätt att se på saken?

Det stora problemet med dem som fått förtroendet att leda landet är att de bara sprider hopplöshet, meningslöshet och omöjlighet omkring sig och inte bidrar med ens en gnutta hopp eller framtidstro. 

Samhällskontraktet är uppsagt men premien måste ändå betalas in till sista kronan. Vi gör som vi vill .. medan ni gör som vi vill, är det så de ser på det hela?

Bekräftelse är människans drivmedel ... och i Sverige upplever åtminstone jag att vi lider av svår bränslebrist när det gäller företagande, kreativitet och skaparkraft.

6mannen, Fnordspotting, Ledarsidorna,

Expr., Expr., SvD,

Hjälp till självhjälp .. eller svarta inkomster?

 I DN kan vi i dag läsa om systrarna Aurelia och Georgeta som brukade sitta och tigga utanför Coop i Gnesta.

Det är en fin historia om människors förmåga att hjälpa andra att resa sig genom att ge dem möjlighet att utnyttja sin egen kreativitet och skaparkraft.

Aurelia och Georgeta fick bo hemma hos en privatperson, fick tillgång till lokal och material och började tälja vackra, unika skedar och stekspadar, som tog mindre än en halvtimme att tillverka och inbringade 50 kr styck när de sedan såldes på marknader.

Det gav betydligt mer än de futtiga kronorna som timmar i snön och kylan inbringade utanför Coop.

Jag tycker att det är ett fantastiskt initiativ. Alla borde få samma möjlighet om de vill och kan.

Men hur fungerar den här typen av försäljning i förhållande till svensk lagstiftning? Gäller samma bestämmelser för utländska medborgare som ägnar sig åt marknadsförsäljning som för svenska? Har systrarna ett kassaregister med ett kvittosystem? Betalar de moms och skatt och redovisar de plikttroget intäkter och utgifter?

Och det härbärge där de nu bor .. betalar de för mat och logi eller tar de med det som en förmån i bokföringen?

Jag är absolut för en fri och okontrollerad konsthantverksmarknad .. för alla .. och ingen skulle vara gladare än jag om alla passiva tiggare förvandlades till pigga och glada småföretagare.

Vi har alldeles för lite av den här sortens initiativ i vårt millimeterrättvisa och strängt regelstyrda land, där till och med en begagnad HM-klänning .. som ursprungligen kostade en hundralapp .. beskattas med 25% moms när den säljs för 40 kr i en secondhandaffär.

Om en "vanlig" hemlös skulle få samma möjligheter som de rumänska systrarna .. hur skulle samhället reagera då? Enligt DN säljer Aurrelia och Georgetta "hundratals" skedar och stekspadar .. med en tillverkningstakt på 2 st per timme vilket då ger 100 kronor i timmen. Hur kommer skatteverket och hjälporganisationerna att reagera på det?

Till nästa vecka ska de tälja ett hundratal skedar och stekspadar till ett event i Stockholm. En företagare involverad i Art lab har lovat att sälja skedarna på sin kommunikationsbyrå i Stockholm. Han är intresserad av socialt företagande och försöker hitta en plattform och distributionskanal för fler rumänska hantverkare. Det bästa vore om de kunde tillverka skedar, fårskinn och koppar i Rumänien och sälja här, säger Moa Grundemark .. som är initiativtagaren som möjliggjort hela verksamheten.

Jag är otroligt nyfiken på hur våra myndigheter kommer att förhålla sig till den här sortens hjälp till självhjälp som i alla andra fall betraktas som olagliga svarta inkomster?

Kanske de rumänska systrarna kan öppna en dörr för alla andra kreativa och skapande människor med dålig ekonomi. "Vanliga" hemlösa med ovanliga idéer, kreativa pensionärer med enbart garantipension, konstnärligt begåvade människor som lever på försörjningsbidrag utan möjlighet att förgylla vardagen, utan risk att få bidraget indraget .. varför ska vi missunna dem att hjälpa sig själva, så att de ser möjligheter i stället för omöjligheter, hopp i stället för hopplöshet?

Får de också tillåtelse att släppa loss sin inneboende kreativitet och skaparlust så de kan tillverka fantastiska saker som sedan säljs i hundratal på trevliga marknader .. så andra kan få möjlighet att köpa unika ting, utan att betala varken moms eller skatt?

I så fall tror jag, på fullt allvar, att vi skulle få ett mycket roligare, mer tillåtande, hoppfullare och inspirerande samhälle.

Det skulle väl inte vara allt för hemskt och orättvist om de som har lite kan få lite mer ... även om grundförutsättningen vilar på skattemedel?

Arbetskraft!! ..

.. det är ett sån´t där ord som jag går igång på. Förmåga, kreativitet, skaparkraft, möjligheter, frihet, individuellt, unikt, lustfyllt .. det är också ord som triggar igång något inom mig .. så det är väl förmodligen därför jag inte tänder på oppositionens lockrop, som mer handlar om att följa, regler, manualer, anpassning, gå i takt, slipa av det avvikande och leva enligt den för tillfället gällande normen.

För .. om jag tycker det är roligt .. så hoppar jag gärna på kommando. EN gång! Men om någon begär att jag ska hoppa oavbrutet utan att ifrågasätta varför .. då står jag tjurigt fastlimmad vid marken.

När jag känner oro, är deprimerad, understimulerad, stressad eller .. som nu .. saknar cigaretter, så vill jag GÖRA något. I allra värsta fall så blir den känslan så tvingande att jag i brist på bättre klickar in mig på Tradera och köper en hellång kjol som förhoppningsvis går ihop i midjan trots att den är en storlek för liten?

Men rolig är den, och i en färg som jag normalt sett aldrig använder .. så tyget kanske kan bli något helt annat?

Jag är inte alls manisk på något sätt .. men för några dagar sedan var jag så rastlös att jag köpte fem rosa paraplyer för bara 50 kr styck! Ett otroligt FYND .. om jag bara kan komma på något bra att göra med dem? Men om jag får lite respons så kanske jag har fixat årets julklapp redan nu??

Arbetskraft!

Möjligheter!

Skaparkraft .. eller skaparlust!

Kreativitet och initiativrikedom!

Det är ord som nästan har sin egen färg.

Och på tal om färg så var Maken och jag på en pyttepytteliten bilmässa i ortens idrottshall i går. Där hittade jag en fantastiskt roligt lackad Audi och där tändes ett starkt behov av en UNIK bil med eget mönster.

Så när jag fick veta att bilen var folierad, vilket bara kostar en bråkdel av vad en hellack går på, så tändes också möjlighetens ljus.

Men HUR ska min bil se ut, om jag nu får till det på något sätt?

 Rosa .. helt absolut. Kanske med någon rolig graffiti på bakluckan? En katt på motorhuven? Kanske en helprickig bil med svart tak .. eller en BLOMMIG??

Det här kräver nog en hel del tankearbete .. och pengar .. så jag tar tacksamt emot alla tips och idéer, även om jag förmodligen kommer att göra ett helt idiotiskt val till slut .. eller ger upp hela projektet.

I vilket fall som helst så är det en rolig tanke att leka med, i stället för att försöka förstå en valrörelse som mest handlar om att säga så lite som möjligt.

DN, DN, DN, Expr.,

Bubbavel

Tillväxt utan tillväxtvärk, eller ..

.. släpp lös kreativiteten och skaparkraften som kvävs under den statliga klåfingrigheten.

Är det någon som gjort sig besväret att gå in på Tillväxtverkets hemsida med anledning av den senaste tidens rapportering om miljonfrosseriet?

I så fall .. var det någon som fick ut något begripligt av vad som stod där?

Själv tror jag att jag förstod att Tillväxtverket under förra året hade ett disponibelt anslag på 3.625 miljoner kronor och verksamhetskostnader på 446 miljoner. Av verksamhetskostnaderna var 49% personalkostnader, vilket åtminstone jag får till drygt 200 miljoner kronor.

Men vad gör de alla 350 medarbetarna på de 11 kontoren som finns på 9 orter?

Jo, Insatser för företag och regioner?

Utvecklar Företagarsajten verksamt.se?

Undersökningar om svenska företags villkor och verklighet .. vilket gav slutsatsen att 3 av 4 småföretag vill växa?

Omfattande ansträngningar för att "lägga grunden till nästa strukturfondsperiod 2012-2020"?

Vad strukturfondsprogrammen innebär framgår inte på något sätt som känns begripligt för mig i alla fall. Läs själva .. "Sverige har åtta regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning.

De åtta regionala strukturfondsprogrammen finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och av nationella offentliga medel. Privat medfinansiering uppmuntras, även om den inte kan ersätta offentlig medfinansiering.

Programmen har utarbetas i en bred krets av aktörer på regional och lokal nivå och bygger på befintliga partnerskap för regionala tillväxtprogram och strukturfondsprogram.

Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) syftar till att minska den regionala obalansen inom EU. ERUF finansierar insatser inom infrastruktur, sysselsättning, lokal och regional utveckling."

Vad? Hur? Varför? Resultat????????????????????????

Alla dessa pengar, alla dessa kostnader för att alla dessa tjänstemän ska kunna begrava sig i papper, statistik och undersökningar, alla dessa sammanträden, möten, samtal, middagar, seminarier och avkopplingsresor .......... och denna totala fixering vid att ett litet företag är ett som startar med miljonlån och många anställda.

Som exempel på motsatsen kan väl nämnas att Ingvar Kamprad började i sin egen källare, utan Tillväxtverk och bidrag från staten .. men sålde förmodligen inte varenda stol för vita pengar .. och se hur det gick för honom!

Tänk om vi i stället för ett Tillväxtverk kunde få ett eller två skattefria år för den som vill starta ett litet enmansföretag på egen bekostnad. Ett litet, litet företag för att testa och utveckla den egna kreativiteten, de egna idéerna och det egna kunnande?

Att få satsa sin egen tid, sina egna pengar och sin egen kreativitet på ett projekt som ger åtminstone pengarna tillbaka och tillfredställelsen i att åstadkomma något utan att staten är där och petar och lägger sig i.

Visst .. en del ledsnar och lägger det som kommer in på konsumtion, men eftersom det inte har inneburit några kostnader så handlar det om så små summor i förlust för staten att de kostat mer att administrera än vad de hade givit i eventuella skatteintäkter.

Men tänk på alla dem som får luft under vingarna. Som lyckas nå ut och får en VINST. En vinst som kan investeras och skapa ytterligare flygförmåga och som ger mer intäkter som kan återinvesteras och kanske till och med lämna utrymme för en anställd och möjlighet uppfylla alla krav som ställs på en liten företagare.

Så går det också att bygga "Fler och växande företag. Stärkt regional utveckling" .. särskilt i glesbygd och det gör det också "Enklare att starta och utveckla företag". Vilket är själva idén med hela Tillväxtverkskolossens existens.

Tänk om staten kunde låta alla dessa kreativa företagarämnen få göra sina första smärtsamma misstag i fred, ta sina första stapplande steg i fred och få skörda de första blygsamma frukterna av sina ansträngningar i fred .. oavsett om de lever på lönearbete, a-kassa, sjukpenning eller försörjningsstöd medan de gör det. För finns det en chans för människor att resa sig ur ett underläge så tycker jag att det är värt att ge dem den .. även om de tjänar en slant på det.

Det tycker jag att de är värda i så fall!

Att vilja är inte alltid att kunna .. men att kunna ta risken, inte få eller våga försöka det tar effektivt död på all kreativitet och skaparkraft och är det något som vi behöver så är det känslan av att allt är möjligt, att det finns framtidshopp, att det går att hitta egna lösningar och att jag får försöka skapa min egen framtid om jag bekostar det själv till att börja med.

Jag tror i alla fall att ett sådant experiment som bara kostar uteblivna eventuella skatteintäkter skulle skapa fler småföretagare till en betydligt lägre kostnad än ett gigantiskt Tillväxtverk som lägger ner miljoner på att nå slutsatsen att tre fjärdedelar av småföretagarna i Sverige vill växa sig större.

Men det låter ju så lätt att jag förmodligen har helt fel.

DN, DN, DN, DN, DN, SvD, Expr., AB,