Hur gör vi med våra sexuella fantasier ..??

Jag har med stigande förvåning följt åtalet för barnpornografibrott som väcktes mot en i mangakretsar känd serieöversättare, som i sin dator hade tecknade bilder av pornografisk karaktär.

Mangaserier, teckningar och hela kulturen runt mangabegreppet är något som jag är otroligt intresserad av. Men jag tror inte det är på riktigt!!

Men, visst kan jag köpa att någon kan få en sex-kick av mangafigurer i en erotisk situation, förr i världen fick människor det av att läsa erotiska skildringar i böcker .. ja, förmodligen än i dag? En del går igång på underkläder i en postorderkatalog eller på grannens klädstreck .. och när jag var bara barnet så tyckte jag att den tecknade Peter Pan var det sexigaste som fanns.

Dessutom så tror jag inte att rättsamhället i dag skulle uppskatta de pappersdockor som jag och min bästa kompis ritade, klippte ut och lekte med i allra största hemlighet.

Hur man reagerar på det man ser beror ju på vem man är och VAD man tolkar in i bilden/texten.

Människans förmåga till fantasiupplevelser är ju fantastisk .. och det finns väl inte någon som inte någon gång har haft en trevlig stund tillsammans med sig själv och fantasin?? Eller ...??

Hur gör vi nu? Ska vi förbjuda ALLT som kan "tolkas" som osunt och olagligt .. även om det bara är fiction och påhitt?? Har vi inget omdöme alls själva .. ??

Får barn äta bananer .. eller kan det få en människa att kliva över de gränser som bör finnas mellan barn och vuxna?? Gamla tiders keruber eller små nakna änglar som smyckar bokmärken och kyrkorum .. ska vi måla över dem på strategiska ställen?

Hur står det egentligen till med Kalle och Kajsa Anka som traskar genom livet med kläder bara på överkroppen????

Får vi TÄNKA?? Skapa bilder i huvudet som kanske rent av är olagliga .. och njuta av dem??

Jag tycker att barnpornografi är vidrigt och kan inte för mitt liv begripa hur någon kan befatta sig med det. Men detta handlar inte om riktiga barn, inte ens riktiga människor .. bara barn/människoliknande seriefigurer i en fantasivärld .. går det att begå övergrepp mot dem??

Visst, det finns människor som i sin sexualitet är farliga för barn .. men tar de omvägen över serieteckningar eller tillfrisknar de i brist på sådana??

Gör det någon skillnad alls om de finns eller inte?

Och om det är någon som får en stunds enskild sex-upplevelse genom att bläddra i en mangatidning så sker ju upplevelsen i personens huvud, i fantasin .. och då är det kanske sundare att h*n har en mangafigur framför ögonen än en bild på ett riktigt barn.

Eller ska vi förbjuda bilder på barn .. för säkerhets skull??


EXPR., AB, AB, AB, SvD