I Köpenhamn avlossades i går ett stort antal skott .. minst 30 enligt
uppgift .. under en debatt om yttrandefrihet. En man dör och 3 poliser
skottskadas .. men det kunde ha blivit så många fler.
Några timmar senare avlossades skott mot en synagoga, en man dör och två
poliser skadas.
I dag på morgonen sköt polisen en man som påstås vara gärningsmannen.
På tidningssidorna kallas angreppen för "extremism"? I en bisats kan uttrycket "radikala islamister" förekomma och
på varenda tidningssida är alla rörande eniga om att terror är någonting
alldeles förfärligt.
De svenska politikernas reaktioner är ängsliga och försiktiga och tystnar
snabbt.
Ungefär lika snabbt som efter det att alla utropat sig till "Charlie" efter angreppet mot
satirtidningen Charlie Hebdo.
Det är inte utan att jag börjar tänka på Gullivers resor av Jonatan Swift.
Gulliver kom till ett ett mycket
litet land, fjättrades av mycket små
människor som ansåg sig överlägsna
och utvalda och diskuterade och krigade om viktiga saker, som från vilken ände man ska knäcka ett ägg.
Gulliver lär sig språket och skapar vänskapsband, men lämnar landet då han
inser att matförråden inte kommer att
räcka för evigt.
Jonathan Swift skrev Gullivers resor som en satir för att belysa sin tids
sociala missförhållanden och för att "lämna
över till läsaren att själv inse hur löjligt dåtidens europeiska samhällsskick
många gånger var. Det kunde under 1700-talet även i västvärlden vara mycket
riskabelt att kritisera samhället öppet".
Är det någon mer som känner sig som Gulliver? Fjättrad av tusentals små
twittertrådar, skapade av mycket små människor?
Är det någon som känner igen samhällsklimatet på 1700-talet, där en liten
elit styrde så att det var mycket riskabelt att diskutera samhällsproblemen
öppet?
Richard Herrey skrev några upprörda rader om att det var en sjuk religion
i ett sjukt land när en iransk kvinna hamnade i fängelse efter att ha bevistat
en volleybollmatch.
Det skulle han inte ha gjort ..
skampålen restes på rekordfart av upprörda lilliputaner.
Marcus Birro dristade sig till att twittra .. Vad har den största delen av världens terrorism gemensamt? Islam. Fakta.
... och blev fullständigt massakrerad av lilliputanerna. Och när han tog sig friheten att äta lunch tillsammans med dem som utsetts till "det knäckbara ägget" i Lilliputland .. så vässades skarprättarens svärd och gamarna
samlades runt stupstocken.
Vilket bevisar att yttrandefriheten inte omfattar alla yttranden och att
alla sanningar inte är allas sanning ... och att den sanna sanningen inte
alltid är den verkliga sanningen .. i Lilliputland.
Så vad säger vi när människor attackeras och dödas på möten där de
diskuterar yttrandefrihet? Hur förhåller vi oss till människor som Lars Vilks
som provocerar .. och inte gör det särskilt skickligt .. när de utsätts för
mordförsök? Vad säger vi när våldet kommer obehagligt nära ..?
FY??
Yttrandefriheten är oskattbar och viktigt och inget ska få stoppa det fria
ordet ... men?
Detta är ett "politiskt"
attentat utfört av "extremister"
och inget annat ... puh!
Vilken politik och vilkar extremister är onödigt att ge sig in på om det
inte handlar om den livsfarliga högerextremism .. någon eller några kan ju bli
kränkta.
Det känns obehagligt.
Vi verkar ha lämnat walkover till lilliputanerna?
