I Underlandet ..

Lewis Carrolls bok "Alice i Underlandet" handlar om en liten flickans äventyr i en värld som strider mot all logik. Hon sitter under ett träd när helt plötsligt en vit kanin dyker upp. Han plockar upp en klocka ur sin västficka och säger ”Kära nån, jag är sen!”,  skuttar vidare och Alice springer efter honom. Han skuttar ner i ett kaninhål, och när Alice tittar ner faller hon. Hon faller flera mil. Efter det är ingenting sig likt.

För nästan 4 år sedan följde jag en brinnande övertygelse om att orättvisor går att förändra, ner i hålet som ledde till världen som saknar all logik .. Myndighetslandet.

Det myndighetsland jag har färdats genom har inte varit vackert. Det saknar trovärdighet och respekt för människorna som tvingas besöka det och är till stor del befolkat av maktfullkomliga ledare och regelstyrda, rädda och misstänksamma underordnade .. men också med en och annan eldsjäl som tyvärr snabbt bränner ut sig själv.

Precis som Alice har jag förminskats till något mindre än vad jag trodde var möjligt och genom ny kunskap växt mig större än vad jag någonsin trott att jag skulle förmå. Jag har varit med om lika förvirrade möten som det teparty som Alice hade med den Galne Hattmakaren och Påskharen och mött myndighetsrepresentanter som lett lika märkligt bakgrundslöst som Chesire-katten.

Nu har jag inga illusioner kvar och är så in till döden trött på hela systemet att jag inte ens orkar skriva om det, men jag vet nu att det går att strida mot systemet och få rätt .. i en del fall, medan andra som har samma förutsättningar förlorar .. ibland hela sina liv.

Visst, jag borde vara överlycklig för de segrar jag varit delaktig i .. men jag ser bara förlusterna.

Några goda råd kan jag i alla fall dela med mig av.

Om du av någon anledning är oense med en myndighet .. åk aldrig ensam till ett möte. Ta med dig ett trovärdigt vittne, helst en advokat. Be om hjälp att skriva ditt överklagande om du måste överklaga ett beslut som känns fel .. varje ord är otroligt tolkningsbart och kommer garanterat att tolkas till din nackdel. Tro inte på muntliga uppgörelser utan begär ALLTID skriftlig bekräftelse och BEGÄR UT KOPIOR AV DIN JOURNAL, oavsett om det handlar om försörjningsstöd, sjukersättning, assistansersättning eller annan hjälp, vård eller stöd från kommunen eller annan myndighet.

Du kommer med stor sannolikhet att bli väldigt överraskad när du får läsa om dig själv.

Så resultatet av de senaste åren är inte ökad tillit till det politiska systemet och jag känner definitivt inte någon längtan efter fler myndigheter eller ett utökat regelverk att anpassa mig till. I det mörker jag befinner mig i får jag kalla kårar efter ryggen när jag börjar ana åt vilket håll Stefan Löfven vill styra landet .. det kollektiva paradiset där fler myndigheter ser till att alla får lika mycket eller lika litet genom att godtyckligt tolka lagen.

Min spontana reaktion över gårdagens besked var som om partiet viftat med en tvångströja.

I stället för att arbeta för bättre kvalitet och mindre barngrupper i förskolan erbjuder sossarna allmän och kraftigt subventionerad förskola .. lika frivillig som den nuvarande gymnasieskolan .. från 2 års ålder. Samma personaltäthet, samma kvalitet, men med fler barn i grupperna ska förskolan på något outgrundligt vis skänka barnen en bättre start i livet medan föräldrarna på heltid ägnar sig åt att söka jobb som inte finns eller sitter av tiden på diverse arbetsmarknadsåtgärder.

Grundskola .. där målen måste uppfyllas innan eleven går vidare till den obligatoriska gymnasieskolan. Hur lång tid det får ta uppges inte .. men det är väl inte huvudsaken. Det viktigaste är nog att arbetslöshetsstatistiken för unga hålls nere? Men den som inte ställer upp på måluppfyllandet utestängs från alla former av samhällsstöd, om jag läst budskapet rätt?

Obligatorisk gymnasieskola.

Kommunala sommarjobb.

Om sedan bara särskilda (olönsamma) bolagsformer får starta verksamheter inom privat vård-, skola- och omsorg, så kommer det snart att skapa en jämlik valfrihet att välja mellan de goda kommunala alternativen.

Räknar vi med 5 års förskola, 9 års grundskola och 3 års gymnasieskola så kommer alla barn att fostras av staten/kommunen från 2 år fram till minst 19 års ålder och sedan erbjuds det trainee-jobb eller plusjobb för den som inte erövrar en tjänst inom offentlig sektor eller en vinstlott inom något företag i det privata näringslivet.

Efter en så lång startsträcka i statlig/kommunal regi hoppas man förmodligen på att det ska vara goda socialdemokrater som kollektivt tågar ut i förvärvslivet utan krav på utrymme för egna initiativ?

Ungdomsarbetslösheten kommer i alla fall att sjunka högst märkbart om sossarna får igenom sina förslag ... och nu väntar jag bara på att förslaget om de "goda förskolorna" ska följas av förslag på de "goda institutionerna" för den "tärande" befolkningsdelen.

Obligatoriska gruppbostäder för äldre, funktionshindrade och andra som inte klarar sig utan hjälp från samhället. Obligatoriska behandlingshem för missbrukare, obligatoriska vårdhem för psykiskt sjuka och obligatoriska rehabiliteringshem för dem som belastar sjukförsäkringssystemet för lång tid.

Antalet lediga bostäder kommer då att bli fler .. vilket är ett stort plus. 

För varför ska ett stort antal hjälpbehövande åldringar, funktionshindrade eller andra hjälpbehövande sitta och vänta på hemtjänsten i åtråvärda lägenheter när de lika gärna kan vårdas på ett och samma ställe?

Sossarna slår in på en väg som ljudligt kommer att applåderas av Vänsterpartiet och Miljöpartiet och som tack för deras hjälp så erbjuder de säkert utökad offentlig sektor, fler myndigheter, höjda bensinpriser, dubbdäcksförbud i hela landet, höghastighetståg, subventionerade frisörer och cykelreparatörer och då ser jag för mitt inre öga hur den pottklippta, kollektivt fostrade, svenska befolkningen miljövänligt cyklar i takt till de nyskapade jobben i offentlig sektor efter att ha lämnat in sina barn för fostran på de "goda förskolorna".

Ordförande Mao lär ha sagt .. "det är aldrig så mörkt som innan det blir alldeles svart"!

SvD, SvD, SvD, AB, AB, Expr., Expr., LT,

Möjligheter i stället för omöjligheter?

Igår skulle vi ha ätit en smaskig gratäng med massor av grädde, potatis och strimlor av dovhjortskött. Det var Maken som stod för både idé och utförande och när själva gratängen var färdig för ugnen så planerade han ett snabbt bad medan den gräddade sig själv.

Problemet var bara att han inte satte in formen i ugnen innan han sänkte ner sig i badkaret, utan lämnade den på kanten av bänken bredvid spisen.

Jag som satt i allsköns ro i rummet intill trodde däremot att den var på gång och reagerade inte nämnvärt när jag hörde Rackarkotten rumstera runt med vattenskålen i köket .. som vanligt.

Vad som var mindre vanligt var att det tog sådan tid? Så efter ett tag gick jag ut i köket och .. ja, ni har nog redan räknat ut det .. hittade en Rackarkott som slafsade i sig grädde för glatta livet.

Suck, jag visste vad som väntade.

Maken blev ARG! Jag blev också arg .. men gjort är gjort och med tanke på att detta bara har hänt en enda gång tidigare på nästan 3 år så var det väl inte hela världen.

Maken ville vidta ÅTGÄRDER! Han frossade i detaljer .. stänga dörren till köket under matlagningen och andra tillfällen när det fanns matvaror i riskzonen, sätta upp grindar när köket och eventuellt också när matrummet var obemannat .. skapa nya REGLER som skulle förhindra framtida nidingsdåd och ge honom en känsla av att ha total kontroll över läget.

Jag påpekade att det minsann fanns katter i familjen som inte var så lätta att stänga ute från köket. Två förtjusande damer som lätt hoppar upp på bänkar, bord och diskbänk och som dessutom har ett mycket digrare brottsregister än någon av hundarna.

Det var väl en bättre idé att försöka tänka på var vi placerar ätbara grejor?. Vi har ett utmärkt kylskåp, en lättåtkomlig sophink och ett rymligt skafferi som vi till och med kan gå in i??

Det är 100 gånger jobbigare för mig att lyssna på ett oavbrutet ältande om något som inte går att ändra på än att laga en annan middag!!

Men man måste väl i alla fall få älta liiiite? .. sa Maken som inte ville gå närmare in på den typen av frågor och som hellre vill lösa problem med staket, stängda dörrar, grindar och annat som begränsar tillvaron men ger en illusion av att han har full kontroll. Men eftersom han är en lösningsinriktad och kreativ man, så passade han på att i stället uppfinna ett enmans "Ält-tält" till nytta för honom själv och andra som har svårt att släppa kränkningar och oförrätter. (Tälten skulle tillverkas i både blått och rött.)

Jag tänker på det samtidigt som jag tänker på alla som jag mött som uttryckt en längtan efter att få förverkliga drömmar eller idéer. Drömmar om att få ha en egen liten butik, ett litet fik, en liten bilverkstad, ett litet katt/hundpensionat, en hantverkslokal med försäljningsmöjligheter, ett snickeri för speciella möbler, skåp eller prylar, eller vintageförsäljning av kläder i en friggebod, loppis i garaget, massage eller fotvård hemma .. vid sidan av det ordinarie vardagslivet.

För jag tror att många människor drömmer om att få GÖRA något! Lägga ner tid och engagemang på något som enbart är till lust och glädje .. och som kanske ger tillräckligt för att täcka kostnaderna för att kunna fortsätta att utvecklas och förverkliga nya idéer som följer med dem som redan är förverkligade.

Men det går ju naturligtvis inte an. Så fort någon kommer med ett nytt initiativ .. i likhet med vår Rackarkott .. så finns det en nitiskt myndighetsperson som sätter upp en grind eller stänger en dörr, för att skapa en illusion av kontroll.

Hade Ingvar Kamprad varit ung i dag hade han inte orkat snickra ihop sin första köksstol ens en gång .. eftersom hans garage inte var fabriksutrustat, saknade handikapptoalett och inte erbjöd full skyddsutrustning. Dessutom så betvivlar jag att han ens redovisade den första stolen han sålde?

Det är så att säga väldigt mycket stängda dörrar, grindar och staket på vägen om du vill göra något som andra kan få ta del av. Det kostar både tid och pengar, och räcker tiden bara till för det du tycker är roligt så blir det ingen tid över till att hålla staten informerad om vad du gör, var du gör det, under vilka förhållanden du gör det, hur du förebygger de risker som ditt skapande för med sig, varför du gör det, hur mycket det kostar att göra det och hur mycket det eventuellt blir över.

Ibland kan jag känna medlidande med dem som kommer från andra länder med erfarenheter av småföretagande som är betydligt mer tillåtande än här. Det kan inte vara lätt att komma hit med förhoppningen att fortsätta en lönande verksamhet, som det dessutom finns behov av .. och finna att företrädarna för Sveriges Myndigheter står uppradade som en ogenomtränglig mur och spärrar vägen.

Det finns eldsjälar som orkar och jag beundrar dem oerhört.

När det gäller småföretagande så är det lite märkligt att så fort politikerna diskuterar den frågan, så handlar det om "små" företag som har 20-30-50-100 anställda och uppåt? Jag vet inte riktigt vad de kallar de företag som bara har en eller två anställda .. eller som bara sysselsätter företagaren själv och möjligen en familjemedlem?

Men en sak vet jag, det börjar bli ont om dem!

Det går inte längre att slå ett telefonnummer och be en hantverkare; rörmokaren, målaren, golvläggaren, elektrikern eller byggaren att komma hem och fixa det som behöver fixas snarast .. helst NU!! .. eller i alla fall innan fullskalig panik utbryter i hemmet.

De som finns och som kan, börjar bli så till åren att de trappar ner och bara ägnar sig åt sina lika gamla kunder. Dessutom så vill deras barn sällan ta över det lilla företag hela familjen levt på i alla år och ingen är intresserad av att köpa en verksamhet där de själva ska stå för den största arbetsinsatsen och dessutom uppfylla myndigheternas krav på redovisning och statistik.

De försvinner sakta men säkert allihop.

Förmodligen kommer det att bli framtidens lyx för dem som har råd att unna sig lite extra .. en hantverkare som fixar de skavanker och fel som uppstår i ett hus av äldre modell.

Vi andra får ta lån och byta ut det som går sönder. I värsta fall hela avloppssystemet, eftersom dagens rörmokare på Det Stora Företaget inte har en susning om hur det gamla fungerade. Dessutom så behöver Det Stora Företaget ha minst 2 personer på plats under några dagar för att utföra det "Röris" gjorde ensam på några timmar. Trots att han dessutom hann ta en kopp kaffe som han inte debiterade som arbetstid på fakturan.

Var finns det någon som kan laga en kakelugn?

Hur hittar jag en lösningsinriktad och kunnig byggkille som varsamt kan bygga till ett rum på vinden i ett hus med många, många år på nacken och en rätt omöjlig planlösning?

Hur i hela fridens dar ska jag få nya ledningar till det nya rummet utan att alla andra gamla ledningar i hela huset måste bytas ut .. eftersom elektrikern från Det Stora Företaget aldrig någonsin arbetat med gamla tiders elsystem?

Och vem ska spänna nya innertak när de gamla blir förstörda när de nya ledningarna dras in och de gamla försvinner?

En gammal vedpanna som måste få lite hjälp när den mår dåligt .. vem förstår sig på den?

Och det som är jobbigast av allt .. vem är lika rädd om företagets namn och rykte som den lilla företagaren på orten? Vem är lika mån om ett välgjort resultat som den lilla företagaren när killarna från det Stora Företaget hastar förbi med en lång lista på kunder i handen.

Att göra om det som inte blev bra, är lika dyrt som att göra det två gånger .. för kunden, men dubbelt så lönsamt för det Stora Företaget.

Jag är nog förmodligen inte riktigt klok .. men jag tycker att det är bättre om människor GÖR NÅGOT i stället för att tvingas till passivitet när deras drömmar inte passar in i samhällsnormen.

Om vi vill ha människor som lyckas .. så måste det finnas utrymme för misslyckanden.

Jag har inga som helst problem med att subventionera andra så de får en möjlighet att skapa något eget, uppfylla en dröm eller tjäna en hacka vid sidan av och jag har inte heller något emot om människor, som trevande vill pröva en idé medan de fortfarande yrkesarbetar/är sjukskrivna/får sjukbidrag/a-kassa eller försörjningsbidrag, får betala en fast års- eller månadsavgift en kortare tid för det i stället för att drunkna i papper och lagtext.

Engagemang, drömmar, kreativitet och företagsamhet är i alla lägen bättre och skapar friskare, gladare människor och ett bättre samhällsklimat än passivitet, uppgivenhet och utanförskap.

Alla kan inte bli företagare .. men om det finns en möjlighet att få försöka utan att riskera allt man har, så tror jag att det finns många som skulle lyckas med konststycket att åtminstone försörja sig själva.

Var och en av dom är en vinst för hela samhället. Bara känslan av att det finns möjligheter är också en vinst för samhällsklimatet .. och bara denna enda fråga tycker jag är intressantare än hela Centerns omdiskuterade idéprogram även om de ska ha ett erkännande för att de åtminstone försökte tänka till!

Hur tar vi tillvara på alla kreativa, idérika och företagsamma människor i landet utan att kväva dem i regler, förordningar, lagar och krav redan innan de ens kläckt sin första idé?

DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, Expr., AB, AB,

Hybris är ..

.. överdriven självuppskattning eller fel uppfattning om individens plats i världsordningen.

Har vi hört det förut? En myndighet eller en kommun eller en enskild höjdare i offentlighetens tjänst tappar kontakten med verkligheten och beviljar sig själv förmåner på ett sätt som .. även om det inte är direkt olagligt .. är omoraliskt, orimligt eller osmakligt.

Igen och igen och igen händer det.

Och alltid är det samma visa. Det är REGERINGENS FEL!! Har vi en socialdemokratisk majoritet i regeringen så är sossarna feta svin och har vi en moderat majoritet så är det "rika och välbeställda som krattar manegen för sina ätteläggar".

Lösningen är alltså alltid att byta regering?

En del ser lite längre och tycker att det är dags att se över vårt politiska system, andra förvånar sig över hur skattemedel okontrollerat kan användas hur som helst utan att några kontrollsystem slår larm och ytterligare andra anser att det är symptom på att en osund kultur vuxit fram inom våra myndigheter.

Eller så är det bara vanlig hybris .. som bottnar i att såååå betydelsefulla människor som hanterar sååå viktiga frågor och offrar sååå mycket av sitt privatliv/sin tid/sitt överlägsna intellekt alternativt ställer upp/finns till hands/engagerar sig, naturligtvis är värda lite extra ... lite oftare än den vanliga människan som de företräder.

Någon påstår att myndigheterna och politikerna är offer för "kulturell smitta" från näringslivet. Men det kan väl lika gärna vara tvärtom?

För det som är mest förödande med det här beteendet och de här återkommande rapporterna om myndigheter, offentligt anställda tjänstemän, politiska ungdomsförbund eller förtroendevalda som blir påkomna med båda händerna i syltburken är inte bara det som rapporteras i media.

Det är effekten det får på skattebetalarna .. dig och mig!

Varför ska inte vi glida lite på sanningen, varför ska vi vara absolut sanningsenliga om det finns en möjlighet att få något eller slippa betala något.

Varför ska vi avstå från att skaffa oss lite ledighet eller guldkant på tillvaron ... på skattebetalarnas bekostnad, där det går utan att vi direkt bryter mot lagen?

Det är ju ändå vi som ÄR skattebetalarna .. tillsammans med privatföretagen och småföretagarna här i landet som förmodligen inte heller tycker sig behöva visa prov på högre moral än de offentliga makthavarna.

Och så får vi ett samhälle där respekten för offentliga medel urholkas så till den milda grad att våra folkvalda måste vidta åtstramande åtgärder som i första hand drabbar dem som inte haft några möjligheter alls att förse sig med minsta lilla guldkant eller förmån.

Som 1600-talsmannen Jean-Batiste Colbert sa på sin tid ..

.. Beskattningens konst är att plocka gåsen på så sätt att man får flesta möjliga fjädrar med minsta möjliga kacklande.

DN, DN, DN, SvD, Expr., AB, AB

Högbergs Tankar,

"Det finns ett otal politiska misstag ..

.. som när de väl begåtts upphöjs till principer."

Nästan dagligen kan vi läsa om anmälningar till polisen som resulterat i .. hmm .. ingenting?? Det kan vara allt från skottlossning, inbrott, misshandel till överfall från lösspringande hundar. Den som söker hjälp utanför ordinarie arbetstid får lösa sina egna problem, den som håller sig inom "öppettiden" får vänta på sin tur.

Nu höjs krav inom regeringen på att inrätta en helt fristående myndighet som ska övervaka polisens arbete.

Lysande!!!

En myndighet som övervakar den myndighet som inte fungerar som den är avsedd att fungera ..?

På ett sätt är det genialiskt .. men varför begränsa sig till polismyndigheten?? Varför inte ta steget fullt ut och inrätta fristående myndigheter som kan övervaka alla andra myndigheter som inte heller uppfyller de krav som medborgarna har rätt att ställa på dem??

Försäkringskasseövervakningsmyndigheten?
Arbetsförmedlingsövervakningsmyndigheten?
Vägverksövervakningsmyndigheten?
Migrationsövervakningsmyndigheten,
Socialtjänstövervakningsmyndigheten osv osv.

Vad jag förstår så finns det ca 490 statliga myndigheter och ett otal kommunala dito .. tänk vad många jobb det skulle ge!!! Fler än sänkt restaurangmoms, det är jag helt övertygad om. Och om man tillsätter alla högre tjänster med politiker som inte längre är önskvärda någon annanstans så kanske de inte behöver fylla tiden med golf, bad, resor och andra jättetråkiga fritidssysselsättningar fram till pensionen.

Dessutom så skulle säkert de här myndigheterna i sin tur kräva övervakning och granskning inom ett 10-tal år och då finns det ju all anledning att skapa en helt fristående myndighet som kan övervaka och granska de myndigheter som har till uppgift att granska och övervaka de myndigheter som inte fullgör sina skyldigheter gentemot medborgarna.

Övervakningsmyndigheternas Övervakningsmyndighet?

Som sagt, helt lysande!!

För då slipper man allt det jobbiga med att kräva att alla inblandade faktiskt bör göra det de är anställda och avlönade för att göra. Man kan lugnt luta sig tillbaka och rota i VARFÖR de inte gjorde det .. DÅ .. när det verkligen behövdes!

Och sedan behöver man inte göra något alls .. eftersom det redan är för sent.

DN, SvD, AB, AB, AB