Hur står det till med Alex Schulmans människosyn?

På twitter kan du följa en polis på Södermalm – YB Södermalm. För några dagar sedan berättade han om hur han försökt åstadkomma lite fysisk distansering mellan en grupp kända missbrukare i en park.

 Det vill säga – han bemötte dem på samma sätt som han förmodligen även gör med vinsippande hipsters som tränger ihop sig på söders gatuserveringar. Som skyddsvärda medmänniskor, helt enkelt.

Expressens corona-krönikör som placerat sig själv och familjen på Gotland, så långt borta från storstadens parker och gatuserveringar som möjligt, läser tweeten, rubricerar det hela som ”skvaller”(!?), blir ställföreträdande kränkt och skriver på sin coronablogg – ”Här görs de utslagnas hopplöshet och dumhet till humor. Titta på missbrukarna! De är så borta i huvudet att de inte ens förstår sig på grunderna i smittspridning!”

Den här ordväxlingen säger tyvärr mer om Alex Schulman än om polisen.

Ögonblicksskildringen handlar om en polis som visar omtanke när han möter medmänniskor som tar onödiga risker. Den visade omsorgen uppskattas, men berättelsen visar också på den uppgivenhet och utsatthet som vem som helst av oss kan drabbas av om livet tar en oplanerad vändning.

Det är nog bara Alex Schulman och hans likar som läser YB Södermalms tweet som ”humor” eller ”skvaller”.

Jag personligen måste säga att jag varken känner eller någonsin har träffat någon som drar ett likhetstecken mellan ”utslagna” människor och dumhet! Än mindre har jag hört eller hört talas om någon som nedvärderat eller hänvisat till missbrukare som ”så borta i huvudet att de inte ens förstår sig på” .. något, oavsett vilket.

Alex Schulman kanske inte vet det - trots att han berättat att hans egen mamma var alkoholist – men missbrukare och hemlösa är precis lika vanliga och tänkande människor som alla andra.

Det som Alex Schulman publicerade på Expressen är rent klassförakt och ett sorgligt exempel på en elitistisk människosyn.

Alex Schulman är en vuxen man som fyllde 44 år i februari, socialdemokrat med vidhängande s-märkt värdegrund, men ser medmänskliga skildringar från samhällets avigsidor som ”skvaller”? Det är sorgligt och beklagligt att han till och med får betalt för att göra det.

Corona-karantän.

Det verkar finnas ett visst intresse för vad människor sysslar med medan de befinner sig i självvald karantän?

Eller så kanske intresset bara finns om de som befinner sig i karantän är kändisar som lider extra mycket av att inte få befinna sig i centrum för allmänhetens intresse?

I vilket fall som helst noterar jag att Alex Schulman fått en alldeles egen coronakarantänblogg i Expressen, där han kan berätta hur förfärligt begränsande det är att befinna sig i frivillig karantän i familjens sommarhus på Gotland tillsammans med den underbara Amanda och parets tre barn.

Jag är inte den som följer familjen Schulman på sociala medier, men de två första plågade rubrikerna på Expressens hemsida - Dummaste liknelsen. Genom tiderna? och Det ska bli värre innan det blir bättre - gjorde mig tillräckligt nyfiken för att ge tidningen och fru Schulmans instagram några klick i statistiken.

Det är synd om familjen Schulman. Livet kryper fram för pappa Alex som tvingas handla livsmedel, precis som en vanlig människa, i en vanlig affär där det till och med krävs att kunderna använder plasthandskar och dessutom tvingas köa tillsammans med människor som gör att han känner sig sjuk efter besöket i den overkliga verkligheten. Karantäntillvaron i all sin tristess gör att han ger sig själv fri lejd att dricka i en stadigt ökande omfattning för att härda ut, medan mamma Amanda står för mathållningen, hemundervisningen och glamouren.

Om det nu inte finns någon gömd och glömd person som passar/undervisar barn och lagar mat/städar/tvättar, bakom de glättade bilderna på Instagram?

Som vanlig människa, helt försumbar i statistiken över levande och döda, inser jag att jag kunde ha haft det värre. Bara tanken på att vara i karantän under obestämd tid, på en plats där ingen vill ha mig, tillsammans med en alltmer berusad, gnällig man och 3 sysselsättningskrävande minderåriga barn, gör att jag känner att jag lever i den bästa av världar.

En värld där jag för ögonblicket slutar att fundera över varför Norge bara har 100 intensivvårdspatienter medan Sverige har 400 och Norge bara har 42 dödsfall medan Sverige har 252? Trots att vi har ungefär lika många fall av covid-19?

Det här är Gustav 15 år, ..

.. han jagar tjuvar på moped. ”Men Gustav är ingen amatör. Han är utbildad genom föreningen Grannsamverkan, och har etablerat kontakt med poliser och andra han ska ringa till när han ser något misstänkt”.

Det här är Moa, arbogakvinnan på twitter. Hon är enligt egen uppgift ”trendsättare, jantelagsförespråkare, problematic fave” och är förmodligen tillräckligt gammal för att rösta i höstens val.

Hon tycker att Gustav är ”landets töntigaste person”. 

Det här är Alex och hans sprillans nya fat scooter. Han är inte bara 3-barnspappa utan också krönikör på samma tidning som publicerade artikeln om Gustav och han gillar verkligen att Moa utnämner en 15-åring till landets töntigaste person.

Det här är några av de hundratals reaktionerna på det nedsättande tweet som Moa skrev och Alex gillade ..

.. som upphöjer Gustav till hjälte och föredöme och gör att Moa och Alex nu tävlar om vem av dem som vinner titeln ”Landets töntigaste person”.

Det var kanske lite oväntat, eller?

Alex Schulman plagierar sig själv ..

.. och låter ExpressensThomas Mattsson betala för en krönika med ungefär samma innehåll som den som Jan Helin betalade för när den publicerades i Aftonbladet 2012 och jag kan inte låta bli att undra vilken tidning som kommer att få betala för den om ytterligare 5 år?

Men Gudrun Schyman försökte ju få Kristianstadsbladet att betala för en krönika som någon annan fick publicerad i  Sveabladet, en tidning för utlandssvenska kvinnor, i december 2001 och Feministiskt Initiativs andra partiledare Victoria Kawesa har polisanmälts för att hon plagierat en annan forskares verk utan att ange källan .. så plagiat är väl kanske det nya svarta på samhällets gräddhylla?

I Stadshuset bröt Stockholms Stads folkvalda kommunpolitikerna samman i gråt, förtvivlan och olika grader av kränkthet när de ställdes inför en enkel budgetfråga gällande de framtida kostnaderna för flyktingar och illegal invandring.

Vad är väl pengar jämfört med människoliv? Ska människor behöva försvara sin egen existens! Den som kräver något så omänskligt har en fullständigt vidrig människosyn och en horribel syn på människor!

Att tala om pengar i samband med politiska ställningstaganden verkar vara något som leder till den slutliga värdegrundskollapsen?

De som kräver att kommunpolitikerna ska svara på frågor om PENGAR, KOSTNADER och PRIORITERINGAR och därmed ställer olika gruppers behov mot varandra är förmodligen lika föraktliga som den som förmedlar skrämselbilder av Sverige på en skrämselsida om vårdens kostnader, prioriteringar  och svårigheter. Något som i sina absurda realism tydligen skapar en apokalyptisk stämning?

Det är i sanning en ny och spännande tid vi lever i.

Identitetsempati?

 Expressen startar en kampanj för att med hjälp av sina vassaste medarbetare kunna ge 1691 flyktingar en röst.

En medarbetare som seglat upp som politisk sakkunnig på området är Alex Schulman .. förmodligen för att kunna konkurrera med AB som låter storheter som Henrik Schyffert, Anders Lindström och Fredrik Virtanen dela på den identitetsempatiska tronen.

Men ingen kan vrida på den empatiskt tårflödesframkallande kranen som Alex Schulman. Jag minns ett klipp där han nätt och jämt kunde genomföra en intervju om hur det var att skriva om sin avlidne far. Till och med jag fick en igenkännande klump i halsen när han stapplande sökte de rätta orden .. ända fram till det ögonblick han trodde att direktsändningen bröts .. och jag fick den välregisserade medkänslan nerkörd i halsen.

Det påstås att det hela var en sketch. En liten rolighet där krönikören och kändisen driver med sin egen skildring av sorgen efter sin far. I så fall var det mycket skickligt gjort .. men oavsett vilket gav det en mycket trovärdig bild av hur lätt det är att fullt medvetet visa betald empati.

Men det är värdefullt med äkta empatiska människor. De behövs. Särskilt de som inte bara säger de rätta orden utan också utför de rätta handlingarna .. helt utan ekonomisk vinning.

Det är också välkommet och behjärtansvärt när media värnar om och ger utsatta människor en möjlighet att bli sedda.

Men när kommer kampanjen som ger 1691 isolerade, hjälplösa och halvsvältande "fattigpensionärer" en röst?

De köande livshotade sjuka? De brottsutsatta barnen? De utbrända, utmattningsdeprimerade och ovärderliga anställda i offentlig sektor, som av besparingsskäl inte beviljas sjukpenning? När får vi höra 1691 röster berätta?

Får vi någonsin höra 1691 ungdomar berätta om rädslan och utsattheten de upplever varje dag de går till en skola där det ofta handlar mer om att överleva i nuet än att lära för livet?

Var är reportagen som skildrar lidandet och vardagen för 1691 psykiskt sjuka och deras anhöriga?

De funktionshindrades utsatta situation, nu när finansministern drar in på det enda som kan ge dem delaktighet i samhället. Vilka vassa pennor ska skriva om åldrande föräldrar eller syskon som plötsligt får allt ansvar för en familjemedlem som behöver stöd och hjälp dygnet runt .. samtidigt som de måste arbeta fulltid för sin egen försörjning? Här finns också 1691 ohörda röster som väntar på att bli hörda.

Bakom siffrorna finns människor. Bakom siffrorna döljer sig alla som inte vet något om hur allt ska bli. Det är så ledsamt allting .. skriver Alex Schulman.

Så sant. Men var är Alex Schulmans egna hjärteknipande krönikor om andra utsatta grupper? Eller om 1691 helt okända, ensamstående äldre som inte har samma ekonomiska och sociala förutsättningar som hans egna föräldrar?

Glöm mig eller Skynda att älska?

Ledarsidorna, I Otakt, Fnordspotting,

"Fy fan för er" .. som lämnar den stackars Löfven alldeles ensam ..

.. och allena med regeringsproblemen!

Alex Schulman blev sosse efter ett möte med Håkan Juholt som förmodligen gav samma "utomkroppsliga upplevelse" som alla andra sossar drabbades av under Juholts frälsarperiod i mars-april 2011.

Nu blev ju inte Juholt statsminister som alla vet, men årets valrörelse har inte lämnat Alex Schulman oberörd .. det var ju ändå en sosse som blev vald. Låt vara utan budskap, utan politik och utan att ha förberett sig .. men ändå.

(Citat från Terry Pratchett .. "I begynnelsen fanns ingenting, vilket exploderade.")

Alex Schulman är besviken. Mest besviken är han på Fredrik Reinfeldt som inte tog sitt ansvar för Sverige när den statsminister han själv valt inte verkar förmå att agera och regera i samma situation som Fredrik Reinfeldt själv befann sig i 2010.

Då var det Maria Wetterstrand som var upprörd över att moderatledaren sökte samarbete över blockgränserna .. ska VI ta ansvar för hans regering! Nu går väl skam på torra land!! .. typ.

Alex Schulman "förstod först efter ett par dagar att idén alltså är att lämna en svag Löfven till sitt öde på sådant sätt att det blir omöjligt för honom att regera, och när det sedan gått åt helvete för Sverige om fyra år så ska det vara en enkel match att återta ­makten".

Tänka sig så illvilligt. Att planera för ett regeringsövertagande nästa val, nu när Löfven har det så knepigt? Särskilt med tanke på den renhåriga och sanningsenliga valrörelse som vi har bakom oss .. visst är det lite synd om Alex Schulman också när han drabbas av insikten om sina människors ovärdiga, respektlösa och osolidariska förhållningssätt till oliktänkande?

(Citat från Terry Pratchett .. "en penna är mäktigare än ett svärd om svärdet är väldigt kort, och pennan väldigt vass.")

Inte för ett ögonblick tänker krönikören själv ta ansvar för att han lagt sin röst på en "svag" ledare .. han har ju "gjort sitt" när han röstade på en man som fullständigt avsiktligt underlåtit att berätta om HUR han tänkt sig bilda regering om han får uppdraget, VILKA partier han planerat att samarbeta med, VILKEN form av finansiering av alla sina fluffiga luftpastejer han hade i tankarna och vilket ansvar han själv ansåg sig ha för den massiva svartmålningen av den allianspolitik som han, av allt att döma, är intresserad av att fortsätta med. I en lågbudgetvariant till en betydligt högre kostnad?

Nu är det dags för oss, alla vi som INTE valde "valvinnaren", att "göra vårt".. ?? .. och hjälpa stackars, stackars lille svage Löfven som lämnas åt sitt öde av den store, stygge, dumme Fredrik Reinfeldt som tog sitt ansvar och avgick när han inte fick väljarnas .. dvs Alex Schulmans .. förtroende.

(Citat från Terry Pratchett .. "Sanningen finns kanske därute, men lönerna finns i ditt huvud.")

Att Göran Persson och Mona Sahlin gjorde på samma sätt när deras väljare svek .. var förmodligen något helt annat?

En solidaritetshandling till förmån för Partiet .. eller kanske rent av en sympatiyttring för Fredrik Reinfeldt som då var lika ensam i toppen som Stefan Löfven är i dag? Då var det ingen som ifrågasatte att partiledaren tog sitt ansvar och lämnade över på valdagen eller kort därefter .. tvärtom, då var det ett krav?

Det är SYND OM den SVAGE Löfven .. är Schulmans budskap. RÄDDA den stackars handlingsförlamade ledaren. ALLA ska bjuda till!

Och Jonas Sjöstedt den svekfulle kraken .. lite skit får han väl ändå tåla. Alex Schulman sätter på sig domartröjan i den sandlåda som han så bittert skildrar och dömer Alliansen och Vänstern till fyra års traineejobb i den socialdemokratiska regeringen.

Med sådana supporters som Alex Schulman och hans beundrande twitterskara behöver Stefan Löfven inga fiender.

(Citat från Terry Pratchett .. "han var den sorts person som stod på bergstoppar under åskan, iklädd en våt kopparrusting skrikandes "alla gudar är svin".)

Eftersom en del politiska partier verkar fungera på samma sätt som vissa religiösa frikyrkosamfund .. inåtblickande, självförhärligande och i besittning av Den Enda Sanna Sanningen .. så får följande Terry Pratchett-citat mig alltid att tänka på Det Socialdemokratiska Partiet och deras syn på samarbete med de ovärdiga utanför .. "Ett antal religioner i Ankh-Morpork utövade fortfarande människooffer, men de behövde egentligen inte öva mer för de hade blivit så bra på det."

Något som förmodligen är väldigt aktuellt för Gustav Fridolin och Åsa Romson.

DN, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD,

Cornucopia, Maria Abrahamsson, DHE,

Narcissistiska människors självbild???????

Varje dag skriver mer eller mindre kända svenskar .. övertygade om sin egen förträfflighet .. krönikor och/eller debattartiklar i våra kvällstidningar. Inte allt för sällan blir det en beskrivning av deras egen fantastiska verklighet, fasta och korrekta ståndpunkter i diverse samhällsfrågor eller oerhört intressanta vardagsupplevelser.

Gemensamt för dem alla är att de, på fullt allvar, verkar tro att de är älskade av alla, är begåvade över genomsnittet och därför kan påverka folkopinionen i önskad riktning.

Vi får veta ALLT om barndomsupplevelser .. som vi alla har haft, föräldrarelationer .. som de flesta känner igen både som barndomsminnen eller som föräldrar och små ytliga relationsproblem som förekommer i de flesta familjer.

Det är inte av en händelse. Berättelserna är förpackade i en bättre förpackning än våra egna .. vackrare fru, mer känd man, föräldrar som antingen var högre eller lägre på samhällsstegen än våra egna, en betydligt mer spännande umgängeskrets och inkomster/konsumtion som krönikören/debattören tar för givet är utom räckhåll för läsaren.

Men ÄNDÅ så ska vi känna igen oss .. och tycka att skribenten är PRECIS SOM EN VANLIG MÄNNISKA .. trots sin osannolika framgång och upphöjelse.

Det är för det mesta rätt underhållande att läsa.

Men ibland undrar jag varför ingen redaktör griper in, pekar på de grövsta osannolikheterna  och tvingar dem att skriva om.

Dogge Doggelito skrev två debattartiklar som han egentligen borde ha fått hjälp och stöd med och Alex Schulman .. som borde ombetts googla på narcissism och tänka över sitt ämnesval .. skriver idag om sommarpratarnas narcissistiska självbilder i största allmänhet och Lasse Kronér och Elin Klings i synnerhet.

Han  kallar sommarpratarnas skildringar av sina liv och sina karriärer för vansinne, begär att SR ska höja kraven och avslutar med - "Och när vansinnet lagt sig kanske i alla fall ett par av dem skulle lyfta blicken och förstå att de lever i en värld som är fylld av underbara berättelser. Och att alla inte rör den egna personen."

Och då mår jag lite illa, får en riktig kväljande sockerchock .. för vem är väl Alex Schulman om inte den som byggt hela sin karriär på berättelser som "rör den egna personen"?

2009 fick han själv möjligheten att berätta i "Sommar i P1". Och då talade han om SINA viktigaste kvinnor .. mamma, hustru och dotter.

Han turnerar runt med en "show" som handlar om Alex Schulmans bekräftelsebehov, har skrivit en bok som handlar om HANS upplevelse av hustruns skönhet, och jag väntar förgäves på uppföljaren som då borde handla hennes själ/intellekt .. dvs det som tydligen inte fick plats i första boken?

Alex Schulman har också en pod tillsammans med Sigge Eklund .. som handlar om Alex och Sigges "egna personer" och det är inget fel med det .. för ALLA människor bär på underbara eller intressanta berättelser .. även Lasse Kronér och Elin Kling. Men det är inte alltid berättelsen är ett uttryck för en narcissistisk självbild, vi avgör ju själva, precis som Alex Schulman, vad vi vill lämna ut av det som vi anser vara privat.

Lasse Kronér till exempel .. han kanske inte ville fylla en timme med berättelser om sin uppfattning om sin pappa eller mamma utan föredrog att presentera sig själv .. eftersom SR:s sommarprat går ut på att lyssnaren ska få lära känna en utvald person bättre än vad vi kan utläsa av den torftiga mediabilden.

Men visst förstår jag att det är surt att bara bli utsedd till sommarpratare en enda gång, när så många ointressanta personer får chansen utan att ha något annat att komma med än narcissistiska betraktelser som rör den egna personen .. eller hur det nu var han menade??

Dagens ordspråk handlar om att spotta snus i motvind och att kasta sten i glashus.

Älska Alex Schulman .. annars!!

I går hade Alex Schulman premiär på sin enmansföreställning på Maxim och jag måste redan nu erkänna att jag kände mig lite tveksam inför hela projektet.

Vad kan vara riskablare än att hålla en föreläsning om det egna bekräftelsebehovet i hopp om att få bekräftelse? I TVÅ timmar? Med paus för eftertanke i mitten?

Jag behöver bara tänka på hur uttråkande det är när andra tar för mycket plats när de berättar oavbrutet om sig själva i hopp om bekräftelse under en betydligt kortare tidsrymd.

Det är liksom bara intressant första gången och Alex Schulman har ju skrivit ungefär samma krönika under flera år nu. Putslustiga historier om hur han .. helt oavsiktligt .. lyckas göra bort sig på ett eller annat sätt .. precis som en helt VANLIG människa!

I dag kom det några recensioner. Bland annat i Aftonbladet, som är bekräftelsenarkomanens egen arbetsgivare. Därför lät de frilansjournalisten Andres Lokko ta sig an det delikata uppdraget, vilket hedrar tidningen.

Han skriver .. "han använder väldigt många väl valda ord för att säga ganska exakt ingenting" och "Den nästan fascinerande avsaknaden av ett djup är vad som till slut får "Älska mig" att haverera."

Det täcker ganska så väl hur jag ser på Alex Schulmans krönikor, faktiskt.

Men det mest fascinerande är efterspelet på twitter i och kommentarsfältet.

Alex Schulman blir upprörd, kastar sig in i kommentarsfältet och recenserar recensionen av sin egen föreställning .. "Lokko måste ha blandat ihop sina anteckningar, jag har aldrig läst en recension som stämmer så dåligt ihop med vad majoriteten av åskådarna sade sig uppleva, helt obegripligt!"

Lillebror Calle rusar till undsättning och ryter .. Sinnessjukt att låta Andres Lokko av alla människor recensera. Det finns ju ingen objektivitet överhuvud taget i detta. Jag må vara lillebror. Men det finns fan INGENTING i denna text som stämmer med vad de andra åskådarna såg.

Andres Lokko är en etablerad och engagerad schulman-hatare som aldrig missat en chans att kasta dynga. Hallå Tobias Lindner! Hur i helvete tänkte du där? Varför inte använda en recensent med rena ögon? Ärligt talat: vad fan sysslar ni med?

Jag kanske tar i. Men detta är... detta anstår inte Aftonbladet.

Leif Schulman ansluter sig .. Jag håller med! Om det inte var för att vi satt på samma bänkrad som Lokko hade jag trott att han inte hade varit där. Såg vi samma föreställning? Saknar djup? Alex var lysande! 5-plus!

Och så står plötsligt kejsaren naken på twitter med hjälp av sina lite väl angelägna skräddare.

Jag rekommenderar verkligen alla att läsa twitterflödet som skapats i samband med Andres Lokkos recension, det är nog bland det roligaste jag sett i ett sånt här sammanhang.

Och inte blir det sämre av att SvD:s recensent Kristin Lundell skriver .. ”Älska mig!” är en föreställning som hade gjort sig bättre som en pod-sändning. I det formatet gör det inget om innehållet blir småputtrigt eller navelskådande. Men på en scen – när vi sitter där och låter Schulman få vår odelade uppmärksamhet – saknas det allra vassaste. Det är svårt att bli berörd och se vart föreställningen – egentligen – vill ta vägen. Den borde få ha tagit några varv till.

Tyvärr så saknar hennes recension kommentarsfält och därmed också kommentarer från offren för denna mediakonspiration.

Men jag väntar med spänning på vad Expressen och DN kommer att skriva i morgon .. eller senare i dag.

Och på så sätt har faktiskt Alex Schulman & Co roat åtminstone mig mer än vad han hade gjort om jag köpt en biljett till enmansföreställningen.

(Fast jag kan inte låta bli att fundera över pausen? Vad var den bra för? Var syftet att stimulera försäljning av t-shirts med Alex-tryck eller en inspelad version av föreställningen?)

Sååå elegant ...

.. han sågar en kollega jäms med fotknölarna, Bengt Ohlsson i DN. (Jag upptäcker att jag nästan börjar se fram emot Bengt Ohlssons blogg- och debattinlägg med stor förväntan .. något som Johan Hakelius hittills haft monopol på.)  


Han gör det dessutom utan att nämna vederbörande vid namn, men eftersom jag läst krönikan han skriver om så vet jag direkt vem det är.


Mannen som utan att blinka betalar över 10 mille för en lägenhet i innersta´n efter att ha sålt en betydligt billigare lägenhet i full panik för att slippa skulder när bostadsbubblan brister. 


Krönikören som nästan fick utomkroppsliga känslor .. eller var det upplevelser? .. när han mötte Håkan Juholt och på stående fot lät sig värvas i skattebetalarnas lovsångares förening.


Det vill säga .. det parti som anser att det är häftigt att andra betalar skatt, men som själva med intresse tar till sig alla möjligheter att skatteplanera lite för framtiden genom att till exempel bilda bolag där inkomsterna kan strömma in för att inte störa utbetalningarna av riksdagspensionerna eller säljer lönande företag inom ungdomsvården till stora riskkapitalbolag.


Jag håller med Bengt Ohlsson, det ÄR märkligt att de flesta av dem som höjer häftigheten i skattebetalandet till skyarna, så ofta har trevliga små bolag eller firmor som hjälper dem själva att reducera det egna häftiga skattebidragandet till det minsta möjliga.




DN, SvD, SvD,

Vi såg på SVT:s Debatt i torsdags ..

.. Alex Schulman och jag. Programmet handlade om Big Brother, bloggar och priset för en stulen barndom.

Big Brother-temat slängdes tydligen in pga av de senaste händelserna när tre personer tagits ut ur huset med anledning av psykiska problem. Anton Glanzelius var där och menade att TV4 inte alls valde deltagare efter hur stora rubriker de kunde åstadkomma och Linda Rosing, eller Linda Thelenius som hon heter nu, var där och ångrade det som hon byggt upp hela sitt liv på. För är det någon som utnyttjat varje uns av sitt Big Brother-kändisskap och gjort det till sitt liv och sin identitet, så är det väl hon?

Men hon hade en poäng i att det ALLTID är kvinnan som bär ansvaret för ett illa genomtänkt samlag .. ALLTID!!! HON skulle ha vetat bättre .. tänkt längre och framför allt BESINNAT sig när den förblindade upphetsade mannen ville hänge sig åt sina naturliga djuriska lustar, eller hur?

Så skulle det talas om Kisse och hennes blogg. Jag förstår inte riktigt varför?

Men det gör Alex Schulman och han skriver en välskriven krönika om sin upplevelse i Aftonbladet i dag. Framför allt beskriver han Kissies utseende .. om någon missade hur hon såg ut! Han tycker inte om det! Han föraktar det och gör sig lite rolig över det .. men det är ju hans fulla rätt att skriva vad han vill. Han bygger ju sin identitet på att tycka om andra, på samma sätt som Kissie bygger sin genom att provocera med sin livstil, eller hur?

Men bortsett från det kan jag helt och fullt känna igen det han skriver .. även om det inte är direkt bokstavligen eller handlar om Kissie .. eller Alex Schulmans eget utseende.

Ungefär likadant upplevde jag situationen jag när Alex Schulman själv deltog i Debatt på temat elakheter den 13 november 2008.

Ett fullständigt meningslöst .. och "sorgligt" .. Debatt-program om fullständigt meningslösa människor som inte ledde till någonting.

Jag har aldrig förstått meningen med provokationer utan syfte, elakheter utan andra mål än att framhäva sig själv och behovet att bygga upp en självbild genom att såra och kränka andra???

Men .. till skillnad från Alex Schulman .. så tycker jag att alla har rätt att lära sig flyga på sitt eget sätt. Mognad, erfarenhet och framgång bygger ofta på misslyckanden och mindre väl valda handlingar .. ni vet, det där gamla med att hellre lyssna på den sträng som brast än att aldrig ha spännt en båge.

Det är drygt 2 år sedan Alex Schulman hävdade sin rätt att skriva vad han ville, om vem han ville och att allt det som de berörda personerna upplevde som besvärande, kränkande och sårande .. bara var små lustifikationer i yttrandefrihetens och åsiktsfrihetens namn.

Tänk så man kan förändra sina ståndpunkter .. utan att på ett enda plan förändra sitt eget handlande.

För vid de två tillfällen jag lyckats navigera in på "Alex Schulmans show" .. så är temat varit detsamma. Provokationer för att provocera, rubriksättande uttalanden på andra människors bekostnad.

Och när jag läser den föraktfulla avslutningen om bloggosfären i Alex Schulmans krönika .. så misstänker jag att det finns mer hopp om att Kissie kommer att växa till sig och mogna till en mer självständig människa, än att Alex Schulman ska komma till insikt om sin egen roll i sammanhanget.

AB, Expr.2008, Bloggkommentatorerna, Katrin Zytomierska

Skönhet ...

.. det verkar vara fullständigt livsfarligt!!

När jag var i tidigaste tonåren ville jag så obeskrivligt, otroligt gärna bli en sådan där fantastiskt vacker kvinna som alla bara flämtade över var hon än drog fram .. och ingen ska säga att jag inte ansträngde mig. Jag färgade, klippte, stylade och formade håret i diverse hisnande former och färger. Dolde den hy jag skulle kunna dö för i dag, under hur mycket skönhetsprodukter som helst, pushade upp, klämde in och bytte stilar oftare än jag byter kläder nu för tiden.

Jag vill inte påstå att all denna ansträngning gjorde någon större skillnad.

I dag måste det till större och mer drastiska metoder för att uppnå den skönhet man inte är född med. Plastikkirurgi, hårbehandlingar med formaldehyd .. (??? .. det tror jag är samma produkt som man använder när man balsamerar lik??? Samma effekt .. låter inget vidare???) .. och bantning, bantning, bantning och TRÄNING!!

När jag läser att topplistebloggaren nr 1 .. "Kissie", 19 år .. livnär sig på barnmat på burk och bantningspiller, inser jag att jag är glad över att jag inte är ung i dag!!

Överlycklig, rent av.

Men medfödd skönhet, det måste väl ändå vara lyckan här på jorden??

Jag undrar det jag?

Alex Schulman har kommit ut med en bok som lär handla om vägen till, mötet och livet med den Väna Amanda som han beskriver som rent oanständigt vacker. Hon är SÅ VACKER att han inte kan se henne i ögonen .. skriver han i en krönika i samband med parets vigsel!!

I samma krönika beskriver han också smärtan han kände när hon satt bredvid någon annan vid en middag och "satt och glimrade lika oåtkomligt som silvret hos pantlånaren, spred sin underbarhet till en man som inte var värd den."

Skulle jag vilja vara så UNDERBAR?? Skulle jag vilja att min man skyggade med blicken för min skönhet och kände sig UTVALD för att han levde med en så VACKER kvinna .. en verklig trofé??

Och om vi nu leker med tanken på att Alex Schulman blivit lika imponerad av hustruns intelligens och uttryckt det på samma sätt .. hon är SÅ BEGÅVAD att jag inte kan lyssna på henne??

Det låter liksom inte lika bra, eller hur?

Jädrans vad förbannad jag hade blivit om det gällt mig .. och ännu värre hade det väl varit om Maken skrivit en hel bok om "underbareriet".

Det känns väldigt tydligt, att om det är priset för att vara så VACKER och sprida så mycket "underbarhet" omkring sig, så är jag tacksam för att det inte blev mer av skönhet för min del.

Jag vill att min man ska SE mig .. inte se PÅ mig!

Och så är det trevligt om han vill LYSSNA på vad jag har att säga utan att förvirras av min "underbarhet" också ..

Och så EXPLODERAR hela tillvaron ..??

Jag har haft lite roligt åt Alex och Calle Schulmans bostadsbubble-panik den sista tiden .. och det är väl inte direkt snällt.

Det började med att jag läste en krönika om Alex Schulmans möte med en känd finansknutte som beskrev krönikörens bostadssituation .. bostadsrätt för 5,5 milj med enbart räntade lån på större delen .. med orden:

.. allt kommer att braka samman och då står ni där med en lägenhet som inte ens är värd räntan ni betalar .. och vad ska ni göra då??

Alex Schulman fick PANIK!! För sitt inre öga såg han hur den fina, högt belånade 3:an blev fullständigt VÄRDELÖS!! Pulvriserades .. exploderade .. försvann .. och i vettlös ångest sålde han och är nu på jakt efter en hyresrätt i innerstaden.

Lycka till!! Familjen Schulman har säkert tillräckligt med kontakter för att kunna skaka fram något så sällsynt som ett hyreskontrakt på en innerstadslägenhet.

Men vad var han egentligen rädd för.

En bostadsbubbla handlar ju egentligen inte om själva HEMMET. Vad som händer är att människor belånar sig för högt i förhållande till sina inkomster, lever på marginalen och låter bli att amortera.

Det är en fråga om tillgång och efterfrågan. Ju fler som anser sig ha råd med lägenheter och villor i mångmiljonklassen .. desto dyrare blir de. Och här borde väl bankerna ta ett större ansvar och upplysa ekonomiska drömmare om de faktiska förutsättningarna i stället för att ge höga lån på framtida förhoppningar!!

En dag brister ekonomin för de mest optimistiska. Räntan höjs och det finns inte längre möjlighet att betala ens den och lägenheten/villan måste säljas. Är det då för många i samma situation så faller priserna ... och faller de mycket och snabbt, då drabbas fler människor som lånat på bostaden till konsumtion, bilar, båtar eller resor och inte tänkt en tanke på morgondagen .. och ännu fler bostäder kommer ut på marknaden till fallande priser. I en del fall tvingas människor sälja till ett värde som understiger det de lånat .. vilket naturligtvis är en katastof för privatekonomin för oöverskådlig framtid.

Det är en brusten bostadsbubbla.

Priset man får betala för att man inte använder de hjärnceller man har INNAN man lånar mer än man kan betala.

En bostad som är ett HEM som man har råd med kan vara värd hur mycket eller hur lite som helst .. det är ointressant om man inte måste sälja, eller hur??

Om man räknar med att bo livslångt eller i alla fall så länge man kan .. då lär man få se värdet förändras uppåt och nedåt flera gånger under den tiden. Men penningvärdet kommer OCKSÅ att förändras under tid .. så sammantaget så är en väl planerad bostadsaffär en god investering och rena pensionssparandet.

Och lika drastiskt som värdet kan falla när bostadsmarknaden är överhettad .. lika snabbt kan värdet stiga i takt med ökad efterfrågan.

En bostadsrätt i innerstaden blir ALDRIG värdelös .. tillgången är för begränsad, efterfrågan för stor. MEN .. den kan vara för dyr .. för den som tjänar för lite och lånar för mycket och tvingas sälja när det är köparnas marknad.

Nu har Alex Schulman blivit av med sina skulder .. han är lättad och glad och kommer nu att lägga ungefär samma belopp som han betalade för sin bostadsrätt .. i händerna på en hyresvärd i stället.

Nu ÄGER Alex Schulman ingenting som han måste känna ångest inför .. har inte heller något belåningsbart .. som kan sjunka eller stiga i värde .. eller något att sälja eller att lämna i byte det dagen han lyckas övertala sin kvinna att bo i det hus han längtar så mycket efter.

Det måste kännas skönt ..

.. men var det så klokt???

Jag sitter här och retar upp mig på Alex Schulman!

Jag vet att jag borde låta bli .. men jag kan inte hjälpa det.

Alex Schulmans dotter Charlie skriker! Inte för att hon är arg eller ledsen eller har ont .. hon bara skriker för att hon KAN! Förmodligen har hon också listat ut att det är vansinnigt irriterande och ger henne en del efterlängtad uppmärksamhet.

Jag känner igen det. Det finns ingenting som är så frustrerande som ett skrikande barn. Ljudet kryper in under huden, invaderar hjärnan och spränger trumhinnorna. Nerverna blir som fiolsträngar och man vill bara ruska om älsklingen eller slänga in henne i ett låst rum .. men det gör man naturligtvis inte. Man LIDER .. behärskat!!!

Tills det brister och, åtminstone jag .. och Alex .. skriker tillbaka!!

Så långt är jag med.

Men Alex Schulman tycker att han har VUNNIT!! Jag tyckte att jag hade FÖRLORAT!!

För i ögonen på mitt barn kunde jag läsa besvikelsen över att den människa som hon litade allra mest på i hela världen kunde skrämma henne så. Bära sig åt så obalanserat ... och jag fattade att jag gjort min första spricka i den absoluta tilliten.

Jag skämdes!!

Alex Schulman skriver triumferande .. Pappa vann i skrikmatchen!!!