tisdag 3 oktober 2017
Om någon händelsevis undrar ..
.. varför det inte händer någonting på den här bloggen, så kan jag berätta att jag tvingas skriva detta fullproppad med smärtstillande och med en kylpåse på nacken för inte dö av smärtan i en inflammerad, krampande muskel som sitter någonstans mellan huvudet och högerarmen.
Jag får dessutom skylla mig själv eftersom jag är tillräckligt korkad för att åka nercabbat i slutet på september. Ska man se något positivt i den här situationen är det att jag aldrig tidigare har haft så här god hållning. Aldrig hade jag trott att det kunde vara så smärtsamt att vrida på huvudet i någon riktning.
Men enligt chiropractorn som vrider och drar i det som jag helst skulle vilja slippa få vridet och draget säger att det kommer att gå över om några dagar, något som jag ser fram emot eftersom jag helt plötsligt har upptäckt att jag har väldigt mycket mer gemensamt med Anders Lindberg, Lotta Gröning, Lars Ohly och Carl Schlyter än vad regeringen har.
Det vill säga .. jag är förmodligen en bättre socialdemokrat, vänsterpartist eller miljöpartist än de som påstår sig vara det i den rödgröna regeringen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jösses vilken otur. Skickar en massa sympati till dig. Jag hoppas att du snart är frisk igen och ditt gamla vanliga jag. Med vilken hållning som helst. =)) Kram min vän
SvaraRaderaDet kostar på att ligga på topp.
SvaraRaderaKör hårt och håll ut.
Låter som något jag ådrog mig en gång i San Farncisco. Jag gick på ett gym och körde lite övningar jag brukat göra något decennium tidigare. En muskel började krampa och smärtan tilltog under kvällen. Jag reste ensam med barnen och vi skulle köra vidare nästa dag. Vid midnatt var smärtan olidlig och jag bad nattportiern ringa på en läkare. Han gav mig en spruta med en blandning av morfin och antinflammatoriskt medel. Det gjorde susen och nästa dag kunde vi resa vidare.
SvaraRaderanercabbat är bäst,men,inte i september.
SvaraRaderasöder om alperna funkar det!
ett tips, använd ett mcställ och hjälm!
Låter som något jag ådrog mig en gång i San Farncisco. Jag gick på ett gym och körde lite övningar jag brukat göra något decennium tidigare. En muskel började krampa och smärtan tilltog under kvällen. Jag reste ensam med barnen och vi skulle köra vidare nästa dag. Vid midnatt var smärtan olidlig och jag bad nattportiern ringa på en läkare. Han gav mig en spruta med en blandning av morfin och antinflammatoriskt medel. Det gjorde susen och nästa dag kunde vi resa vidare.
SvaraRaderaMan får vara försiktig nuförtiden- själv har jag förutom du vet den där benbrytningen 2015 jobbat efter det med svåra smärtor och till slut ett vänsterknä som havererade med knäskålen i det närmaste lossnad så sjukskrivning å helvete bråk med FK och operation.Knarkade friskt mellan den 13/6-9/8 gått med kryckor ett år men är nu på benen och det skrider framåt så om du har bra hållning? skrider jag som sankta lucia lugnt och värdigt fram över mark och golv då jag ställt bort kryckor den 24/8. Hell oss hårt arbetande tjuriga quinns!
SvaraRaderaDet finns ingenting som tär på humöret som att ha ständig värk. Lägger man sedan till ett regelbundet bruk av smärtstillande så hamnar man i ett oengagerat zombietillstånd som inte gör att du nästan inte står ut med dig själv.
RaderaAllt medlidande till dig som fortfarande står upp. Själv såg jag ljuset i tunneln redan från första stund.