Jag drabbades av akut skrivkramp ..

.. efter att ha följt reaktionerna på David Camerons "skrällseger".

Att vi har övervägande vänsterpress här hemma är ju inte en direkt nyhet, en del ledarskribenter är till förväxling lika Kim Jon Un´s hängivna nyhetsuppläsare och det som berättas i SVT kan väl knappast kallas för objektivt ens av den mest rödglödgade nyhetskonsument?

Men det är ju här hemma. Lite påminner det om att ha en pinsam familjemedlem som inte alltid är helt nykter eller som lider av ett funktionshinder som alla inom familjen lärt sig leva med. Men när det som betraktas normal hemma används offentligt som måttstock för det som händer i andra länder, då vrider jag mig av obehag och rodnar av skam.

Maria Ludvigsson, SvD, skriver så här .. SVT och SR verkar alltid lika uppriktigt förvånade när Tories går till seger och Labour misslyckas. De brittiska partiledare som avgått det senaste dygnet har kallats för ”offer efter jordskredssegern” ...... SVT har en annan förklaring till valresultaten än att medborgarna de facto tycker som de genom valet gett uttryck för. Enligt exempelvis SVT:s Bo Inge Andersson, är det så här: ”Det står helt klart att hela valrörelsen bedrivits under falska förutsättningar.” (svt.se). Och att ”Labours förlust beror troligen på att de konservativas linje de sista veckorna har varit att utmåla Labour som ett hot. Ed Milliband, som alltså var ett av ”offren” och avgick, har enligt samma SVT förföljts av konservativ press. ”Han har även haft konservativa medier emot sig och han har utmålats som en dålig ledare".

Det är alltså samma SVT som vägrade att se väljarnas val som väljarnas val i Sverige för sju månader sedan. Ordet "jordskredsseger" användes visserligen inte i media, men siffrorna 87 % på löpet gav en vink om hur "segern" upplevdes. Alla segrade över SD? Vad vi andra önskade begravdes i DÖ .. de närmaste 8 åren??

I det svenska valet var det ingen som sa att det stod "helt klart att hela valrörelsen bedrivits under falska förutsättningar" trots att vår nuvarande statsminister varken kunde presentera en plan, ett regeringsalternativ eller mer än några få löften, som "inte spelade någon roll", sex månader senare. Alliansens förlust beskrevs absolut inte som ett resultat av de rödgrönas linje att utmåla Alliansen som ett hot och ingen nämnde att resultatet kunde ha påverkats av att Alliansledaren "haft vänstermedia emot sig och att han har utmålats som en dålig ledare".

I stället verkar alla betrakta engelsmännen som offer för en konspiration som resulterade i att de förlorade möjligheten att få en lika unik och fantastisk regering som Sverige????

Mats Johansson skriver i SvD .. Desto roligare var det att se de långa näsorna och fågelholkarna när torsdagskvällens första prognoser presenterades. De svenska journalister som i veckor förberett Ed Milibands intåg som ny premiärminister fick bråttom att ändra ansiktsdragen. Medan han själv förberedde sitt avgångstal talade ”experterna” fortfarande om hur jämnt valet skulle sluta. Stor underhållning! Hög skojfaktor!

Ett särskilt tröstpris går till Sveriges ledande kännare på brittisk politik, en ung vänsterkvinna som bott några år i London och därför visste berätta att en vänsterkändis som Russell Brand kunde avgöra valet eftersom han har nio miljoner följare på Tjatter  ... vilket direkt får mig att tänka på de "valvinnande" vänsterkändisarna Özz och Malena och alla deras ekande följare.

Och vad ska man säga om all mediebevakning av UKIP som knappt ens kom in i parlamentet? .. fortsätter skribenten och jag tänker att man kanske kan säga några ord om hur stor skillnad det blir när politikerna håller ögonen på sin egen politik och lyssnar på väljarna  i stället för att göra gemensam sak med media och bevaka .. till exempel SD?

Carl Bildt blir intervjuad om sin syn på resultatet i Storbritannien, medan utrikesminister Margot Wallström intervjuas i SVT ... tydligare kan det väl inte illustreras hur omvärlden ser på oss.

Svensk politik är pinsam .. ett dåligt regisserat teaterstycke där regeringen spelar regering med stöd av oppositionen som spelar opposition framför en buande publik som visserligen löst biljett men bara får läsa en tillrättalagd recension i tidningen eller får ta del av väl valda delar i någon kulturprogram på SVT.

Jag skäms över att vara svensk ... och det är en ovan känsla.

Fnordspotting, DHE, Dick Erixon,

SvD,

Det mest läsvärda och det vettigaste som ..

.. skrivits i den senaste tidens debatt runt Sverigedemokraterna läser jag i Aftonbladet, av alla tidningar? Undrens tid är tydligen inte förbi.

Läs själva Rebecca Weidmo Uvells krönika och strunta gärna i att läsa resten av det här inlägget. Hennes ord skulle lika gärna kunnat vara mina egna.

För jag måste erkänna att jag har blivit både mörkrädd och uppgiven av att läsa hur många som anser att Sd ska särbehandlas, blockeras och dömas "till en permanent ökenvandring" i det riksdagsarbete som 360 000 väljare har valt dem till att utföra.

Det finns människor som tycker att vi ska begära av våra folkvalda att de anpassar sitt riksdagsarbete till Sd genom att "kräva av dem att aldrig medverka till en omröstning i riksdagen där Sverigedemokraterna tillåts vara vågmästare". Hur går det ihop sig med demokrati och demokratiska val?

Vad händer om en för mig livsviktig fråga förs av ett eller fler partier som aldrig någonsin kan få en majoritet av rösterna utan hjälp från Sd om de har samma inställning i till exempel frågan om sjuk- och assistansersättningen?

Ska vi lägga ner hela frågan då och ge fanken i alla som far illa just nu, hellre än att samarbeta?

Skjuter de inte budbäraren då och ger de inte det parti, som de säger sig förakta, onödigt mycket inflytande i det politiska arbetet?

Hur går det ihop sig med demokrati och demokratiska val, där varje medborgare i landet har rätt att rösta på det parti som de anser bäst företräder deras intressen?

Finns det felaktiga alternativ att välja på?  Och i så fall, ska då det felaktiga partiet särbehandlas i riksdagen .. och vem/vilka bestämmer vilket parti som är fel?

Blir inte resultatet då att 360 000 svenskar utestängs från rätten till ett demokratiskt val?

I och för sig anser väl jag också att det inte var så bra att Sd fick så mycket marknadsföring i media att de kom in i riksdagen och i och för sig så anser jag att det finns ytterligare ett parti som inte heller har där att göra .. men till skillnad från alldeles för många, så respekterar jag människors fria rätt att rösta i ett demokratiskt val

.

Har jag fel?

Det är det jag sitter och tänker, när jag läser vad förståsigpåarna tycker i kommentarsfälten till andra förståsigpåare som har svar på allt utom mina frågor.

Men .. om det ska vara så .. då skulle jag vilja kräva att Vänsterpartiet blockerades på motsvarande sätt och dömdes till samma ökenvandring. I mina ögon är deras politik precis lika farlig för landet som Sd:s .. fast på ett annat sätt, och några av deras företrädare, till exempel Simon Fors, tycker jag är känns lika hotfulla och skrämmande som Kent Ekeroth och Erik Almqvist.

Men jag har aldrig hört någon partiledare uttrycka någon åsikt om Simon Fors och hans kamrater. Har till exempel Stefan Löfven någon åsikt alls om Simon Fors, nu när han upprörs över Sd:s representanter? 

Eller köper han hela paketet .. inklusive mordhot mot en SvD-skribent .. bara för att få det stöd som kan föra honom till makten och härligheten?

AB, AB, AB, Expr., Expr., Expr., DN, DN, SvD, SvD,