söndag 11 augusti 2013

Himmelska makaroner! Jag har skådat ljuset!!


Det har väl inte undgått någon att jag inte är speciellt troende eller religiös åt något håll. Varken uppåt eller nedåt, så att säga.

Men det är klart att jag känt en viss tomhet, en längtan efter något att tro på och en förklaring till att allt blivit som det har blivit?

Jag har känt mig som en sökare som trevat fram i ett kompakt mörker, men NU .. himmelska makaroner! .. kan jag tyda tecknen som borde ha fört mig på rätt väg redan långt tidigare!

Vi har TRE durkslag i vår familj, som består av TRE personer .. ett TECKEN från ovan!! .. vi har varit pastafarianer hela tiden, utan att fatta det!

Hur dum får man vara??

Hela min blogg handlar oupphörligen om att det måste vara fel någonstans eftersom vi människor beter oss som vi gör .. vilket får sin förklaring i att pastafarianismens gud .. Det Flygande Spagettimonstret .. var så onykter när h*n (det??) skapade jorden och universum att det blev väldigt många misstag på vägen.

Därav det politiska systemfelet med de felaktiga politiska besluten, inbillar jag mig?

Den globala uppvärmningen får också sin förklaring, vilket borde glädja Gustav Fridolin som förmodligen är smygpastafarian eftersom han i Almedalen berättade att han ville flyga med "vingarna" från en gammal Cadillac av 50-talsmodell? (Nu kallar RIKTIGA bilentusiaster det för fenor, men det är väl inte så noga för en hängiven pastafarian?) Förhoppningsvis bekänner han färg inför valrörelsen och har han dessutom modet att bära det föreskrivna durkslaget på valaffischen så ska jag både stjäla och rama in den samt rösta på Miljöpartiet ... kanske?

Pastafarianismen - en satirisk religion med det Flygande Spagettimonstret som lätt påstruken gud med en tillåtande syn på livet, det verkar vara en religion som är som klippt och skuren för mig!

Nu gäller det bara att googla, läsa på och söka bröder och systrar i Sverige .. och lämpliga valsedlar att använda i kyrkovalet. För jag har bara varit pastafarian i knappt en kvart än och vet inte ens hur jag bör tilltala eller lovprisa "His Noodly Appendage"???

Men det löser sig nog .. här tillåts tydligen hur många misstag som helst på vägen genom livet, så jag har nog redan kvalificerat mig till en hög och aktad ställning.


(Men jag undrar .. måste man ha durkslaget på när man sover???)

DN,

Narcissistiska människors självbild???????


Varje dag skriver mer eller mindre kända svenskar .. övertygade om sin egen förträfflighet .. krönikor och/eller debattartiklar i våra kvällstidningar. Inte allt för sällan blir det en beskrivning av deras egen fantastiska verklighet, fasta och korrekta ståndpunkter i diverse samhällsfrågor eller oerhört intressanta vardagsupplevelser.

Gemensamt för dem alla är att de, på fullt allvar, verkar tro att de är älskade av alla, är begåvade över genomsnittet och därför kan påverka folkopinionen i önskad riktning.

Vi får veta ALLT om barndomsupplevelser .. som vi alla har haft, föräldrarelationer .. som de flesta känner igen både som barndomsminnen eller som föräldrar och små ytliga relationsproblem som förekommer i de flesta familjer.

Det är inte av en händelse. Berättelserna är förpackade i en bättre förpackning än våra egna .. vackrare fru, mer känd man, föräldrar som antingen var högre eller lägre på samhällsstegen än våra egna, en betydligt mer spännande umgängeskrets och inkomster/konsumtion som krönikören/debattören tar för givet är utom räckhåll för läsaren.

Men ÄNDÅ så ska vi känna igen oss .. och tycka att skribenten är PRECIS SOM EN VANLIG MÄNNISKA .. trots sin osannolika framgång och upphöjelse.

Det är för det mesta rätt underhållande att läsa.

Men ibland undrar jag varför ingen redaktör griper in, pekar på de grövsta osannolikheterna  och tvingar dem att skriva om.

Dogge Doggelito skrev två debattartiklar som han egentligen borde ha fått hjälp och stöd med och Alex Schulman .. som borde ombetts googla på narcissism och tänka över sitt ämnesval .. skriver idag om sommarpratarnas narcissistiska självbilder i största allmänhet och Lasse Kronér och Elin Klings i synnerhet.

Han  kallar sommarpratarnas skildringar av sina liv och sina karriärer för vansinne, begär att SR ska höja kraven och avslutar med - "Och när vansinnet lagt sig kanske i alla fall ett par av dem skulle lyfta blicken och förstå att de lever i en värld som är fylld av underbara berättelser. Och att alla inte rör den egna personen."

Och då mår jag lite illa, får en riktig kväljande sockerchock .. för vem är väl Alex Schulman om inte den som byggt hela sin karriär på berättelser som "rör den egna personen"?

2009 fick han själv möjligheten att berätta i "Sommar i P1". Och då talade han om SINA viktigaste kvinnor .. mamma, hustru och dotter.

Han turnerar runt med en "show" som handlar om Alex Schulmans bekräftelsebehov, har skrivit en bok som handlar om HANS upplevelse av hustruns skönhet, och jag väntar förgäves på uppföljaren som då borde handla hennes själ/intellekt .. dvs det som tydligen inte fick plats i första boken?

Alex Schulman har också en pod tillsammans med Sigge Eklund .. som handlar om Alex och Sigges "egna personer" och det är inget fel med det .. för ALLA människor bär på underbara eller intressanta berättelser .. även Lasse Kronér och Elin Kling. Men det är inte alltid berättelsen är ett uttryck för en narcissistisk självbild, vi avgör ju själva, precis som Alex Schulman, vad vi vill lämna ut av det som vi anser vara privat.

Lasse Kronér till exempel .. han kanske inte ville fylla en timme med berättelser om sin uppfattning om sin pappa eller mamma utan föredrog att presentera sig själv .. eftersom SR:s sommarprat går ut på att lyssnaren ska få lära känna en utvald person bättre än vad vi kan utläsa av den torftiga mediabilden.

Men visst förstår jag att det är surt att bara bli utsedd till sommarpratare en enda gång, när så många ointressanta personer får chansen utan att ha något annat att komma med än narcissistiska betraktelser som rör den egna personen .. eller hur det nu var han menade??



Dagens ordspråk handlar om att spotta snus i motvind och att kasta sten i glashus.

lördag 10 augusti 2013

Folkets röst?


"Insändare .. Vi är många, många folkpensionärer som med undran och bävan tänker på framtiden. Vi som har folkpensionen som enda inkomst har förstås också bostadsbidrag, men var och en bör förstå hur gränslöst svårt ändå det är att reda sig på detta.

Det är svårt att se svälten närma sig. Dit går det. Det blir ju ideligen prishöjningar på grund av alla löneökningar.  [ .... ]

Det talas redan om höjda barnbidrag. Ska detta verkligen gå före oss gamla?

Visst finns det många folkpensionärer som kan få hjälp av sina anhöriga. Men det stora flertalet måste klara sig på egen hand så gott det går.

Till sist en fråga. Varför ska de som står i sin fulla arbetskraft och ändå inte ens vill försörja sina barn utan hjälp från det allmänna, alltid kasta oss i ansiktet hur bra vi har det. Vi har på vår tid gjort full rätt för oss./Bekymrad"

"Frågor till statsministern ..
1. Hur länge tror statsministern att statsministern får sitta kvar som statsminister och i så fall varför??

2. I vårt nuvarande läge är det av vikt att rätt man på rätt plats utför ett så nyttigt och produktivt arbete som möjligt. Vilken bransch ämnar statsministern själv ägna sig åt efter valet?

3. Varför anordnar man offentliga debatter i politiska ämnen? Jag erkänner att frågan inte är ställd av rätt person för jag har i åratal ivrat för intensivare meningsutbyten i radioprogrammen. Frågan är kanske inte heller riktad till rätt person, för varför ska just statsministern bland alla landets politiker utpekas som svarande i denna angelägenhet?

Men ibland frestas man att önska en debatt om debatten.

Varför ger man sig in i en offentlig diskussion om brännbara ämnen? För att klara upp problemen för sig själv och andra? För att söka sanningen? För att omvända eller snärja sina meddebattörer? Eller för att briljera inför åhörarna?

Förr i världen, när rätten satt i spjutstångs ände, gällde det att TA rätt. Nu vill man FÅ rätt, med brösttoner eller kvickheter eller elakheter.

Hur skulle det vara om alla sökte efter att HA rätt?"

4.  [ .... ] Auktoritetsuppfostran är på väg att försvinna, åtminstone diskuteras den överallt, våra barn och vår ungdom kommer att få växa upp i större frihet än vi gjort.

Hur har vi det själva?

Visserligen genomlever vi nu en synnerligen svår kris som vi alla vill hjälpas åt att bemästra, vi vet att produktionen måste ökas, vi vet att vi alla måste spara - men måste det ske med en sådan glädjelöshet.

Glädjelöshet därför att vi alla känner oss så kontrollerade, så påpassade, så kritiserade, så ofria.

Det vi inte vill att våra barn ska komma in under  - auktoritet, ofta diskutabel - är vi inte där själva och känner förlamningen av bristen på glädje?"


Det var bättre förr, sägs det?

Men när jag läser de här insändarna så inser jag att historien får ett förskönande skimmer ju längre tiden går. Kanske hjälper det till att vi oupphörligen får höra hur FANTASTISKT BRA Sverige var, på den tiden då vi hade en RIKTIG regering?

Den stackars pensionären gör sig inte bara till talesperson för sin egen tid utan också för många av dagens pensionärer .. trots att året var 1955 då insändaren publicerades.

Frågorna till statsministern kanske skulle få ett eller annat ögonbryn att höjas om de kom till tidningsredaktionerna i dag? Men förmodligen så är det språket som skulle uppfattas som åldersstiget, innehållet kunde ha stått i en blogg eller på twitter, utan att någon anat att de skrevs för 67 år sedan.

Då var statsministern socialdemokrat och hette Tage Erlander och roligt nog så var det den tidens kulturpersonligheter som kritiskt ställde de tre första frågorna - Sture Lagerwall/skådespelare, Gardar Sahlberg/Svensk Filmindustri och Olof Forsén/Radiotjänst.

Jag måste också nämna att Radiotjänsts Barbro Svinhufvud också ställde en fråga till statsministern som avslutades med att hon hoppades att han hjälpte fru Erlander i hushållet så hon kunde klara uppgiften som statsministerfru så bra som möjligt.

Det är intressant att läsa gamla tidningar. Allt går i cirklar och det är samma grupper som är missgynnade eller missnöjda hela tiden. Det stärker faktiskt min övertygelse att oavsett vad som händer nästa val så kommer det inte att märkas mer än i plånboken för dem som arbetar.

Precis som i våra grannländer som byter från vänster till höger till vänster till fel från rätt eller rätt till fel samtidigt som de försöker bortse från missnöjesröstarna som enbart är fel rakt igenom .. på samma sätt som oss men kanske i en annan ordning?

För övrigt så kommer kulturpersonligheterna att kvirra/twittra eller protestera över än det ena och än det andra, pensionärerna kommer att få så lite som möjligt, folket kommer att  längta efter lite mer framtidshopp och lite gladare tongångar och många kommer att fortsätta att göra som Radiotjänsts Olof Forsén ..


.. längta efter en "debatt om debatten".

DN, SvD, Expr., AB,

fredag 9 augusti 2013

Vi måste nog börja ompröva ..


.. gamla ordspråk, tror jag?

"När fan blir gammal så blir han religiös" .. är ju en gammal klassiker som borde stöpas om i ny och modern tappning. Till exempel som .. när sossarna blir desperata blir så de religiösa, eller något i den stilen.

För nästa år är det TRE val som sossarna har gett sig själva den på att vinna. Att det kanske kan vara lite splittrande att samtidigt satsa på tre grenar i politikens eget SM 2014 är inget som slagit partiledningen som går all in för guld i samtliga grenar.

Och nu är de så religiösa att de utger sig för att representera varje tänkbar religionsyttring som finns i vilken liten byhåla som helst. Och om satanisterna bara visar sig vara så stor väljargrupp att de kan göra skillnad i riksdagsvalet om de får draghjälp i kyrkovalet, så är jag övertygad om att både brödraskapet och Morgan Johansson öppnar famnen för den gamle fan som då får anses ha blivit religiös.

Det är så patetiskt och löjeväckande att jag redan nu har bestämt mig för att rösta i kyrkovalet nästa år, för första gången i mitt liv.

För i likhet med Socialdemokraterna så tror jag varken på Gud, Jesus eller den Helige Ande och därför så tänker jag utnyttja den lilla makt jag har för att placera rätt parti på rätt plats.

För om politikerna överhuvudtaget ska ge sig in i religionen så ska de i alla fall representeras av ett parti som inte skäms för att erkänna att de tror på Gud.

Jag ska rösta på Kristdemokraterna, för om det finns en Gud så har h*n förmodligen humor .. h*n har ju ändå skapat människan och därmed också politiken .. och då tycker h*n troligtvis att Göran Hägglund är en kuligare kille än Stefan Löfven. Dessutom så tror jag att de som tror på Gud i Kd mer ser på livet efter detta som en icke skattebelastande studieresa än som slutet på en lönande karriär och/eller förlusten av en maktposition.

Kanske det också skulle kännas tryggt för Gud med ett parti som inte består av två vildsinta falanger som strider om partiledarposten??

Och kanske, kanske så får jag som belöning för mitt val ytterligare en lika fantastisk sommar som i år.

Lokalt över min lilla plats på jorden!! 

 SvD, SvD, AB,

Uppdaterat 21:19 .. Shit!! Kyrkovalet är I ÅR!!! Där ser man hur engagerad jag är i kyrkopolitiken. Men rösta ska jag ..

.. GÖR GUD GLAD - RÖSTA PÅ KD DU MED!

onsdag 7 augusti 2013

Ä hörrudu ..!!


Jag har en olycklig förmåga att alltid komma hem med en massa saker som jag inte behöver så fort jag lämnar hemmet och i dag var inget undantag. Just nu sitter jag och njuter av en bunt gamla veckotidningar från åren mellan 1935 och 1961.

Det är mycket som har förändrats. Inte minst språket .. och syftet med artiklarna. I dag bygger väldigt mycket av krönikor och artiklar på att frossa i tragedier, förakta eller framställa människor i en ofördelaktig dager eller att påvisa samhällsbrister som artikelförfattaren  försöker klistra på någon som tidningens ledning bestämt ska föraktas av en större allmänhet.

Och det var egentligen det som jag hade bestämt mig för att skriva om innan jag började bläddra i en förgången tid. Föraktet som vi är så generösa med att sprida runt omkring oss.

Sett ur min synvinkel verkar det bara finnas en grupp människor som det är fullständigt tillåtet att förakta .. nämligen arbetslösa, lågutbildade, unga  män från Norrland? Och alla anses dessutom vara Sverigedemokrater .. det slog till och med en av våra mest synliga statsvetare fast under ett seminarium i Almedalen, så det måste ju helt enkelt vara sant?

Fast jag tycker att det är märkligt att peka ut en hel befolkningsgrupp på det sättet? Särskilt nu när vi är så upplysta att vi vet att alla är lika och ska respekteras för vilka vi är .. vilka vi nu är??

Men eftersom de norrländska männen är av samma nationalitet som dem som ser ner på dem så kan man väl inte kalla det för främlingsfientlighet eller rasism och eftersom ingen reagerar på twitter så har jag förmodligen fel. Dessutom så ses andra landsortsbor .. dvs alla boende utanför storstadsområdena och söder om Norrland .. också som lite korkade jämfört med storstadsmänniskorna och brukar därför kallas för "folket" när de överhuvudtaget kallas för någonting alls. "Folket" behöver ingen bry sig särskilt mycket om .. eftersom de för det mesta inte sysslar med opinionsbildande på twitter, det säger sig ju självt.

För att återvända till Almedalen så hittade jag förresten en skylt på ett näringsställe där ägaren, med adress till "sommarfolket från storstaden" skrev ungefär så här: - Här finns ingen personal, bara människor som vi är rädda om. Behandla dem inte illa.

Det säger väl egentligen allt?

Men mellan männen från Norrland .. Sveriges hillbillies? .. och det försumbara "folket" finns de lågutbildade och överåriga kvinnorna. De tjänar som bränsle i genus och jämlikhetsdebatten och får för det mesta finna sig i att illustrera hur illa livet som kvinna är .. när deras döttrar beskriver kvinnors situation, från sin egen priviligierade position i samhället.

Den självutnämnda eliten föraktar folket som de verkar tro är en särskilt obegåvad sort som de är satta att leda in på rätta vägar, folket föraktar politikerna som de tycker lever på samma sätt som forna tiders adel, politikerna föraktar varandra  och ibland varandras hela väljarskara (dvs folket), men kopierar skamlöst varandras politik, (fast under andra rubriker), i jakten på makten och de "upplysta" kvinnorna och männen föraktar de kvinnor som ännu inte förstått sin offerroll och de män som ännu inte förstått sin roll som förtryckare. De äldre föraktar eliten/politikens taffliga försök att styra dem i önskad riktning samtidigt som de vägrar att se vilken verklighet som väntar den som inte klarar sig själv och ungdomarna föraktar dem som vägrar att ta på sig ansvaret som vuxna.

Tidningarnas journalister föraktar sina läsare, kulturarbetarna föraktar sina okunniga betraktare som i sin tur föraktar kulturens självgoda krumsprång, partiernas valarbetare föraktar dem som de önskar ska föra in dem på valbar plats och alla börjar vi förakta alla som har en annan åsikt än den vi själva har .. och dessutom har fräckheten att framföra den offentligt.

Det är inte långt ifrån att jag föraktar mig själv när jag inser min roll i samhället.

De som inte passar in det mönster som fastställs på twitter kan antingen föraktas för sina tillkortakommanden eller användas till opinionsbildande snyfttwitter som i sin tur kan bygga upp ett nytt förakt som riktas mot dem som inte hänger med i svängarna utan fortfarande tror att det är gårdagens twitter som gäller?

I Idun från 1956 skriver Nils Beyer ... "Månne svenska folket om hundra år ha det tilltalsord som vi hittills saknat?

Bäst att sätta frågetecken så länge! Men den som har ett vuxet barn i huset kan ju inte undgå att märka hur friskt ungdomen duar varandra nu för tiden. Min dotter, som i våras blev studentska, skulle inte drömma om att säga kandidaten till den okände unge man, som bjuder upp henne på studentdansen.
[ ... ]
Tar nu också den studerande ungdomen duandet som en självklar sak redan från första stund, så kanske framtiden umgängesliv blir lite lättare och mindre stelt. Men jag medger, att det nog kommer att ta sin tid, innan ett hovrättsråd med bevarat sinneslugn låter sig serveras av en kypare, som vid upptagande av beställningen framkastar frågan: - Skall du ha brännvin och pilsner också?
[ ... ]
När proletariatet och bourgeoisin möts under förhållanden, som vår egen demokratiska tid skapat, är tonen betydligt hjärtligare. Jag är inte så säker på att hovrättsrådet skulle ta illa upp, ifall det kom i sin bil till en bensinmack och en stöddig lastbilschaufför gemytligt vrålade: - Ä hörrudu - ta och flytta på kärran ett tag, är du bussig!
Kanske hovrättsrådet rentav skulle bli en aning smickrat över att på detta sätt bli upptagen bland de riktiga grabbarna.

Och på hundra år kan åtskilligt hända. Det har man sett förr."

Ja, det är så sant som det är skrivet. Åtskilligt kan hända på femtiosju år också .. och eftersom det gått nästan exakt den tiden sedan Nils Beyer skrev sin krönika och önskade att vi skulle blir mer "demokratiserade" .. så undrar jag hur han skulle ha reagerat inför dagens samtalston i tidningar, bloggar och twitter?

Blev det precis så gemytligt och trevligt som han hoppades? När vi "förbrödades och försystrades", lade bort titlarna med varandra och tilltalsordet blev du eller hen eller hon och honom med varandra???

Är vi mer "demokratiserade" nu än för 57 år sedan .. eller dröjer det ytterligare 43 år innan Nils Beyers förhoppningar infrias?


Kommer vi någonsin att kunna tilltala varandra som likvärdiga människor?

AB, DN, DN, SvD,

måndag 5 augusti 2013

Rätten till yttrande- och åsiktsfrihet ..


.. är inskriven är Sveriges grundlag och är väl själva förutsättningen för att vi ska kunna kalla oss en demokrati, eller hur?

På något sätt upplever jag det som att vi svenskar anser oss vara demokratiernas Demokrati. Själva urtypen och föredömet för en demokrati .. demokratiernas Rolls Royce, rent av.

Hurra vad vi är bra?

Hur kommer sig det då att jag känner mig mer och mer kvävd, tycker att det blir mer och mer meningslöst att försöka uttrycka en åsikt och därmed blir tystare och tystare?

Och hur kommer det sig att jag upplever det som om det bara finns en enda godtagbar åsikt och att inte vem som helst har rätt att ha åsikter om denna enda Åsikt?

Att det är viktigare vem som hävdar Åsikten än vad den handlar om?

En debattartikel nu för tiden behöver inte innehålla fakta om den hänvisar till de auktoriteter som tillhör rätt samhällsklass, har rätt bakgrund och har rätten att hävda Åsikten? Statistik är nu för tiden svaret på en listigt ställd fråga i stället för en statistiskt säkerhetsställd opinionsundersökning. Kan frågeställaren få förväntat svar på den beställda opinionsundersökningen så duger den så fint, så fint som underlag genom en hel valrörelse.

Till exempel ..
.. vill du att privata aktörer ska göra vinster på skattemedel, inom vård-, skola och omsorg?
 Svaret blir tveklöst NEJ!

Aha!! Hela svenska folket vill avskaffa privata aktörer i välfärden!! Yeeesss!!

.. tycker du att det bör vara tillåtet för privata aktörer att investera i välfärden när kommunernas pengar inte längre räcker till? Svarar samma människor nej här också??

För det är nästan samma fråga, eftersom ingen investerar (riskerar) sitt eget kapital utan möjligheten till vinst. Svarar du tveklöst nej på den frågan också, kommer ju nästa fråga som ett brev på posten .. har du då en aning om hur mycket skatten måste höjas för att kommunerna ska klara av sitt uppdrag? Och den är ju inte lika rolig att släpa på genom en hel valrörelse.

Sedan kan man ju alltid diskutera de avtal som våra myndigheter skriver på .. förmodligen utan att ens läsa igenom dem. Men det är en helt annan fråga, eller hur?

Åsikten som vi bör ha är så olik den som är gångbar i vanliga människors vardag att den bara blir förvirrande och kvävande och förvandlar mig och mina likar till valboskap som bara har till uppgift att bli fostrade/folkbildade och rätta in oss i ledet.

Jag läser om den pensionerade mannen vars fru akut fick dra ut två värkande tänder till priset av nästan 2000 kr därför att pengarna inte räckte till den omfattande tandvård som skulle ha kunnat rädda dem. Han undrade blygsamt .. varför kan en människa som vistas olagligt i landet få samma akuta tandvård för bara 50 kr? (Garantipensionen är 7.046 kr i månaden före skatt för en gift person eller minst 4.615 kr efter skatt)

Han missunnade alltså inte någon annan den "rabatten" men ställde en rätt uppgiven fråga .. och fick det nedlåtande och tillrättavisande svaret, att han skulle vara tacksam för att han inte bott hela sitt liv i ett land han tvingats fly från och att han kunde se "sin" avgift som en avbetalning på en skuldsedel?

Är Åsikten så i vägen att vi inte längre kan tala till varandra på ett respektfullt sätt? Är Åsikten så huggen i sten att det till och med är fel att ställa, reagera på eller skriva om ovanstående fråga?

Det ställs till med stort ståhej om att militären inte kan försvara landet i händelse av krig. Men ingen undrar vad de ska försvara, när livsmedelsförsörjningen knappast räcker längre än några dagar om vi blir isolerade.

För vi kan inte tala om att våra myndigheter, som har skapat ett av världens bästa regelverk för djurskydd och djuruppfödning, inte själva får upphandla dessa högkvalitativa produkter på grund av konkurrensregelverket inom EU, vilket gör att alla offentliga uppköpare möjliggör en djurhållning som inte ens är i närheten av svensk standard, genom att importera i stället för att köpa det kött som svenska bönder erbjuder .. men inte får sålt i sitt eget land?

Det svenska regelverket gör att det blir för dyrt med inhemsk mjölk- och köttproduktion, bönderna lägger ner och kvar blir bara kraven, lagarna och förordningarna medan tillsynen av kvaliteten på produkterna hamnar helt utanför svensk lagstiftning.

Var det inte Marit Paulsen som sa att vi var tvungna att gå med i EU för att lära Europa hur god djurhållning skulle se ut?

Nu har vi tydligen lärt oss något av EU i stället?

I all statistik, i alla ekonomiska rapporter från ekonomer världen över pekas det på att Sverige har så höga offentliga kostnader och så många som är bidragsberoende att det är oroande för svensk ekonomi, men det går ju alldeles på tvärs mot den godkända Åsikten .. så det läser vi inget om, det är det ingen som vill debattera eller diskutera och om du gör det så åker du ofelbart på en smäll som innehåller orden empati och människosyn.

Något som du då alltså inte har?

Empati och människosyn, förresten ... det är det inte vem som helst som får uttala sig om. Det är särskilt goda, utbildade och intellektuella som har lagt rabarber på tolkningen av de orden tillsammans med orden jämlikhet och jämställdhet. Samlingsordet för dessa ord blir dessutom Kultur .. vilket i sin tur är synonymt med Socialistisk politik, vilket inte vem som helst får uttala sig om?

Allting tas ur sitt sammanhang, förenklas och formas till Åsikter som var och en för sig låter fantastiska, men som i sitt stora sammanhang blir totalt ickefungerande.

Den godkända Åsikten ligger också i vägen i det politiska beslutsfattandet eftersom de "goda" partierna som valts i demokratisk ordning inte kan fatta beslut som gynnar det svenska folket om det beslutet stöds av det "onda" partiet, som också valts i demokratisk ordning .. vilket gör att våra politiker ägnar mer intresse åt vem som stöder vem än vad frågan egentligen handlar om??

Det där blev rörigt .. men inte hälften så rörigt som när du lyssnar på politiska tal som är så nervösa att du inte vet mer efter du hört dem än du visste innan och i de flesta fall innebär det absolut ingenting.

Men det gör nog inget för jag misstänker att alla är villiga att lova vad som helst för att få ha sina jobb kvar .. oavsett om de vinner eller förlorar.

Men om ena sidan i blockpolitiken skulle vilja förbjuda flugsvamp i maten och om det "onda" partiet tycker att det är en bra idé .. så blir det jätteproblem för den andra sidan som då måste tycka att lagom lite flugsvamp är väl inget att orda om eftersom det är så säsongsbundet och som belöning för det kan de också skryta med att de minsann INTE samarbetar med "den onda" partiet. Vilket gör att det första blocket måste lägga frågan på is eftersom de inte vill ha något beslut som det "onda" partiet har medverkat till.

Om det sedan stryker med en och annan åldring som inte klarade av den säsongsbetonade dosen flugsvamp är det väl inte så mycket att orda om. Vi har alldeles för många äldre och pensionärer i landet .. men .. schhh .. DET får man INTE säga högt.

För pensioner, pensionsålder och pensionärer är inte heller något som ska talas om .. förrän Åsikten går lite mer i takt med Ekonomi .. som i sin tur är ett borgerligt fenomen som man helst inte bör tala om.

Då är det roligare med Visioner! Som Gustav Fridolin sa i Almedalen .. visioner handlar inte om kostnader eller om de är möjligt att genomföra. Visioner är en bild av det samhälle vi skulle vilja ha.

Såå vackert, eller hur?

Att vara en fullständigt vanlig kvinna i dag, en som är nöjd med sin jämlika tvåsamhet och sitt delade föräldraskap, inte har så stora krav och hellre gör något annat än möglar i ett styrelserum .. är så fel att du måste skämmas, vika ner dig och inse att någon annan äger rätten till Åsikten som är att du är förtryckt .. men inte förstår det!

Punkt!

Du kan inte diskutera ditt eget feministiska perspektiv på livet, även om du också ser ojämlikhet och könsskillnader .. för Åsikten och dess självutnämnda företrädare  tvångsmatar dig med floskler och klyschor som obarmhärtigt och högröstat kväver och tystar både dig och mig och .. jag lovar .. en majoritet av alla kvinnor i landet.

Det är bara att bita ihop, ta verktygslådan och montera fast det nedfallna klippbordet på trädgårdstraktorn och klippa klart gräsmattan i väntan på att middagen ska bli klar. Den feministiska debatten är kapad av andra som djupt föraktar det liv du lever.

Nu, snart, rullar valrörelsen igång. Det mesta som behöver diskuteras har andra redan färdiga åsikter om och din del i det hela är inte att delta i debatten utan att ängsligt anpassa dig till det som den fria, "oberoende" pressen, de folkvalda politikerna i den mest demokratiska demokratin i världen slår fast som rätt eller fel.

Om du inbillade dig att din roll var att pröva, resonera, vara öppen i åsiktsmöten eller skeptisk inför obegripligheter ... då har du inte förstått vad som menas med demokrati eller yttrande- och åsiktsfrihet.

Eftersom jag känner mig både besviken och uppgiven och lite oroad av samtalstonen mellan "folket" och dem som anser sig stå över dem, så försöker jag pigga upp mig .. och kanske också någon annan .. med några citat av Alfred E Neuman ..

Politiska tal är som en ladugårds-grep. En spets här och en spets där och en massa dynga där emellan.

Om opera är en form av underhållning, så är att falla av ett tak en form av transportmedel.

I eftertid visar det sig alltid att efterklok är överskattat.

Du kan vara på rätt spår och ändå bli träffad av tåget.

Vi lever i en värld där lemonad är gjord av kemikaliska smakämnen medan möbellack görs av riktiga citroner.

.. och ..


"Politicians are people who get sworn in and cursed out!"

SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, AB, DN, DN, Expr.,

lördag 3 augusti 2013

Dogge Doggelito har blivit ..


.. en återkommande debattör i Aftonbladet och det är väl bra om "vanliga" människor får utrymme att lufta sina åsikter i kontrast till journalisternas och politikernas tillrättalagda försök till åsiktsstyrning. Men Dogge Doggelito är inte bara en "vanlig" människa utan också en sk "kändis" och jag kan inte låta bli att känna det som att han, i egenskap av det, blir utnyttjad av Aftonbladet.

I sin senaste tankeförklaring skriver Dogge bland annat .. "Vi har råd att ta emot flyktingar i Sverige. Vi slänger en miljon ton mat om året vilket motsvarar 20 miljarder kronor".

?????

Här blandas äpplen och päron hej vilt och varför ingen på tidningen såg till att få bort den här illa genomtänkta meningen övergår mitt förstånd?

Hur tänker Dogge?

Tror han på fullt allvar att matsvinnet på 20 miljarder försvinner om vi tar emot fler flyktingar?

Eller tänker han att vi ska GE vårt matsvinn till flyktingfamiljerna som flyttar in i närområdet??

Men, att traska över till den nyinflyttade grannen med de överblivna matresterna skulle i alla fall jag känna som ganska obekvämt. Rent av kränkande, faktiskt?

Eller ska vi lämna in resterna i någon slags matåtervinning som förvandlar gammal mat till nya frysvaror som gratis distribueras till de nyanlända flyktingarna?? Det går ju uppenbarligen har vi ju lärt oss när vi läser om nya sista datum på gammal köttfärs eller fryst pyttipanna tillagad av utgångna varor.

För vi kan ju knappast börja konsumera mindre för då minskar ju skatteintäkterna till staten och det lär väl knappast gynna ekonomin så vi kan erbjuda mer till flyktningmottagningarna??

Och så hela stycket om istiden?? Det känns ju så där genomtänkt .. för då kan vi ju flytta tanken ännu längre bak i tiden då det inte fanns några människor alls .. och då blir hela mänskligheten invandrare i en värld bebodd av helt andra varelser .. som vi gjort vårt bästa för att utrota.

Och då kan vi ju börja ifrågasätta själva idén med politik och regeringar och sådant tjafs och förespråka total frihet och jämn fördelning av jordens tillgångar till jordens alla människor .. och sedan förmodligen ägna oss åt att slå ihjäl varandra i kampen efter Makt och Mat?

Men matsvinnet skulle försvinna, det skulle det!

Jag tycker om Dogge Doggelito men som offentlig samhällsdebattör så har han knappast mer på fötterna än vad jag har. Men att skriva debattartiklar kräver mer av skribenten än att skriva ner tankar och funderingar i en blogg .. det kan ju vem som helst se som läst så här långt.

Så jag tycker att Aftonbladet borde visa lite hänsyn och ge Dogge Doggelito en egen blogg .. det finns ju utrymme för nya tankar nu när Hanna Widell och Amanda Schulman av någon anledning inte längre finns kvar som livsstilsbloggare på Aftonbladet.