"Något i vår tid har berett vägen för denna typ av auktoritära och antiliberala politiker" ...

.. skriver Peter Wolodarski i sin ledarkrönika i DN i dag. Den "auktoritäre och antiliberala politiker" han syftar på är naturligtvis Donald Trump som tagit sig oroväckande långt i presidentvalskampanjen i USA.

Hur kunde det gå så här långt? .. undrar Peter Wolodarski. Hans framfart borde sätta i gång en självkritisk diskussion om hälsotillståndet i våra demokratier. Varianter på Trump finns numera praktiskt taget överallt, något i vår tid har berett vägen för denna typ av auktoritära och antiliberala politiker.

 Något i vår tid har berett vägen för denna typ av auktoritära och antiliberala politiker?

Ja, vad KAN det vara? Vad är det som gör att väljarna inte längre känner förtroende för välmeriterade, erfarna, hyllade och välformulerade politiker som Hillary Clinton?

Det verkar vara helt obegripligt för Peter Wolodarski som i egenskap av chefredaktör för DN har satsat allt på en typ av "agendasättande journalistik" som ska få läsarna att båda tänka och känna på rätt sätt. Något som Johan Hakelius beskrivit som att DN tidvis går att likna vid ett propagandaorgan.

Jag kan bara tala för mig själv, men när 100 kändisar framhålls som ett bevis på vad som är den enda sanna åsikten .. då känner jag mig bara förminskad och förlöjligad, eftersom jag inte ens tycker att EN kändis åsikt är tyngre än min egen.

När någon som gett uttryck för ett föraktligt näthat också förföljs privat och mer eller mindre beläggas med näringsförbud av DN, så får det mig att förakta tidningsredaktionen lika mycket som näthataren.

När faktiska händelser förtigs, när det jag upplever på plats i min egen verklighet inte anses vara sant, när nyheter sorteras efter vad jag kan tänkas klara av eller hur de gynnar fel politisk åsikt, när den oro jag känner mer eller mindre betraktas med överlägset förakt, när bloggare förföljs, hängs ut och får sin sjukdomshistorik publicerad, när situationen för de svagaste och mest skyddsvärda i samhället inte uppmärksammas och när manegen krattas för dem som i stället borde granskas och kritiseras .. då förvandlas jag till något som i Peter Wolodarskis ögon förmodligen ses som en sämre människa.

"En längtan efter den starke mannen som förkastar kompromissen, pekar med hela handen och utlovar total seger" .. det är vad Peter Wolodarski tror ligger bakom Donald Trumps framgångar .. och förmodligen också bakom Sverigedemokraternas höga opinionssiffror.

Men det kan lika gärna vara väljarnas frustration som tar sig uttryck i att; .. om vi ska förminskas, föraktas och behandlas som andra klassens medborgare som inte förtjänar att bli varken hörda eller sedda .. då kan vi i alla fall se till att ni får det som ni så tydligt ger uttryck för att ni inte vill ha.

Man kan kalla det hämnd. När den självutnämnda eliten varnar för att det värsta som kan hända är Donald Trump ... eller SD .. då ser väljarna till att leverera det. Med glädje och stor tillfredsställelse .. eftersom de upplever att de själva inte har något att förlora.

"Något i vår tid har fått medborgarna att förlora förtroendet för både media och politiker?"

VAD kan det vara? .. grubblar Dagens Nyheters chefredaktör.

SvD, SvD,