På Aftonbladets ledarsida kokar upprördheten över kronprinsessan Victorias val att låta sin pappa föra henne till altaret.
"Säg nej, Ärkebiskop Arne Wejryd" .. vädjar man desperat!!
"Hon måste gifta sig enligt god svenskkyrklig tradition" .. ropar man upprört!!!
"Det är ett brott mot både svensk tradition och mot Svenska kyrkans vigselordning!" .. utbrister man panikslaget.
"Så gick det inte till när kungen och Silvia gifte sig för 30 år sen. Varför ska det gå till så nu? .. frågar man sig förtrytsamt.
Ja, jisses .. det var inte länge sedan det var en våldsam debatt om samkönade pars rätt till kyrklig vigsel .. då var det kärlek för hela slanten. Hade någon talat om "god svenskkyrklig tradition" då hade väl vederbörande blivit hängd. För att inte tala om "brott mot Svenska kyrkans vigselordning" eller om hur mamma och pappa gifte sig för drygt TRETTIO år sedan.
Vi gifter oss ute eller inne, i kyrkor eller bygdegårdar, på flygplan och kryssningsbåtar och en del gifter sig till och med under vattnet i sina dykardräkter.
Är det då för mycket begärt att vår kronprinsessa får bestämma ett litet uns själv när det gäller hennes eget bröllop.
Och .. vem vet .. kanske är det av omtanke om den blivande maken hon gör det här valet??
Kanske vill hon bespara honom den långa promenaden fram till altaret inför världens alla ögon .. det måste ju i sanningens namn vara ett fullständigt eldsprov för någon som inte är uppvuxen i offentlighetens ljus!!
Så spar på krutet ni som aldrig annars går i kyrkan. Om det är en "amerikansk" tradition som gör sitt intåg spelar väl ingen roll .. för de flesta är bröllopet en möjlighet att göra något storslaget och en manifestation av sin kärlek ..
.. en slags parad av stolthet/pride över sig själva.
Längtan bort. Realiteterna
1 timme sedan
