Visar inlägg med etikett politisk soppa. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett politisk soppa. Visa alla inlägg

torsdag 20 november 2014

Orka? ...

.. är ett ganska vanligt svar om du ber en tonåring kommentera politik och samhällsfrågor. Ett rätt bra svar börjar jag tycka, eftersom det enda som sipprar ner från maktens höjder är ett gäspande ointresse för hur väljarna ser på samhället.

Vi har en huvudstad som mer och mer börjar likna det som förr kallades för "byhåla". En självsegregerad, svåråtkomlig plats där en lika självutnämnd elit skapar begränsande levnadsvillkor och regler, skambelägger, förföljer och isolerar de "undersåtar" som inte fjäskar, kryper och följer "herrskapsfolket", som enväldigt utser vilka som förtjänar nådegåvor, välgörenhet och uppmärksamhet.

Jag för min del skulle inte protestera om till exempel Örebro fick överta huvudstadsuppdraget.

Men .. ORKA bry sig? Det är ju rätt bekvämt att ha alla åsikts-ister på samma ställe.

Alla fattiga, utsatta och behövande är inte lika roliga att uppmärksamma. Det verkar finnas en inofficiell poängbedömning i godhetsligan? Det diskuteras t.ex våldsamt om vissa frisyrer är att anse som CA, ”cultural appropriation”, och därmed rasistiska och kränkande .. men jag kan inte hitta någon enda diskussion som lika hett och engagerat tar upp den ökande gruppen dementa äldre?

Full poäng på att uppmärksamma frisyrer som kränker de rasifierade. Noll poäng till någons dementa mormor och farfar.

Att skänka en slant, ta hand om och skapa drägliga villkor för alla tiggare som kommer hit från Rumänien är något som varje anständig människa bör göra .. men när vi kommer till bostadslösa, och/eller missbrukare som passerat pensionsåldern så är intresset minst sagt svalt.

Full poäng för godhet riktad till rumänska tiggare. Noll poäng till den äldre kvinna som sover i portuppgången .. ständigt berövad det lilla hon har, osynlig till någon ser möjligheten att våldföra sig på någon som inte ens orkar försvara sig. Eller ger upp för en sup som värmer i natten.

Stackars ungdomsgäng som .. i ren frustration över sina begränsade möjligheter att få bli likvärdigt behandlade i samhället .. bränner bilar och vandaliserar sina bostadsområden, blir uppmärksammade, anställs för att hindra andra från att göra samma sak och på så sätt få samma försörjning (?) samtidigt som de omfamnas av kultureliten som offer. Men funktionshindrade ungdomar som .. i ren frustration över sina begränsade möjligheter att få bli likvärdigt behandlade i samhället .. förstör det som finns inom räckhåll, skadar sig själva eller andra, de stängs in eller proppas fulla med lugnade mediciner som effektivt förhindrar alla möjligheter till utvecklig och framsteg.

Full poäng till förorten - noll poäng till de funktionshindrade.

Orka?

En av våra största dagstidningar liknar mer och mer en lokaltidning för huvudstaden, något som bekräftas av priset som är 4048 kr/år för den som bor i huvudstaden och 5.894 kr/år för landsortsbon .. som dessutom får nöja sig med att få söndagstidningen på måndagen.

Det kostar alltså 1.846 kr/år mer för "utomstående" att få ta del av det som produceras av och för en liten snäv krets mellan tullarna. Att solidariskt dela på kostnaderna så att priset blir enhetligt, är det väl ingen av de solidariskt rödögda aktieägarna som kan tänka sig?

Våra kvällstidningar har samma målgrupp och slåss för sin överlevnad genom att förvandla sina digitala tidningar till något som mer liknar ett tivoli av gammal modell, där vi kan få se .. om inte skäggiga damen .. så i alla fall mannen som klämmer ut en enorm böld i nacken, diverse osmakliga sjukdomssymptom eller andras obehagliga upplevelser varvade med olika klipp från andra desperata tidningssidor och hårt vinklade artiklar som beskriver den verklighet som de tror tilltalar en läsekrets som inte längre finns där.

Orka ens engagera sig?

Vi har en regering som begraver alla "svåra" frågor i kostnadskrävande utredningar. Politiker som glatt och villigt låter väljarna betala 4 miljoner per dag för att slippa ta beslut, och vi har en statsminister som helst inte vill uttala sig och som blir helt obegriplig när han någon gång försöker.

Vi har en finansminister som är mer intresserad av att försöka svartmåla företrädaren än av att försöka åstadkomma något förtroendeingivande själv. Statens finanser balanseras på pappret och att det sedan i praktiken blir rena katastrofen för kommunerna som ska ta hand om konsekvenserna, är inte finansministerns problem.

Orka försöka protestera?

När valresultatet inte blev det förväntade, kallar man in en omstridd genusforskare som på 8 månader ska formulera något som inte blir det alla andra redan vet. För det vore ju rent hemskt om någon skugga skulle falla över Partiet, när det i själva verket är Folket det är fel på.

Orka reagera?

Vår utrikesminister för en feministisk utrikespolitik och hävdar med en dåres envishet att svenska folket är rädda för ryssen. Ja, rent av skräckslagna. Förhoppningsvis så skräckslagna att de inte synar vad som händer .. eller inte händer .. på utrikesdepartementet, eller i regeringen.

Orka?

Vår miljöminister/vice statsminister lever inte som hon lär men anser att hon måste leva som hon måste? Vår utbildningsminister sitter och spelar in infantila Youtube-filmer och vår bostadsminister kopierar företrädarnas bostadspolitik och sticker till Turkiet på studieresa när det uppmärksammas att han är inblandad i något som verkar vara försnillade miljonbelopp i en förening.

Men alla har förmodligen betalat sin tv-licens så då är det väl helt ok?

Alldeles nyss fick jag veta att vår nye rikspolischef blir mannen som lämnade Migrationsverket i kaos efter att ha infört managementmodellen Lean som är "en styrfilosofi som har sitt ursprung i bilföretaget Toyota. Den går i korthet ut på att identifiera flaskhalsar i produktionsprocessen och att minimera slöseri med tid och resurser".

Det senaste uppdraget var Försäkringskassan där han nästan genast använde sin nya ställning och Försäkringskassans hemsida till att twittra om att han "kräktes på Jimmy Åkesson" och gjorde sig känd som en generös "jobbfixare" till närstående. I augusti i år uppmärksammades att kritiska uppgifter på den svenska Wikipedia förvanskats genom att de tagits bort. IP-adressen som låg bakom ändringarna spårades till Försäkringskassan och myndighetens presschef tvingades erkänna att det var Eliasson själv som gett sina anställda i uppdrag att ändra i artikeln. Och .. naturligtvis så införde han också managementmodellen Lean.

Nu ska han sälja in managementmodellen Lean till polisen och jag undrar om någon journalist kan se ett behov av att undersöka vilken relation den nye polischefen har med konsultfirman McKinsey som ledde in sossepampen på Lean-vägen?

Men den fd chefen för Migrationsverket .. det sk Migränverket .. och Försäkringskassan verkar vara en karismatisk person .. som ger nästan lika utomkroppsliga upplevelser som den förre sosseledaren .. och en RIKTIG sosse .. så då spelar det kanske inte så stor roll om det ena kaoset byts ut mot ett annat?

Orka .. när ingen annan bryr sig?

Ung skattesubventionerad scenkonst är unga scenarbetare som blir förbannade på publiken när de inte tänker rätt, hatar rätt "sida" eller reagerar på rätt sätt och som anser att en kastad penna är en våldsyttring. En penna som scenkonstnärerna själva försett gymnasieeleverna med, för att de i skydd av mörkret ska "skriva vad de vill" och sedan polisanmäls publiken av skådespelarna som anser sig rasistiskt påhoppade när en penna inte används till det klotter de uppmanade till utan till något helt annat och mer provocerande än det provocerande den var avsedd till.

Orka sucka ens en gång?

Kultur är numera alltid politisk. Vänsterpolitisk, och bör dessutom baseras på hat, utpekande av "skyldiga" grupper och ett slags självförhärligande av utförarna. Så outsägligt tråkigt, så oinspirerande,förutsägbart och idéfattigt .. att det nästan inte är värt besväret att reagera.

Orka .. liksom?

Jag är inte ensam om att ha tappat intresset, hoppet och förtroendet. Det är en rätt liten grupp som fortsätter att försöka få till stånd någon form av samtal .. resten avvaktar resultatet av budgetomröstningen den 3:e december och hoppas på någon form av förändring.

Och OM det blir nyval .. något jag betvivlar eftersom vi nog har vår tids fegaste politiker .. då kommer jag att hålla valsedeln tätt intill kroppen. Men jag vet exakt vad jag ska rösta på då .. eller 2018 .. om inte någon kliver fram och överraskar mig på ett fullständigt oväntat sätt.


För nu ORKAR jag inte bry mig särskilt långsiktigt längre ... för varför ska jag? När ingen annan vill?




lördag 16 juni 2012

Recept på ett politiskt beslut .. eller en riktig soppa.


Ingredienser:

Ett angeläget samhällsproblem .. verkligt, inbillat eller konstruerat.

En rejäl skvätt med skattemedel.

Ett antal folkvalda riksdagspolitiker, odlade och förädlade i samma ungdomsförbund eller med uråldrig politisk yrkesverksamhet i bagaget .. helst utan verklighetsuppfattning och specialkompetens i grundfrågan.

En större arbetsgrupp politiska gödkalvar som sammanställer ett underlag anpassat till den önskade lösningen på det verkliga, inbillade eller konstruerade problemet.

Ett gäng tjänstemän som tar fram råvaror i form av ett statistiskt underlag som passar till slutsatsen som arbetsgruppen kommit fram till. Här kan man använda de man har, eller vid god ekonomi eller vid regeringsinnehav, fläska på med hela artilleriet. 


Råvarorna bör förvaras så långt från verkligheten, kompetens på utförandenivå och vanliga människor i behovssituation som möjligt under processens gång så att jäsningen inte störs av kritik eller beska kommentarer.

Hela röran blandas varsamt  till en omfångsrik  och tolkningsbar smet av gruppen riksdagspolitiker, som sedan startar proceduren med att värma upp samtliga kollegor i riksdagen för framtida gräddning.

I denna process väcks ofta protester mot innehållet .. inte tillräckligt med ekologiska basvaror, för mycket kommersialiserat krafs, fel färgämnen, onödigt världsligt och njutbart, kryddorna är importerade från fel land, produkten kommer att bli för dyr eller ge möjlighet till vinst eller kommer att bli omöjlig att marknadsföra hos konsumenterna.

Små detaljer i receptet som lyckligtvis är tolkningsbart och lätt kan omarbetas till önskvärd form och fason.

När alla sagt sitt och fått sina behov tillgodosedda, genom att oönskade tillsatser tas bort och andra läggs till, gräddas produkten och beslutet upphöjs till lag eller förordning.

Då återstår mycket lite av själva samhällsproblemet .. vilket gör mindre om det är inbillat eller konstruerat, men kan få förödande konsekvenser om det är verkligt.

Lösningen lämnas sedan rykande färsk över till diverse myndigheter tillsammans med den del av skattemedelsskvätten som anses vara lämplig beroende på var det hela hamnar, handlar om och beroende på om det är alldeles före eller efter ett valår.

I denna läckra anrättning ingår inte någon form av kvalitetskontroll, uppföljning eller ansvarsfördelning och ingen innehållsdeklaration eller bästföredatum.

Däremot är den förpackad i ett så grovmaskigt nät att alla distributörer på vägen fram till konsumenten inte har några större problem med att förse sig med en större smakbit. Även efter det att den presenterats på hyllorna .. där de problemtyngda letar efter sin lösning .. saknas det helt övervakning och kontroll, vilket medför att en stor del av produkten hamnar i fel fickor.

Snattas eller stjäls rent av.

Detta bör åtgärdas anser tillverkarna .. och startar genast processen med att lösa ett angeläget samhällsproblem ännu en gång.

Ofta blir resultatet ett bestraffningssystem som riktas mot dem som berövats sin problemlösning i och med att den försvunnit på vägen med hjälp av fantasifulla, kreativa och giriga aktörer inom politiken, näringslivet och den sk undre världen .. som det i vissa fall kan vara svårt att skilja på.

Kvar finns då de som fortfarande har behov av en lösning på det ursprungliga angelägna samhällsproblemet .. nu med kvittot eller en saftig räkning i handen, men med bara minnet kvar av den första smakbiten, om ens det?

Det här är en rätt som jag inte är speciellt förtjust i och eftersom jag inte ville se den massproduceras och förvandlas till en svindyr uppblåst historia med mer luft och syntetiska tillsatser än verkligt innehåll så röstade jag nej till medlemskap i EU när det begav sig.

En koloss på lerfötter, sa jag då. Men den står väl hyfsat stadigt under min livstid får man hoppas?

Tänk så fel man kan ha?

Nu slår politikerna i alla EU-länder sina kloka huvuden tillsammans i en gigantisk smäll, för att finna en lösning på ett verkligt, verkligt angeläget problem och receptet på lösningen blir förmodligen:

Ett enormt stort samhällsproblem,

En jättestor skvätt med skattemedel,

Ett större antal folkvalda politiker i ledande ställning, odlade och förädlade .....

 .. osv, osv, osv.

DN, DN, DN, DN, DNSvD, SvD, SvDExpr., Expr., Expr,