För ett antal år sedan fick jag en hel
hög kylskåpsmagneter, avsedda för kylskåpspoesi, i julklapp. Jag förstod mig
inte på dem och hade inte heller någon plats för dem eftersom mitt kylskåp för
det mesta ser ut som en väl använd pappersinsamling.
Ibland är det till och med svårt att
se att det överhuvudtaget finns ett kylskåp bakom alla teckningar, lappar,
urklipp och fotografier?
Så jag gav bort mina magneter till ett
fullständigt nytt kylskåp.
När jag för ett par veckor sedan
besökte det kylskåpet ser jag till min förvåning att hela meningar börjat ta
form bland alla lösa och osammanhängande ord! Otroligt inspirerande .. och så
fastnade jag där och pillade och petade ihop några ord, alldeles själv.
Det var ju hur roligt som helst .. och
vid nästa besök fanns det fler ord som bildade meningar, fler meningar som
bildade sammanhang och nu ångrar jag mig bittert att jag gav bort något som var
så roligt.
Men var ska jag ha det hela, om jag nu
köper egna ord?
Det var frågan som jag inte kunde lösa själv .. men svaret från intelligensmaffian blev
MAGNETFÄRG!! YES!!! .. jag kan måla en HEL VÄGG med magnetfärg och ha hur många
ord som helst att leka med. Det enda som återstår är att sälja idén till Maken
på ett bra sätt?
Men i väntan på den egna väggen så får
ni hålla tillgodo med resultatet av mina "gamla" julklappsord, en
liten harang är min .. jag säger inte vilken .. för övrigt måste jag erkänna att jag har väldigt
begåvade vänner!
Men .. kylskåpspoesi i all ära, något som känns som en verklig utmaning är limerickar. Jag vet inte varför det dök upp i hjärnan men efter att ha googlat på ämnet och läst Hasse & Tages klassiker ..
Det bodde en kvinna i
Gränna.
som sin stjärtmuskel så
kunde spänna
att hon i detta hål
kunde strypa en ål
och till och med vässa
en penna!
.. så blev jag enormt sugen på att ta reda på om jag själv kan åstadkomma någon?
Så den här är till signaturen u.a från mitt kommentarsfält, och så hoppas jag på att kanske få en i retur?
En åldrande sosse vid härden,
blev svensk mästare i hela världen.
Han satsade allt
i sin (s)atiriska spalt,
för att sälja s-märkta värden.
Till den som hade tänkt sig att läsa något intressantare på det här utrymmet, rekommenderar jag Tove Lifvendahls krönika i SvD i dag.
Åh vad jag önskar att jag hade kunnat skriva exakt som hon i det ämnet!
