Hujedamej!!!

Jag diskar hinkar, placerar hushållsrullar på strategiska ställen och ställer ut handsprit vid handfaten .. även fast det står i tidningen att det inte hjälper.

Dottern kommer hem tidigare än beräknat eftersom hennes bästa vän .. som hon tillbringade gårdagen och natten tillsammans med .. drabbats av akut kräksjuka.

Hur stora kan oddsen vara att HON klarar sig??

Och JAG??

Kräksjuka är det absolut värsta jag vet! Jag tar hellre ett akut gallstensanfall än det, en rejäl förkylning eller kanske till och med tandvärk!!!

Det finns ingen mer dränerande än att umgås med en äcklig hink, inget mer förnedrande än att löpa gatlopp in på toaletten och hoppas på det bästa och det är då, och bara då, som jag ångrar bittert att jag inte satsat på en extremt korthårig frisyr.

Jag har redan ont i magen .. stålsätter mig för att klara av kommande prövningar och Maken tittar oförstående på hur jag liiiiider ..

.. och mumlar något om att ta ut olyckor i förskott.

Men JAG, jag är i alla fall förberedd och kanske, kanske kan hålla mig på fötter längst som vanligt .. medan han den stackarn som vanligt kommer att drabbas som av ett blixtnedslag. För NÅGON måste tömma alla dessa hinkar, passa upp med vätska, rena sängkläder och medlidande .. om det värsta inträffar.

Jag bävar .. och nu ska jag inventera skafferiet på Cola och vätskeersättning och hoppas, hoppas att det inte kommer att behövas.

.. och jag som förberett ett lååååååångt inlägg om dubbelbloggandets vara eller icke-vara?? Attans nu tappade jag helt intresset för det också?