”Landet har en regering som saknar roder” ..

.. är rubriken på en osignerad ledartext i Expressen som avslutas med orden -  ”Stefan Löfvens svaga ledarskap skadar Sverige”.

Jisses, minnet är kort på en tidningsredaktion. Jag för min del tycker att det var som i går när Stefan Löfven gav klara besked om att han tänkte styra landet genom att ”sitta på styråran”. Något som borde ha gett en fingervisning om att han inte hade större kaptensegenskaper än vad som behövs för att framföra en roddbåt med besättning – om ens det.

Det var i september 2015, när Sverigedemokraterna förklarade att de hade för avsikt att fälla hans regeringsbudget, som Stefan Löfven självsäkert deklarerade att ..  "Det är vi som sitter på styråran och vi avgör när debatten är avslutad".

Jag påpekade redan då att det faktiskt är helt omöjligt att styra någon som helst farkost genom att sitta PÅ styråran och att styråra är ett begrepp som används på relativt små farkoster eller äldre varianter, typ vikingaskepp, där besättningen, ofta trälar, tvingas ro som besatta för att föra flytetyget framåt och helst i rätt riktning.

En lite märklig liknelse för ett lands regeringschef att använda sig av när han precis bildat en ”handlingskraftig regering” för att föra landet framåt? Framför allt om fartygets kapten envisas med att sitta på styråran som är förutsättningen för att kunna ta ut någon riktning alls.

Bilden av ett vikingaskepp där vi alla ror för livet medan Stefan Löfven sitter på styråran och blockerar alla möjligheter till styrning kändes inte direkt lockande där och då.

Därmed inte sagt att jag inte är villig att ro. Men när båten senare döptes till DÖ och omdöptes till JÖK och fortfarande bemannas av ett gäng handlingsförlamade styrmän och en kapten som blockerar styråran genom att sitta på den så verkar det meningslöst att ens försöka.

Då .. i september 2015, tvivlade jag på att fartyget överhuvudtaget skulle vara sjödugligt och i dag 2019 bekräftar Expressen att det fanns fog för mina misstankar.

Nu är det drygt tre år kvar av galärkontraktet regeringen har med medborgarna, och det är rätt lång tid för en del, men Stefan Löfven visar inga tecken på att flytta sig från styråran de närmaste tre åren så vi får väl ställa in oss på att ro som bara den om vi vill hålla skutan flytande fram till nästa val.

Bland Annie Lööfs 73 punkter för ett bättre Sverige

.. finns en brådskande och livsnödvändiga reform som svenska husägare så länge har saknat – rätten att slippa ansöka om bygglov för att bygga en ny altan.

Nu föreslår regeringen i en lagrådsremiss att vissa typer av altaner från och med den 1 juli helt ska undantas från bygglovskravet. Som vi har längtat efter att bli befriade från detta tunga ok, eller hur?

Nu kan alla bygga sin egen altan, under förutsättning att alla har ett eget hus att bygga altanen till. Men det är ju inte så viktigt i sammanhanget antar jag, eller kanske det kan bli möjligt att bygga en helt fristående altan, om man kan lägga rabarber på en markplätt som kan härbärgera en altan som inte är högre än 1,8 meter och med ett avstånd på 4,5 meter till tomtgränserna?

Men Annie Lööfs reformiver handlar inte bara om altaner. För alla som har en egen gård väntar ett enastående erbjudande under 2020 - ett slopat krav på bygglov för den som har lite pengar över och vill bygga ett kafé, ett ridhus eller liknande i anslutning till sin gård!

Woow!! Jag är säker på att alla som har en egen gård ligger i startgroparna för att bygga ett lönande kafé, ett ridhus eller kanske till och med ett litet danspalats för att få lite trevlig extra sysselsättning efter den vanliga arbetsdagen.

Men för oss som saknar gård att bygga i anslutning till? Kan inte vi också få bygga ”något liknande” om vi har tillräckligt mycket mark i anslutning till bostaden? Eller på altanen? I stället för altanen?

Jag skulle kanske inte kunna bygga ett ridhus, men en liten kiosk, ett kafé med trädgårdsservering eller en secondhand-bod skulle ligga inom möjligheternas gräns.

Men nu handlar dessa reformer inte om mig utan om Annie Lööfs planer för Sverige, och då kan jag inte låta bli att tycka att det är våldsamt roligt att den första JÖK-reformen som sjösätts förmodligen kommer att döpas och gå till historien som …

BOLUND-ALTANEN!!

Sveriges villaägare tackar säkert Miljöpartiet för den nya altanförmånen som förhoppningsvis följs av att de också blir befriade från bygglov för glasverandan Strandhäll eller glashuset Annika.

.. och så ser vi fram emot Wallström-ridhusen, Löfven-kaféerna och Morgan Johansson-valserna på de nyrenoverade logarna.

JÖKboet?

Steget Efter

SVT/SR använder sig av begreppet en blåbrun regering och det blåbruna blocket när de intervjuar Jonas Sjöstedt i Ekots lördagsintervju. Visserligen slänger Monica Saarinen in en brasklapp – det är vänsterledarens ord - de tre gånger hon, med illa dold förtjusning, använder uttrycket, men det är uppenbart att det är så här det ska se ut framöver.

Det är lite märkligt, sett ur ett gräsrotsperspektiv? Jag trodde att själva idén var att blockpolitiken var av ondo och skulle förpassas till historiens skräphög?

Men om det nu ändå måste skapas ETT block, som åtminstone public serviceanställda kan vara emot, så kan väl ingen ha något att invända mot att vi, som gärna hade sett en annan regering, använder oss av något av begreppen JÖKarna eller JÖKboet när vi hänvisar till den vi fick?

Min katt, den Makalöse Maurice ..

.

 .. som tillhör kattvänstern (KVPm) och är en sann mjauist – ni vet, av människan efter förmåga till Katten efter behov – har plötsligt fått för sig att Kd står för Kattdemokraterna.

Något som han anser bekräftas av detta meddelande ..

kd.nu/blimedlem

Så roligt och smart att det måste ha tänkts ut av en Katt .. spinner han stridslystet. En riktig Katt lägger aldrig ner vapnen, ser sig aldrig som besegrad och det är inte storleken som betyder något, utan hur fast du är i din övertygelse!

Och din övertygelse är? .. frågar jag.

Om JAG mår bra, så mår du bra! Visa klorna och gör någonting i stället för att sitta här och gnälla.

Jag ska tänka på det till i morgon .. svarar jag som faktiskt piggas upp av löftet om en rabattkod på politiskt medlemskap. 

Vad är det som hindrar mig från att vässa klorna tillräckligt mycket för att bli medlem i KD, nu när hälften av borgerlighet har blivit socialdemokrater?

It´s all about the money.

 

Nu har vi blivit ”räddade” från Sverigedemokraterna två gånger. Först med DÖ och nu med JÖK och jag hoppas innerligt att vi slipper bli räddade med något liknande nästa val – när det nu blir.

Men vad är det då för hemskt och förfärligt som vi blir räddade från?

Ja, inte är det från kriminalitet, sexuella övergrepp, väntetider i vården som i värsta fall leder till döden, hemlöshet, bostadsbrist, ett rättssystem med dubbla måttstockar eller indragna hjälpinsatser för funktionshindrade.

Hur många har hört någon av våra partiledare tala lika varmt och engagerat i dessa frågor som de gör när det gäller att rädda oss från det nationalistiska, populistiska och fullständigt livsfarliga partiet Sverigedemokraterna?

Men är det verkligen själva partiet som de är så rädda för?

Finns det något annat som skakar de ”anständiga” partierna i grunden?

Innan SD klev in i bilden delade de sju ”anständiga” partierna, under mandatperioden 2002 – 2006, på 599 miljoner kronor i statligt partistöd.

(Statligt partistöd utbetalas till partier som är (eller nyligen har varit) representerade i riksdagen, alternativt uppnått en röstandel av 2,5 % i något av de två senaste riksdagsvalen.)

Dessutom var alla 349 riksdagsledamöter som uppbar ersättning i riksdagen också ”anständiga” riksdagsledamöter.

Men nu har Sverigedemokraterna tagit 62 platser i riksdagen. Platser som de sju sett som sina och nu förlorar. Men inte nog med det – de är också med och delar på partistödet/partibidraget!

Partibidragets belopp för stödåret 2016/17 var …

Socialdemokraterna     45 313 650

Moderaterna                37 174 800

Sverigedemokraterna   21 659 100

Miljöpartiet                    14 544 450

Centerpartiet                 13 670 400

Vänsterpartiet               13 312 800

Liberalerna                    12 930 900

Kristdemokraterna        11 858 100

Feministiskt initiativ     1 666 500

Totalt                         172 130 700

En annan form av bidrag ges också av Riksdagen för partigruppernas och riksdagsledamöternas arbete i riksdagen. Det bidraget betalas också till partikanslierna.

Det finns alltså ytterligare en anledning till våra anständiga partiers rädsla för ett nytt, och växande parti.

Men vilka är det de räddar med sina DÖ och JÖK krumbukter?

Oss, eller sig själva?

Om jag var Moderat eller Kristdemokrat ..

.. så skulle jag inse att vad vi än gjorde, vad vi än sa och vilka konstiga avtal vi än skrev inför den kommande valrörelsen .. när den nu blir .. så finns det inget sätt att försvara sig mot fem partiers ihärdiga SD-smutskastande.

Det är dags att avstå från att delta i det SM i kast med liten sverigedemokrat som pågått sedan 2010.

För det första har Sverigedemokraterna blivit betydligt större, för det andra har de blivit betydligt tyngre och för det tredje har styrkeförhållandena i den här tävlingen blivit så ojämlika .. 5 partier mot 2 .. att SM-medaljen i kast med stor Sverigedemokrat redan är vunnen innan tävlingen ens har påbörjats.

Att sitta och vänta på att Centern och Liberalerna ska komma tillbaka är fel väg. De som trodde på Alliansen kommer inte att chansa på att den återuppstår igen så länge som Annie Lööf och Jan Björklund finns kvar i sina partier.

Säg som det är, och gör som du har sagt .. det är kloka ord.

Men om beröringsskräcken med SD ändå fortfarande är så stark att det är totalt uteslutet att ens samtala om frågor där det finns en gemensam samsyn, så är det väl ändå dags att informera väljarna om i vilka frågor M och Kd kan tänka sig att söka stöd hos Sverigedemokraterna.

Eller inte ta emot stöd från Sverigedemokraterna?

Vården är en sådan fråga. Både sjukvården, äldrevården och psykvården behöver ärliga politiker som inte offrar värdefull tid på att ducka för att inte träffas av skurar av sverigedemokrater, kastade av det andra laget. Våra politikers enögda engagemang i tävlingen om vem som tycker sämst om Sverigedemokraterna har redan tagit så mycket fokus från livsviktiga frågor att det har kostat alldeles för mycket i väntetider och kanske också människoliv.

Kan Centern och Liberalerna bli Socialdemokrater om Socialdemokraternas partiledare imiterar Ulf Kristersson, trots att han fortfarande samarbetar med Vänsterpartiet, så tror jag inte att väljarna tar illa upp om Moderaterna och Kristdemokraterna öppet och ärligt deklarerar att den svenska välfärden är så viktig att de tacksamt tar emot allt stöd som ger ett tryggare och mer välfungerande samhälle med en handlingskraftig polis, en effektivare sjukvård, en mänskligare äldreomsorg och ett mer realistiskt förhållningssätt till den ökande kriminaliteten och de ökande sexualbrotten.

Om det är möjligt skulle jag också vilja se ett öppet samtal som resulterar i en överenskommelse om vilka frågor som det finns samsyn i och vilka frågor som de tre partierna kanske aldrig någonsin kommer diskutera gemensamt.

Helst utan Hemliga Lappar och Hemliga Rum.

Helst med fullt ansvarstagande från alla parter och helst i god tid före valet. När det nu blir?

Men det är väl för mycket begärt?

För det verkar vara mycket lättare att svika alla vallöften till förmån för ett SM i kast med betydligt större Sverigedemokrater under ytterligare en valrörelse och ännu fler oändliga, resultatslösa samtal med en stackars talman.

SVAMp-regeringen?

Jeanders Bildblogg

 Nu när Vänsterpartiet har fått ett Hemligt Papper på att han ingår i regeringsunderlaget och Centerpartiet och Liberalerna verkar vara de enda kvarvarande partierna i den före detta Alliansen är det väl rimligt att kalla en regering som består av Socialdemokraterna + Vänsterpartiet + Allianspartierna + Miljöpartiet för SVAMp-regeringen.

Eller kort och gott för SVAMparna?

Steget Efter

Total för(V)irring??

Jeanders Bildblogg

Stefan Löfven öppnar för att förhandla med Vänsterpartiet – i hopp om att rädda överenskommelsen med C och L .. skriver Expressen och fortsätter .. Men nu stänger Annie Lööf den dörren!

Expressens journalist frågar .. Men om Jonas Sjöstedt till exempel kräver att få tillbaka subventionen på glasögon för barn, och Stefan Löfven går honom till mötes på det, då påverkar han ju budgeten. Betyder det då att överenskommelsen faller?

Svaret blir som vanligt lite svårt att tolka i förhållande till frågan .. Budgetsamarbetet de kommande åren, det kommer ju bygga på de fyra partier som sitter runt förhandlingsbordet. Vad Socialdemokraterna väljer att lägga in för prioriteringar i sina förhandlingar, det får Socialdemokraterna välja .. så den envise journalisten försöker igen .. Så de kan förhandla med Vänsterpartiet på sin sida och ta med deras krav till förhandlingar med er?

Självklart inte! .. svarade Centerledaren kort och här saknar jag verkligen en följdfråga.

Om Stefan Löfven förhandlar med Vänsterpartiet och tar med sig deras krav – ”till exempel kräver att få tillbaka subventionen på glasögon för barn” - och ”prioriterar det i sina förhandlingar” med de övriga tre partierna, trots att alla vet att han gör det för att blidka Jonas Sjöstedt? Går det bra att förhandla vänsterns krav då?

För om Jonas Sjöstedt får grönt ljus för att använda Stefan Löfven som en mänsklig buktalardocka, är det kanske ett förslag som kan göra att Vänsterpartiet släpper fram Stefan Löfven på onsdag och ändå får inflytande över mittenrörans politik?

Vad som helst verkar ju vara möjligt och det verkar vara fler än jag som på fullt allvar börjar undra om inte ”förolämpningen” mot Vänsterpartiet är ytterligare en del av Annie Lööfs Stora Plan för att bli statsminister? För om Löfven faller på fredag är det fritt fram för Annie Lööf att fiska upp sitt gamla förslag ur handväskan .. titta vad jag har!! .. en Annie Lööf-regering med C, Mp, M och Kd!

Bara för att rädda Sverige från Sverigedemokraterna, förstås.

Det kan väl inte Ulf Kristersson säga nej till – för då blir det ju hans fel om vi ”kastas in i” ett extraval?

Vad vill Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet?

Jag har suttit som limmad vid alla olika pressträffar med talmannen och diverse partiledare och har fortfarande inte en aning om vad Jonas Sjöstedt egentligen vill?

Vad Jonas Sjöstedts parti INTE vill är däremot glasklart. De vill INTE bli uteslutna från politiskt inflytande i fyra år och de vill INTE ha en regering med högerpolitik utan möjlighet att vara med och påverka och de vill INTE bli av med ”alla reformer” som de anser sig ha fått igenom under förra mandatperioden.

Men vad vill Jonas Sjöstedt, mer än att få några luddigt formulerade muntliga löften om ”visst” inflytande i de frågor som inte ingår i överenskommelsen med Liberalerna och Centern?

Själva överenskommelsen får tydligen ligga fast, med skrivningen om att Vänsterpartiet ska hållas utanför allt politiskt inflytande?

Göran Eriksson i SvD kallar Jonas Sjöstedts protest för en ”mjukisrevolt” och det var nästan vänligt uttryckt med tanke på vad han egentligen begärde – Stefan Löfvens muntliga löfte att Vänsterpartiet skulle få vara med och leka, ”som en del av regeringsunderlaget”, om de bara väntar tills Stefan Löfven blivit vald och kan göra som han vill.

Jonas Sjöstedt nöjer sig alltså med en ”symbolseger” genom att skramla med vapen han inte tänker använda och uttrycka tomma hotelser, eftersom han redan vet att det enda Stefan Löfven vill ha av C och L är deras röster i statsministeromröstningen.

För menade han allvar med alla hårda ord så borde han kräva att ”den förnedrande” skrivelsen om Vänsterpartiet skulle strykas ur fyrpartiuppgörelsen.

Redan innan Stefan Löfven blir vald, med stöd av Vänsterpartiet, verkar det som att allt Annie Lööf och Jan Björklund får ut av Januariöverenskommelsen är ett stort antal utredningar, några nådegåvor och ett ofrivilligt samarbete med Vänsterpartiet i alla övriga regeringsbeslut som inte kan skjutas upp till efter nästa val eller tydligt och tvingande formuleras i de 73 punkterna i JÖK – eller Januariblåsningen, som den också kallas.

Om de ens får det?

Men vad jag har verkligt svårt att förstå är varför S, Mp, L och C, inte en enda gång under en hel månad, ägnade en tanke åt att Vänsterpartiet var förutsättningen för att hela uppgörelsen skulle gå igenom i riksdagen?

Hur sjutton ska den här regeringen kunna styra ett helt land när de inte ens kan presentera ett regeringsunderlag som håller ihop?

Jag lyssnade på Annie Lööfs presskonferens..

.. och allt hon sa verkade så fantastisk bra med tidsgränser och löften budgetperiod efter budgetperiod och jag vet inte vad.

Men .. OM nu det omtalade ”utkastet” godkänns och undertecknas av samtliga berörda, OM Vänsterpartiet nöjer sig med att förhandla med sossarna i garderoben och Stefan Löfven äntligen får lägga rabarber på den hett eftertraktade statsministerposten … vad händer då?

Om vi nu tänker oss att en ”tidsgräns” passeras utan att det som utlovats sker, om regeringen ertappas mitt i ett samarbete med Vänstern eller om ett löfte helt sonika bryts - en rimlig tanke eftersom det handlar om sossar - eller ”glöms bort”, vad gör Centern och Liberalerna då?

Det går ju inte att avsätta Stefan Löfven när han väl sitter där han sitter.

Inte heller är det möjligt att sänka hans budget till förmån för en annan – utan att samarbeta med Sverigedemokraterna?

Jeanders Bildblogg

I samma ögonblick som Annie Lööf och hennes centerpartister sätter fingret på den gula knappen har de fullständigt tappat kontrollen över Stefan Löfven, hans vänsterkompisar och Januariöverenskommelsen.

Vi såg det hända med DÖ, där sossarna töjde på gränserna så till den milda grad att Kristdemokraterna till slut avslutade det gemensamma lidandet.

Varför ska de bete sig annorlunda nu?

För när Socialdemokraterna väl erövrat regeringsmakten finns det tusentals beslut som en regering kan fatta utan att behöva få dem godkända av riksdagen. Särskilt om man som sossarna har mångårig vana vid att använda sig av lite fiffel och båg för att få saker att se ut som något annat än vad de verkligen är.

Jag har inte lika stort förtroende för Stefan Löfven som Annie Lööf verkar ha. Inte heller har jag lika höga tankar om Annie Lööf som hon verkar ha själv.

Men till skillnad från alla inblandade så har jag inget annat val än att vänta ochse vad som händer, för chansen till ett extraval försvinner i samma ögonblick som Stefan Löfven får makten i sina fumliga men maktfullkomliga händer igen.

Kanske händer det osannolika att en socialdemokratisk statsminister står för sitt ord?

Steget Efter

Eller är det nu vi begraver Folkpartiet under den fallossymbol som symboliserar Liberalerna och kanske är dagens överenskommelse det som får Annie Lööf att komma till insikt om att 100 sossar (med 28 vänsterpartister i garderoben) förmodligen är farligare än 62 sverigedemokrater?