Visar inlägg med etikett hot och våld. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett hot och våld. Visa alla inlägg

måndag 23 december 2013

Julen är här, kärleken, gemenskapen, toleransen och ..

.. julefriden ska ta plats i vardagsrummet.

Förmodligen så kommer svenska folket att lyckas med det lika bra som alla andra år. En majoritet kommer att känna gemenskap, tillhörighet och julefrid, andra känna ensamhet och utanförskap, ytterligare en del kommer att få ta del av julens avigsidor med familjebråk och fylleri och andra kommer helt att ta avstånd från det de upplever som hyckleri och ett kommersiellt jippo.

Vi är alla olika ... och när jag läser rapporteringen från demonstrationen i Kärrtorp så är det mer än tydligt att det var av olika skäl människorna samlades där.

En majoritet gick dit för att visa sin avsky för rasism och våld i alla former, andra för att visa upp sig själva och sälja ett budskap eller för att få mer makt, ytterligare en del ville bara fördöma hälften av våldet för att kunna fortsätta att hata och angripa dem som hävdade fel åsikter och andra ville bara visa upp sig för att främja sin karriär.

Vi är som sagt alla olika och upplever skeendena omkring oss olika .. på mer eller mindre toleranta sätt.

Stefan Löfven som hoppas på att bli vår nästa statsminister var den som, genom sitt deltagande, höjde Kärrtorpsdemonstrationen till något större än en "vanlig" demonstration. Det är något som förpliktigar och jag kan inte låta bli att reagera när han i Aktuellt kommenterade dagens evenemang med att det "var bra artister på plats".

Då hade han bland andra lyssnat på Silvana Imam som rappade ..

"Vet vad du tänker nu men du vet hur det går för dom
Som kommer hit och låter som Jimmie Åkesson
Dom som skiter i blatten, vill ha svinen vid makten
Så gå och slipa kniven och skicka grisen till slakten"

Andra som var där var Britta Svensson från Expressen som var "Räddare och ledsnare" när hon åkte hem än när hon åkte dit och Mattias Lundbäck, den hälsosamme ekonomisten, som upplevde demonstrationen som "riktad mer mot Moderaterna och regeringen än på rasisterna" och undrade om "särskilt många i publiken tyckte det var lämpligt att kritisera privat äldreomsorg och nazism i en och samma mening".

En annan demonstrant uttryckte besvikelse då h*n "var där för att markera mot nazism och rasism, men hamnade i något som stundtals kändes som kommunistmöte. Den allmänna känslan bland folket var trevlig, men talare och vissa banderoller/flaggor/plakat drog ner helhetsbetyget ordentligt."

En statsminister ska verka för HELA folket och inte bara ställa upp för dem som har "rätt" åsikt eller legitimera dem som uttrycker "rätt" hat och "rätt" sorts våld .. det hoppas jag Stefan Löfven kommer till insikt om innan valet 2014. Det går inte att söka jobbet som representant för hela svenska folket och samtidigt tro att det går att demonstrera "privat" tillsammans med våldsromantiker .. oavsett hur lovvärt syftet är och hur bra artisterna upplevs vara.

Särskilt med tanke på att LO nu talar om att utesluta alla som använder rätten till föreningsfrihet till att bli medlemmar i Sverigedemokraterna. LO är inget politiskt parti och ska inte försöka hålla en svensk statsminister i ledband utan bör i stället hålla ett öga på arbetsmarknaden och medlemmarnas rättigheter i stället för att skapa större skillnader och mer hat och hot.

Antingen så är Socialdemokraternas nuvarande ledare otroligt naiv och lättledd eller ett under av velighet som springer som en förgiftad iller mellan LO, extremvänstern och näringslivet eller så är han den mest maktlystne och ruggigaste statsministerkandidat vi någonsin har haft.

Men det är MIN fundering. Vi är alla olika .. och en del av oss är i klar minoritet. Den tid som återstår till valet 2014 får utvisa om jag till hör dem eller majoriteten?

Fram till dess så nöjer jag mig med att ta fullt och helhjärtat avstånd från ALLT hat och våld, både i stort och smått, och jag hoppas lika helhjärtat att alla använder julhelgen till det den är avsedd till ... frid, kärlek, gemenskap och tolerans.

torsdag 19 december 2013

"Det är det organiserade våldet högst upp som skapar individuellt våld längst ned" ..


 .. sa Emma Goldman (1869-1940). .. och hon måste ju ha vetat vad hon talade om, eftersom hon var en fritänkande "rebellkvinna" och av sina kritiker ansedd som en försvarare av politiskt motiverade mord och våldsam revolution.

Det fanns alltså ursäkter för det "Goda Våldet" redan i slutet på 1800-talet, upptäcker jag när jag precis tänkte skriva om det som en nyhet??

Ordet värdegrund har säkert lika gamla anor, även om jag aldrig tidigare hört det så ofta som nu. Det används inte sällan i samband med orden våld, hat, hot och demokrati?

Det kolliderar lite med den värdegrund som jag växte upp med? Hat, hot och våld för att åstadkomma stabilare demokrati?? Jag trodde att våldsyttringar var ett bevis på svaghet och brist på argument .. men vi kanske inte ska se det så längre?

För mig kan aldrig våld och demokrati vara ett och samma begrepp. För om vi låter det Goda Våldet definiera och utplåna dem de anser representera det onda våldet, det onda hotet eller onda hatet .. är vi då fortfarande en demokrati?

Det Goda Hatet är numera klassat som "responshat" mot det onda hatet från de onda människorna? Om det onda hatet visar sig i onda hot så är det helt i sin ordning att bemöta dessa onda oacceptabla hot med acceptabelt hat i form av "responshot"?

Alla som inte förespråkar det Goda Våldet, det Goda Hatet och de Goda Hoten .. är de som står för de onda varianterna av samma sak?? Det är väldigt förvirrande ibland och som liten gräsrot måste man vara ytterst försiktig för att inte falla ner i ondska och elände och bli ansedd som en riktigt usel människa som det är helt i sin ordning att misshandla eller attackera för att föra in på den rätta vägen?

Min värdegrund känns förlegad och otidsenlig, minst sagt .. och eftersom jag slutat läsa Aftonbladet och tidningens kommentarsfält så är jag också dåligt uppdaterad på vilka hat och hot som till hör de goda?

På söndag ska företrädaren för vårt största oppositionsparti ge sig ut till en förort till huvudstaden för att avsluta den demonstration som urartade söndagen innan när två personer .. en ond och en god .. blev knivskadade under en fredlig demonstration.

En responsdemonstration som ska ersätta den andra som förstördes av vad som verkar vara en mobb av .. (lågavlönade?*) .. våldsbenägna huliganer som agerade under en politisk täckmantel, men som förmodligen bara dyrkade våldet för våldets egen skull. Dessutom har polisen fått svidande kritik för att de var för få och dessutom skyddade de attackerande huliganerna mot de fredliga demonstranterna som inte bara fick sin demonstration förstörd utan också förhindrades från att handgripligen rädda demokratin. På söndag får de förmodligen bättre uppbackning och välbehövlig hjälp och stöd från Säpo, vilket känns tryggt och bra .. men om det samtidigt avhåller "motdemonstranterna" från att närvara så kanske det också medför en viss besvikelse?

Men eftersom det spontant uppstått ett behov av responsdemonstrationer på flera andra orter i landet så kanske tidningarna får sina rubriker i alla fall?

För på något konstigt sätt känns det som om varje demonstration, oavsett syfte, är själva förutsättningen för att företrädarna för det Goda Våldet och det Onda Våldet ska få en anledning att drabba samman?

Ungefär som när AIK och Djurgården möts i någon viktig match?

Kanske måste jag engagera mig i någon fotbollsklubb för att kunna orientera mig och förstå dagens politiska landskap?

* Jag har ingen aning om varför DN anser att årsinkomsten är relevant i sammanhanget?? Upplys mig gärna!

DN, DN, DN, DN, DN,