Att "åsiktskorridoren" är trång och begränsad till EN godtagbar åsikt, kan jag leva med så länge jag har kvar
rätten att ha fel.
Men om jag också fråntas rätten att vara kränkt om jag
utsätts för påhopp från dem som jag gör mitt bästa för att undvika .. det har
jag svårt att acceptera.
Den svenska extremvänstern .. om det nu
finns någon icke-extremvänster kvar?? .. har lagt
rabarber på rätten att känna sig kränkt, offerrollen och den enda rätta
sanningen, och här sitter jag utan möjlighet att försvara mig.
Det är jag som är felet och hindret för jämlikheten,
jämställdheten och drömmen om det kollektiva samhället, som styrs av dem som är utvalda att stå för kollektivets åsikter, drömmar och vilja. Bara det att
människor som jag finns, upplevs som en kränkning av dem som vill förändra
samhället från ett rum som jag inte har tillträde till.
Hat och hot är egenskaper som tillskrivs mig även om
jag uttrycker mig aldrig så försiktigt .. men uttryck som r*vh*l och b*st*rds är ord
som numera är godkända och förbehållna
de högre klasserna, om de kommer från kulturen, konsten, media och framför allt
medarbetarna på SVT/SR.
"Den
kränkta vänstern" har inte bara gjort begreppet kränkt till sitt eget,
de har också konstruerat och patenterat begreppen
responshot och responshat som till sin natur vida överträffar det ursprungliga, upplevda, hotet eller hatet som resulterar i en kränkning som då .. naturligtvis .. måste explodera i en responskränkning i form av responshat .. eller responshot.
Jag vet inte riktigt hur de får till det
.. men det är spelar ju strängt taget ingen roll när vinnaren är korad redan
innan kampen börjar.
Hjälplösheten är total .. hur jag än gör,
om jag ens vågar ifrågasätta, så kommer jag att mötas av en vänsterrespons som
är våldsammare och mycket farligare än vad mina obetydliga åsikter är värda att
ta strid för.
Så läser jag om Dan Park. Denne märklige
man som utan konkurrens erövrat titeln ”Sveriges
mest föraktade konstnär”. Konstnären med den urartade konsten,
provokatören, uppviglaren, "rasisten" som klåfingrigt petar, rotar,
ifrågasätter och utmanar yttrandefriheten.
En yttrandefrihet som under de senaste
åren hamnat under samma patent som hot- och kränkningsbegreppen och
responshandlingarna.
Jag har svårt att förhålla mig till Dan
Park. En del av hans verk är smått genialiska samtidigt som mycket är rent av
frånstötande, men en sak vet jag .. människor som Dan Park lämnar ingen
oberörd.
Särskilt berörda tycks medlemmarna i AFA
.. Antifascistisk Aktion .. ha blivit. Dan Park har uppenbarligen lyckats
åstadkomma en spricka i den kränkta rustningen och därför har de ledande Antifascistiska
generalerna manat manskapet till kamp i form av en tävling som går ut på "att kränka Dan Park".
Man ska alltså sparka uppåt genom att
uppmana till våldshandlingar som har till syfte att göra Dan Parks liv till
"en enda lång kränkning"
genom att ge honom en "tjuvsmäll",
stjäla hans glasögon, trycka tuggummi i hans hår, hälla valfri dryck över honom
eller förnedra/misshandla honom på valfritt sätt?
På sin hemsida trycker AFA:s arrangörer
på att .. det finns inte någon övre gräns
för hur mycket vi tycker att Du kan kränka honom. Kränkningar gör sig bäst i
grupp, så ta med några vänner på jakt efter Dan!
Är detta ens lagligt?
Eller blir allt lagligt så fort det sker
under en vänsteretikett? Till och med en offentlig uppmaning till
våldshandlingar och misshandel? Köpte AFA sig livslång immunitet mot granskande
journalistik när de bildade Researchgruppen som har till uppgift att hjälpa
kvällspressen att hänga ut vanliga svenskar som uppmanar till "kränkningar"
i kommentarsfälten på alternativ press?
Skulle jag kunna lägga ut motsvarande
uppmaning under rubriken "Att kränka en politiker"? Vilka
reaktioner skulle det framkalla?
Titta på Dan Park, läs om Dan Park ..
tänk lite .. och sedan ni kanske undrar som jag .. vad är det som ger AFA rätten
att kräva denna explosion av responshot, responshat och responskränkning?
Dan Park har redan blivit misshandlad,
fängslad, bötfälld och hatad. Han vet att .. Det är ingen idé att
jag anmäler det till polisen. Åklagaren lägger ned och sedan finns det ingen
misstänkt. När vänstern misshandlade mig på Davidshalls torg, då hade polisen
gripit två personer, fast åklagaren valde att lägga ned åtalet.
Däremot så funderar han på om han själv
ska skicka in ett bidrag till tävlingen .. Man
kanske själv ska ställa upp i tävlingen med bilder på där jag kränker mig själv
med tuggummi i håret, men det kanske är fusk om jag själv ställer upp?
Det är också ett sätt att se på saken ..
"If you can't beat them, join
them", typ?
Om jag bekämpar åsiktskorridorens
väktare med deras egna medel, genom att känna mig kränkt och dessutom utsätter
mig själv för responshat så fort som jag uttalat en åsikt, kan det då vara
möjligt att bemöta dessa handlingar på ett trovärdigt sätt genom att hävda
responskränkning?
Eller slutar det med att någon häller
kaffet över mig, medan de stjäl mina glasögon, kastar sten på mig och slår mig
sönder och samman för den "goda
sakens skull".
