Vägval.

Livet är en enda röra av olika vägval. Ofta märker du inte att du valt förrän du traskat en längre sträcka på en väg som bara blir trängre, mindre och mer igenvuxen för varje steg. Eller så kliver du fram med raska steg mot en öken av ensamhet.

Du väljer en väg för kärlekens skull .. och upptäcker att du förlorat riktningen totalt, eller väljer en väg som passar alla .. utom dig själv.

Det finns vägar som för dig hem .. dit där du känner lycka och gemenskap. Vägar som går mot framgång, spänning eller berömmelse. Svåra att hitta .. men de finns där för dem som inte ger upp och verkligen anstränger sig

Det finns små vägval som knyter an till huvudvägen efter ett tag och stora vägval som helt förändrar ditt liv och dina förutsättningar.

Den här bloggen var inget vägval .. bara en avkopplande joggingrunda runt huset när jag ville slippa vardagslunken på den väg som jag rutinmässigt traskade fram på. Friskvård för hjärnan .. om jag kan uttrycka mig så. Eller så får jag säga som G skrev i kommentarsfältet .. ”Jag har alltid haft ett behov av att kolla med kompisar och likasinnade om jag är riktigt klok.”

Jag vet fortfarande inte om jag fått just det bekräftat .. men jag vet nu att jag inte är ensam om att vara som jag är.

Det är jag både glad och tacksam över, minst sagt.

Men när jag kommer på mig själv med att sitta och googla efter Karl Marx mitt på söndagseftermiddagen, bara för att försöka förstå varför Peter Högberg och Johan Westerholm tycker att det är så viktigt att blanda in tankar från mitten på 1800-talet i dagens politik .. då hejdar jag mig och undrar ..

.. vill jag verkligen veta det här??

Utan att jag egentligen märkte det så har den trivsamma, avkopplande joggingrundan förvandlats till ett dagligt maratonlopp?? Var det egentligen någonting jag ville??

Så om inte den socialdemokratiska röran tar sig nya roliga vändningar som får mig att ompröva dagens beslut, så kommer jag att ta mig lite tid några dagar eller så, för att tänka över vad jag egentligen vill göra med det här utrymmet?

En gång hade jag faktiskt en blogg där min katt fick framföra sina egna tankar .. det var rätt kul.

En annan gång drog jag och några andra igång en gruppblogg .. som verkligen bevisade att vi inte var riktigt kloka någon av oss, men det gör jag inte om för det går aldrig att toppa den första veckan som det pågick.

Men det är ju trist att det står tomt och dammar igen medan jag gör något annat .. och jag har faktiskt sparat det jag skrev 2008, mitt första bloggår på Aftonbladet som nu är raderat .. så jag tänker arkivera lite hund- och katthistorier och annat smått och gott under tiden.

Bör jag ha någon form av varningstext i rubriken?