fredag 25 januari 2019

Medan våra folkvalda ..


.. sitter i värmen och smider planer, smutskastar varandra och lägger ut dimridåer ägnar sig det okända folket utanför storstäderna åt snöskottning.

Det finns inte en enda muskel i min kropp som inte deltagit i denna folkhälsosamma sysselsättning. Inte mindre än TRE gånger i dag har jag skottat något som kan jämföras med ena halvan av en fotbollsplan, och just nu stånkar Maken med den fjärde skottningen.

Men jag är inte bitter. Inte ens avundsjuk.

Däremot blir jag nästan oförskämt uppiggad av Hexanmexans rapport om bidraget till Kulturens senaste bidrag till Kulturupplysningsbidrag bland de allra minsta bland oss .. fåglar, humlor, skalbaggar, maskar och svampar.

Det är ju rörande – tänk att ingen tidigare har uppmärksammat detta kulturella hålrum hos naturens mindre invånare?

Fyra konstnärer kommer att knytas till projektet och deras uppdrag blir att skapa konst som riktas direkt till naturens minsta livsformer.

Projektets säregna karaktär gör att det konstnärliga resultatet skulle kunna bli av en sort som inte kan uppfattas av en mänsklig publik.

Bidraget från skattebetalarna, som ska möjliggöra denna viktiga kultursatsning, är blygsamma 1 030 000 kronor.

Men? Om nu naturens minsta livsformer – de sk bytesdjuren - stannar upp och funderar över vad konst egentligen är och om den alls existerar – ökar då inte risken för att de i stället för att få ett kulturellt lyft i tillvaron, blir naturens större livsformers middag?

Och om denna kulturella gärning får genomslag hos naturens mest skyddslösa finns det ju också risk för utrotning och i förlängningen också skador i den naturliga mångfald som är så oändligt värdefull för vår miljö?

Utan humlor skulle vi stå oss slätt, skalbaggar och maskar är oerhört viktiga för jorden och om våra bin hellre ägnar sig åt kulturupplevelser och kulturupplysning än pollinering då är kan det här projektet landa i något ännu värre än den uppvärmning av planeten som ”alla” är engagerade i.

Här har vi verkligen ett område där miljöengagerade influensers kan både kan ge en röst åt utsatta grupper, uttala sig om demokratins betydelse bland naturens minsta livsformer OCH rädda miljön.

Samtidigt!

Men svampar?

Jag blir i alla fall liiiite nyfiken. Hur ser planerna på kulturupplysning bland svampar ut?




måndag 21 januari 2019

JÖKboet?



SVT/SR använder sig av begreppet en blåbrun regering och det blåbruna blocket när de intervjuar Jonas Sjöstedt i Ekots lördagsintervju. Visserligen slänger Monica Saarinen in en brasklapp – det är vänsterledarens ord - de tre gånger hon, med illa dold förtjusning, använder uttrycket, men det är uppenbart att det är så här det ska se ut framöver.

Det är lite märkligt, sett ur ett gräsrotsperspektiv? Jag trodde att själva idén var att blockpolitiken var av ondo och skulle förpassas till historiens skräphög?

Men om det nu ändå måste skapas ETT block, som åtminstone public serviceanställda kan vara emot, så kan väl ingen ha något att invända mot att vi, som gärna hade sett en annan regering, använder oss av något av begreppen JÖKarna eller JÖKboet när vi hänvisar till den vi fick?




söndag 20 januari 2019

Utmärkelsen ”Årets Bild 2019” går till Roger Turesson, ..


.. om jag får någonting att säga till om.

När jag såg den i DN:s papperstidning i går kastade jag mig genast över nättidningen för att kunna länka till den, men förgäves. ”Någon” hade förmodligen insett vilken möjlighet till roliga memes som den kunde ge upphov till bland den oupplysta delen av befolkningen som DN försöker frälsa med sin agendasättande journalistik.


Efter ihärdigt sökande hittade jag till slut en otydlig variant i Johan Ingerös twitterflöde och det är ju bättre än ingenting. För den här bilden säger mer än tusen ord om regeringsbildningens final.

För som Johan Hakelius skriver i Expressen .. Vi är alla offer för den stora blåsningen. 7 495 936 röstberättigade, varav exakt ingen röstade för en vänsterminoritetsregering med högerliberal politik dikterad av ett åttaprocentsparti.

Men så hittar jag Bilden på Roger Turessons instagramkonto, vilken lycka! 

Men jag törs inte kopiera den eftersom jag har lite dålig koll på vad som gäller, men det är ju inget som hindrar att jag lägger in en länk HÄR, eller hur?


Om jag dessutom skulle publicera en interiörbild över det hörn där den Makalöse Maurice har sin privata sandlåda, så är väl inte det heller något brott mot upphovsrätten?

Den Förskräcklige Maurice egen kommentar till det hela är .. Det är skillnad på möss, människor och KATTER. En katt skulle aldrig fräsa eller ryta ifrån och samtidigt acceptera att bli någon annans middag!

Nu är det ju inte riktigt det som det handlar om .. försöker jag.

Det där tror du inte själv på .. hånler Katten.

lördag 19 januari 2019

Min katt, den Makalöse Maurice ..


.

 .. som tillhör kattvänstern (KVPm) och är en sann mjauist – ni vet, av människan efter förmåga till Katten efter behov – har plötsligt fått för sig att Kd står för Kattdemokraterna.

Något som han anser bekräftas av detta meddelande ..



Så roligt och smart att det måste ha tänkts ut av en Katt .. spinner han stridslystet. En riktig Katt lägger aldrig ner vapnen, ser sig aldrig som besegrad och det är inte storleken som betyder något, utan hur fast du är i din övertygelse!

Och din övertygelse är? .. frågar jag.

Om JAG mår bra, så mår du bra! Visa klorna och gör någonting i stället för att sitta här och gnälla.

Jag ska tänka på det till i morgon .. svarar jag som faktiskt piggas upp av löftet om en rabattkod på politiskt medlemskap. 

Vad är det som hindrar mig från att vässa klorna tillräckligt mycket för att bli medlem i KD, nu när hälften av borgerlighet har blivit socialdemokrater?




fredag 18 januari 2019

It´s all about the money.



 

Nu har vi blivit ”räddade” från Sverigedemokraterna två gånger. Först med DÖ och nu med JÖK och jag hoppas innerligt att vi slipper bli räddade med något liknande nästa val – när det nu blir.

Men vad är det då för hemskt och förfärligt som vi blir räddade från?

Ja, inte är det från kriminalitet, sexuella övergrepp, väntetider i vården som i värsta fall leder till döden, hemlöshet, bostadsbrist, ett rättssystem med dubbla måttstockar eller indragna hjälpinsatser för funktionshindrade.

Hur många har hört någon av våra partiledare tala lika varmt och engagerat i dessa frågor som de gör när det gäller att rädda oss från det nationalistiska, populistiska och fullständigt livsfarliga partiet Sverigedemokraterna?

Men är det verkligen själva partiet som de är så rädda för?

Finns det något annat som skakar de ”anständiga” partierna i grunden?

Innan SD klev in i bilden delade de sju ”anständiga” partierna, under mandatperioden 2002 – 2006, på 599 miljoner kronor i statligt partistöd.

(Statligt partistöd utbetalas till partier som är (eller nyligen har varit) representerade i riksdagen, alternativt uppnått en röstandel av 2,5 % i något av de två senaste riksdagsvalen.)

Dessutom var alla 349 riksdagsledamöter som uppbar ersättning i riksdagen också ”anständiga” riksdagsledamöter.

Men nu har Sverigedemokraterna tagit 62 platser i riksdagen. Platser som de sju sett som sina och nu förlorar. Men inte nog med det – de är också med och delar på partistödet/partibidraget!

Partibidragets belopp för stödåret 2016/17 var …

Socialdemokraterna     45 313 650
Moderaterna                37 174 800
Sverigedemokraterna   21 659 100
Miljöpartiet                    14 544 450
Centerpartiet                 13 670 400
Vänsterpartiet               13 312 800
Liberalerna                    12 930 900
Kristdemokraterna        11 858 100
Feministiskt initiativ     1 666 500
Totalt                         172 130 700

En annan form av bidrag ges också av Riksdagen för partigruppernas och riksdagsledamöternas arbete i riksdagen. Det bidraget betalas också till partikanslierna.

Det finns alltså ytterligare en anledning till våra anständiga partiers rädsla för ett nytt, och växande parti.

Men vilka är det de räddar med sina DÖ och JÖK krumbukter?

Oss, eller sig själva?


torsdag 17 januari 2019

Om jag var Moderat eller Kristdemokrat ..


.. så skulle jag inse att vad vi än gjorde, vad vi än sa och vilka konstiga avtal vi än skrev inför den kommande valrörelsen .. när den nu blir .. så finns det inget sätt att försvara sig mot fem partiers ihärdiga SD-smutskastande.

Det är dags att avstå från att delta i det SM i kast med liten sverigedemokrat som pågått sedan 2010.

För det första har Sverigedemokraterna blivit betydligt större, för det andra har de blivit betydligt tyngre och för det tredje har styrkeförhållandena i den här tävlingen blivit så ojämlika .. 5 partier mot 2 .. att SM-medaljen i kast med stor Sverigedemokrat redan är vunnen innan tävlingen ens har påbörjats.

Att sitta och vänta på att Centern och Liberalerna ska komma tillbaka är fel väg. De som trodde på Alliansen kommer inte att chansa på att den återuppstår igen så länge som Annie Lööf och Jan Björklund finns kvar i sina partier.


Men om beröringsskräcken med SD ändå fortfarande är så stark att det är totalt uteslutet att ens samtala om frågor där det finns en gemensam samsyn, så är det väl ändå dags att informera väljarna om i vilka frågor M och Kd kan tänka sig att söka stöd hos Sverigedemokraterna.

Eller inte ta emot stöd från Sverigedemokraterna?

Vården är en sådan fråga. Både sjukvården, äldrevården och psykvården behöver ärliga politiker som inte offrar värdefull tid på att ducka för att inte träffas av skurar av sverigedemokrater, kastade av det andra laget. Våra politikers enögda engagemang i tävlingen om vem som tycker sämst om Sverigedemokraterna har redan tagit så mycket fokus från livsviktiga frågor att det har kostat alldeles för mycket i väntetider och kanske också människoliv.

Kan Centern och Liberalerna bli Socialdemokrater om Socialdemokraternas partiledare imiterar Ulf Kristersson, trots att han fortfarande samarbetar med Vänsterpartiet, så tror jag inte att väljarna tar illa upp om Moderaterna och Kristdemokraterna öppet och ärligt deklarerar att den svenska välfärden är så viktig att de tacksamt tar emot allt stöd som ger ett tryggare och mer välfungerande samhälle med en handlingskraftig polis, en effektivare sjukvård, en mänskligare äldreomsorg och ett mer realistiskt förhållningssätt till den ökande kriminaliteten och de ökande sexualbrotten.

Om det är möjligt skulle jag också vilja se ett öppet samtal som resulterar i en överenskommelse om vilka frågor som det finns samsyn i och vilka frågor som de tre partierna kanske aldrig någonsin kommer diskutera gemensamt.

Helst utan Hemliga Lappar och Hemliga Rum.

Helst med fullt ansvarstagande från alla parter och helst i god tid före valet. När det nu blir?

Men det är väl för mycket begärt?

För det verkar vara mycket lättare att svika alla vallöften till förmån för ett SM i kast med betydligt större Sverigedemokrater under ytterligare en valrörelse och ännu fler oändliga, resultatslösa samtal med en stackars talman.


onsdag 16 januari 2019

SVAMp-regeringen?



 Nu när Vänsterpartiet har fått ett Hemligt Papper på att han ingår i regeringsunderlaget och Centerpartiet och Liberalerna verkar vara de enda kvarvarande partierna i den före detta Alliansen är det väl rimligt att kalla en regering som består av Socialdemokraterna + Vänsterpartiet + Allianspartierna + Miljöpartiet för SVAMp-regeringen.

Eller kort och gott för SVAMparna?