Kylskåpspoesi .. och en liten limerick.

För ett antal år sedan fick jag en hel hög kylskåpsmagneter, avsedda för kylskåpspoesi, i julklapp. Jag förstod mig inte på dem och hade inte heller någon plats för dem eftersom mitt kylskåp för det mesta ser ut som en väl använd pappersinsamling.

Ibland är det till och med svårt att se att det överhuvudtaget finns ett kylskåp bakom alla teckningar, lappar, urklipp och fotografier?

Så jag gav bort mina magneter till ett fullständigt nytt kylskåp.

När jag för ett par veckor sedan besökte det kylskåpet ser jag till min förvåning att hela meningar börjat ta form bland alla lösa och osammanhängande ord! Otroligt inspirerande .. och så fastnade jag där och pillade och petade ihop några ord, alldeles själv.

Det var ju hur roligt som helst .. och vid nästa besök fanns det fler ord som bildade meningar, fler meningar som bildade sammanhang och nu ångrar jag mig bittert att jag gav bort något som var så roligt.

Men var ska jag ha det hela, om jag nu köper egna ord?

Det var frågan som jag inte kunde lösa själv .. men svaret från intelligensmaffian blev MAGNETFÄRG!! YES!!! .. jag kan måla en HEL VÄGG med magnetfärg och ha hur många ord som helst att leka med. Det enda som återstår är att sälja idén till Maken på ett bra sätt?

Men i väntan på den egna väggen så får ni hålla tillgodo med resultatet av mina "gamla" julklappsord, en liten harang är min .. jag säger inte vilken .. för övrigt måste jag erkänna att jag har väldigt begåvade vänner!

 

Men .. kylskåpspoesi i all ära, något som känns som en verklig utmaning är limerickar. Jag vet inte varför det dök upp i hjärnan men efter att ha googlat på ämnet och läst Hasse & Tages klassiker .. 

Det bodde en kvinna i Gränna.

som sin stjärtmuskel så kunde spänna

att hon i detta hål

kunde strypa en ål

och till och med vässa en penna!

.. så blev jag enormt sugen på att ta reda på om jag själv kan åstadkomma någon?

Så den här är till signaturen u.a från mitt kommentarsfält, och så hoppas jag på att kanske få en i retur?

En åldrande sosse vid härden,

blev svensk mästare i hela världen.

Han satsade allt

i sin (s)atiriska spalt,

för att sälja s-märkta värden.

Till den som hade tänkt sig att läsa något intressantare på det här utrymmet, rekommenderar jag Tove Lifvendahls krönika i SvD i dag. 

Åh vad jag önskar att jag hade kunnat skriva exakt som hon i det ämnet!

Dagens Rubriker!

Mördare lurpassade vid matutskänkning för svältande .. extremfet storätare räddad av anfallande vakthund

Parkeringskaos vid konkursdrabbat företag i Stor-Stockholmsområdet

Handikappad man utnyttjar äldre kvinna till underhållsarbete i bostaden

Understimulerad hund gick till attack mot sin ägare

I Reinfeldts Sverige tvingas medelklassen äta rester till middag

Hästkött i köttfärsen .. en klassfråga mellan storstad och landsbygd?

.. ja, ungefär så här skulle min dag se ut om jag arbetade på kvällspressen och tvingades beskriva den i rubriker på ett säljbart sätt.

Men sanningen är den att vi hade en duvhök som lurpassade i trollhasseln alldeles intill fågelmatsträdet, där den fetaste sparv jag någonsin sett, helt ovetande vräkte i sig frön innanför kompostgallret som hindrar vår Rackarkott från att bli lika fet på fågelfrö som den.

Alla de andra fåglarna hade skyndsamt tagit betäckning i buskaget i närheten och oddsen såg inte bra ut för fetknoppen om h*n skulle få för sig att flyga ifrån sin säkra plats. Duvhöken såg tålmodig och hungrande ut när jag fick syn på den och snabbt som ögat släppte jag ut Rackarkotten som omedelbart gjorde en livräddande insats.

Senare åkte jag iväg och träffade de berörda vid en verksamhet som alldeles nyligen gick i konkurs och vid hemfärden upptäckte jag att jag blivit totalt inparkerad på en snöig plats och att den som körde bilen som stod bakom mig kördes av personen som sist lämnade byggnaden.

Det kändes rätt dumt att stå ensam på en stor öde yta med en buss parkerad bakom, när alla andra redan åkt hem?

Under tiden lyssnade jag på ett program om människor och tro på P1 som handlade om dödshjälp .. vilket inte direkt piggade upp. Dödshjälp vill Kd:s representant INTE prata om, fick jag veta. Alltså .. den företrädare som var inbjuden för att tala om dödshjälp, vägrade att tala om dödshjälp? Vilket var otroligt frustrerande för både folkpartisten och journalisten som ville ha en debatt i ämnet som var .. bör vi tala om dödshjälp?

Kd kommer längre och längre från att få min röst i den kommande valet.

Och så .. suck .. så blir Makens känning av diskbråcket inte ett smack bättre, snarare tvärtom, så jag kämpar med kassar till tidningsinsamlingen och pelletssäckar till eldningen och står till hands med diverse och ditt och datt.

Och eftersom jag inte var hemma så mycket i dag så blev det inte så roligt för Rackarkotten som inte nöjer sig med duvhöksbevakning utan fordrar lite mer krävande aktiviteter. Som lek, brottning och kamp i snön med utmattad ägare.

Jag känner mig alltså lite tuggad på just nu.

Dessutom så orkar jag inte laga middag i dag, inte kan jag utnyttja stackaren jag är gift med heller, så då återstår bara att trycka i sig resterna av den hemlagade köttfärspizza vi åt i går.

Som tur är innehåller köttfärsen enbart rent vildsvinskött utan minsta tillsats av häst eller andra sällskapsdjur .. det vet jag bergsäkert.

Så här har alltså min dag sett ut i stora drag och i likhet med mediarapporteringen i allmänhet så är rubrikerna mer spännande än själva innehållet.

ALLA makthavare bör granskas, men ..

.. den största av dem alla slipper helt undan med halvsanningar och förtiganden.

Då talar jag om media som är vår i särklass största opinionsbildare!

När det gällde paniken vid svininfluensan var det lika många som målade fan på väggen som manade till besinning och faktakontroll .. men gissa vilka som gav de bästa rubrikerna??

Samma sak gällde den helt urflippade debatten om "utförsäkringarna" ... alla som hamnade mellan två stolar fick hjärtslitande helsidor i kvällspressen medan de som fick det bättre och en andra chans räknades som dåliga nyheter och helt förtegs.

Nu jagas det fuskare i Moderaterna .. och det är väl bra, fusk och oegentligheter ska alltid uppmärksammas .. men det måste väl ändå finnas utrymme för kontroller och utredningar innan journalisterna skriker om mörkläggning och "locket på"??

Och varför är det så stor skillnad mellan fusk och fusk?? I Oxelösund har en socialdemokrat lovat värva röster till partiet genom att stå för medlemsavgiften ... men då är det bara "på skoj"??

Det är bra och önskvärt att makthavarna granskas .. men vi kanske skulle behöva lite seriös granskning av de "nyheter" som presenteras också.

Jag är så trött på att ständigt upptäcka att jag blivit förd bakom ljuset och inte fått veta alla fakta bakom de braskande rubrikerna och jag vet att jag har hört ordet "pressetik" någonstans, någon gång .. men jag kommer inte ihåg när eller var???