Det är inne att baka surdegsbröd nu, läser jag. Hahaha .. det har vi gjort läääänge!!
Min man är så trendig att han ligger flera år före alla "nyupptäckta" nymodigheter. Ta bara det där med trasiga jeans .. Maken är praktiskt taget född i trasiga jeans. Det är likadant med nästan allt .. han har sagt det, tyckt det eller gjort det förut. Fast på ett helt annat och mycket otrendigare sätt, förstås.
Att baka med surdeg är inte helt lätt. Särskilt inte om man ska lära sig själv från grunden, vilket Maken gjorde. Han blandade ihop en odling som fick stå framme och se äcklig ut en längre tid och så bakade han .. medan jag satt framför tv:n, fikade och åt normala bullar.
Att det hela var klart förstod jag av en duns i köket, även om jag först trodde det var morteln som ramlade i golvet .. men det var bara Makens allra första surdegsbröd!! Helt oätligt .. men ganska snyggt att se på!
Numera är surdegen bofast i vår kylskåp. En bubblande, levande, grå massa som jag betraktar med största misstro. Men när den släpps fri under kontrollerade former i bröddegen så blir det numera läckra, luftiga bröd som Maken kallar för "Surdegs-smockor" .. till minne av det allra första surdegsbrödet!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar