Visar inlägg med etikett det goda hatet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett det goda hatet. Visa alla inlägg

lördag 18 april 2015

.. och så kommer alla fördomarna på en och samma gång!


Med ett enda ord kan du krossa en annan människa.

En del människor är sköra som glas, genomskinliga .. nästan osynliga.

De finns mitt i bland oss, men märks nästan inte, eftersom de inte ropar lika högt och inte tar lika mycket plats som majoriteten av oss. Men de har samma behov av att bli sedda och samma längtan efter bekräftelse som alla andra.

För en osäker människa kan det vara ett stort steg att söka sig till gemenskapen på nätet. Det kanske leder till en ny sorts vänskap eller hemhörighet, där det är möjligt att dela med vardagen och upptäcka att den inte är speciellt annorlunda än andras.

Att få vara med. Minns ni skolgården utanförskap för de tysta, ensamma och sköra?

Tonårstidens självcentrerade tid .. då de tysta och ordlösa kunde finnas i samma rum, utan att vi ens märkte att de fanns?

Med ett enda hårt ord kan vi jaga tillbaka dem till den plats de kom från. Utan att tänka kan vi utnyttja och krossa andra människor bara för att få en statistikhöjande rubrik eller kommentar runt ett "ironiskt" inlägg.

Och vi behöver inte ens ta ansvar för det vi gör eller skriver .. för de försvinner så tyst och stilla att att vi inte ens märker det.

Så skrev jag den 12:e augusti 2009, när samtalstonen på Aftonbladets bloggportal började urarta till det som numera verkar vara godkänd journalistik.

I dag skriver Malin Roos en krönika på nästan samma ämne .. "Vi måste förstå att någon tar emot hatet".

Hon beskriver hur hon sitter på tunnelbanan och hur ingen låtsas om att någon annan finns .. syrefattigt ändå kallt. Varje säte är en borg med vattengrav och mur. Bakom tidningar och tummad pocket, med lurar i öronen, sköter folk sitt, demonstrativt. Det byts inte ord och blickar i onödan, nehej.

Inte ens Malin Roos, som ändå lägger märke till kylan, vattengravarna och murarna försöker bryta tystnaden .. och redan där känner jag igen ämnet, kritiken och föraktet för Alla Andra som borde ändra sitt beteende!

Vi har hört det förr, eller hur? "Folket" är egoistiskt, ogästvänligt och kallt .. tacka vet jag Andra Länder där Andra Folk ledigt konverserar med främlingar på gator och torg.

Så är det ändå någon som talar .. och någon som svarar. Och det var ju helt givet att den förstnämnde var en stackare med systemkasse i handen och hjärnan påverkad av innehållet och att den andre var en ung, frisinnad man. Förmodligen miljö- eller vänsterpartist?

Så kommer det obligatoriska rasistinslaget. Och toleransen med de obildade med fattiga språk som egentligen inte är rasistiska, men "som häver ur sig hat, utan att kanske ens mena det".

Men riktigt lika hemska som SD politiker är de inte .. för de "är brunare än bajs bara man skrapar på ytan", trots att de låtsas att de inte är rasister.

Så kom då alla fördomarna på en och samma gång ..

Det kalla, egoistiska Folket, den eländige, obildade alkoholisten, den rasifierade invandraren, den iakttagande journalisten .. och alla bajsbruna svenskar som röstar på ett gäng rasister.

"Vi måste börja inse att det finns en mottagare INNAN det vräks ur dynga.Och att denna mottagare, är en människa" ... avslutar Malin Roos sin krönika och där är jag helt och hållet överens med henne. Samtidigt förstår i alla fall jag att Malin Roos verkligen .. verkligen! .. tar avstånd från Sverigedemokraterna, och därmed också deras väljare. 

Vilket bevisar att Malin Roos är en fin och god människa, annars skulle hon ju inte ha ansträngt sig så för att särskilja dem från .. till exempel .. Vänsterpartiet som har en del nog så obehagliga företrädare.

Jag är en borgerlig väljare, det kanske måste påpekas .. men jag har bekanta som är sverigedemokrater, och ingen kan få mig att tycka annat än att ALLA människor förtjänar att behandlas med respekt.

Vi måste börja inse att det finns en mottagare INNAN det vräks ur dynga .. var det inte så det var?

Den eländige, obildade alkoholisten kanske var en bildad man som fått kicken från den dagstidning där han arbetade som fotograf? Kanske var han ensam, fylld av förtvivlan och vanmakt, eftersom han fick sälja lägenheten och förlorade allt?

De kalla egoistiska människorna som satt ordlösa och blinda runt den iakttagande journalisten kanske var skrämda till tystnad av dennes kollegor .. vad du än gör eller säger så riskerar du att göra och säga fel. Var tyst och håll dig under mattan i åsiktskorridoren, kanske?

Den rasifierade mannen kanske rent av var en sverigedemokrat och den unge mannen som talade med "fyllot" kanske tillhörde ett kriminellt nätverk?

Vad vet vi egentligen om människorna vi sitter tillsammans med på en tunnelbana? Någon av dem kanske till och med sitter och betygsätter oss för att få ihop dagens brödtext?

onsdag 22 oktober 2014

"U-båtscirkusen är bisarr" ..


.. verkar vara en av AB:s rubriker, ser jag när jag läser SvD på nätet.

Så sant .. men vad artikeln i övrig säger vet jag inte, eftersom det är minst ett år sedan jag sist bidrog med något till tidningen.

 I och för sig är jag sorgligt okunnig när det gäller försvarsfrågor men det går inte att låta bli att reagera när kvällstidningarna kräver ursäkter från ett högre befäl när de inte får exakta platsangivelser gällande vad som bör vara "hemliga" rörelser i sökandet efter en eventuell u-båt .. eller hur man nu uttrycker sig i militära termer?

Inte heller tycker jag, i all min okunnighet, att det känns riktigt bekvämt med att en journalist flyger omkring i egen helikopter och rapporterar över sökområdet i realtid. Är det verkligen så det ska gå till?

Om alla länders media arbetar på samma sätt så är det väl enklare att följa twitterflödet eller googla till man hittar någon idiot som rapporterar om u-båtsbesättningens göranden och låtanden på facebook?

Eller vem vet? Om någon .. Niklas Svensson, kanske .. verkligen, verkligen anstränger sig så kanske någon av besättningsmännen på u-båten är ute på nätet och chattar och kan ge en liverapportering om hur mångfalden bland besättningen ser ut när det gäller perspektiv och kön? Jag har förstått att det är en fråga som är brännande aktuell för bl.a Miljöpartiet i samband med den här kränkningen av svenska vatten.

För alla andra länder måste väl ändå vara lika naiva som vi? Eller?

Att media styr politiken står väl klart för de flesta. De journalister, debattörer eller politiker som inte rättar in sig i ledet stigmatiseras, bestraffas och avrättas på Twitter på ett sätt som får Lundsbergs kamratfostran att framstå som ömsinta kärleksbetygelser.

Hela landets politik formas med tanke på hur media ska reagera eftersom det är politikernas egna karriärer och försörjning som står på spel. Att betala tv-licensen är numera som att gå med i facket .. ett ofrivilligt bidrag till ett på förhand utvalt politiskt block.

Vi har fått en valrörelse som resulterade i en regering som av någon anledning inte ansåg att det behövdes någon som helst förberedelse för att regera .. media hade ju redan krattat manegen, så då var det ju bara att showa loss och fylla Ladan med de skatter som inte skulle drabba "den vanlige knegaren"

Vilken blåsning!

Och se bara på fiaskot med "osynliggörandet" och hatet mot Sverigedemokraterna.

Något är naturligtvis fel i samhället när en så stor del av väljarna väljer vad de övriga anser vara rasistiskt och främlingsfientligt. Men då är det inte särskilt meningsfullt att bemöta det med hat, förakt och fientlighet, utan att först ha försökt hitta anledningen och lösningen på det som är ett problem för så pass många.

Hade våra makthavare gjort det så hade vi sluppit hatet, våldet och vuvuzelorna. Men media tjänar mer pengar på att uppmuntra hat, förtal och utfrysning än samförstånd och lösningar. Hat säljer och genererar pengar till tidningar som riskerar att utplånas, så det måste premieras .. hur äckligt är inte det?

Vrålande, maskerade aktivister blir bättre på bild än välkammade politiker på väg in i ett förhandlingsrum.

Om vi ser främlingsfientlighet och rasism som en sjukdom så bekämpar media det folkliga missnöjet/symptomet med hat, hot, förminskande och stigmatisering .. vilket skrämmer skiten ur de folkvalda och ger bränsle till ökat folkligt förakt och missnöje som får symptomet att växa ytterligare vilket i sin tur genererar fullständigt befängda och lögnaktiga anklagelser, vilket ger mer bränsle till det folkliga missnöjet och större feghet hos de folkvalda, vilket till slut gör att större delen av befolkningen förlorar förtroendet för både journalisterna och politikerna.

Men ingen har överhuvudtaget försökt närma sig ursprungsfrågan och försökt förstå vad det är de missnöjda väljarna egentligen säger? Rubriken är ju redan skriven av AB och Expressen.


Offentligt .. inför hela världen?

Jag skäms.

Media spelar och de som vill vara inne i värmen hoppar, dansar och krumbuktar sig för att visa att de är lydiga och rättrogna.. Vi ska hata och hata rätt på kommando, välja på kommando, tycka på kommando, frysa ut och mobba på kommando och våra myndigheter ska anpassa sig till medias behov av nyhetsrapportering ... med rätt sorts nyheter.

Hat, förtal och stigmatisering är vår tids mediabränsle?

Någonting är åt helsike fel i vårt land just nu. Eller som någon skrev på Ledarsidorna .. Sverige 2014 är inte längre en nation utan ett masspsykotiskt tillstånd.


DN, DN, DN, Expr., Expr., SvD, SvD,

fredag 11 april 2014

Sverige i dag .. och i morgon?


I mina ögon framstår oppositionen mer och mer som gnälliga, moraliserande, maktlystna, ideologiskt tungomålstalande konspiratörer som saknar genomförbara förslag men kompenserar detta med fria fantasier, klyschor, floskler och ett godkännande av det "goda hatet" i både ord och handling.

Lägg sedan till en sällan skådad propagandamaskin där få vågar gå mot strömmen och ett parti överhuvudtaget inte granskas alls .. trots att det verkligen skulle behövas för att räta ut de mest iögonenfallande frågetecknen.

En fråga som jag personligen hemskt gärna skulle vilja ha svar på är .. Den bensin som Gustav Fridolin tycker att vi svenskar ska "göra" själva .. till vilka fordon ska vi göra den?? Är biltillverkarna i vår omvärld informerade om att vi desperat behöver deras hjälp för att få fram dem? När "bensinen" väl är "gjord", menar jag?

Sett ur det perspektivet blir det nästan löjeväckande när jag läser om den tappre, försvararen av demokratin  som förnedrande blev knuffad till marken när han försökte sätta kniven i en  filmande nazist .. reste sig och satte kniven i ryggen på en annan "motdemonstrant" som lyckligtvis stod stilla, helt omedveten om faran .. och om de åtta hjältarna från RF, Revolutionära Fronten, som åtalas för grov misshandel och olaga hot vid Stockholms Tingsrätt.

I sin bejublade kamp mot nazisternas främlingsfientlighet och rasism lyckades de misshandla två slovakiska gästarbetare grovt med slag, sparkar, blomkrukor, glasflaskor och andra tillhyggen. En av männen ska ha misshandlats kraftigt när han låg på marken. Båda fick slag mot både kropp och huvud.

Var det då nazister som låg blödande på marken efter revolutionärernas hjältedåd?

Nej knappast, de stackars slovakiska gästarbetarna var oskyldiga förbipasserande på samma gata som skulle rensas från främlingsfientliga element.

Så tacksamma de måste ha känt sig över denna solidariska handling när de så småningom vaknade upp ur medvetslösheten?

Det blir inte mindre löjeväckande när vänsterns omhuldade kulturpersonligheter ägnar sig åt våldsromantiska sånger som mer är riktade mot person än mot de politiska rörelser som de ser som hot mot demokratin.

För att inte tala om det som framförs som sanningar av ledarskribenter och krönikörer som .. bortsett från att de är levande bevis på att skolans misslyckanden började långt innan Alliansen bildats .. både hyllar och samarbetar med dömda våldbrottslingar.

Googlar jag på våld i samband med RF och Antifascistisk Aktion under de senaste 4 åren så får jag upp hur mycket som helst .. men gör jag detsamma med Sverigedemokraterna så handlar det mest om två rädda, halvberusade korkskallar som darrande väntar på polisen med var sitt aluminiumrör i händerna. Det är lite tänkvärt, tycker jag .. men uppenbarligen inte så många andra.

Robert Aschberg jagar "troll" för att fästa vår uppmärksamhet på ett alltmer förråat samtalsklimat .... men det är ju en företeelse som på sätt och vis legitimerats av medias valarbete i 2014 års valrörelse, eftersom kommentarsfälten i samband med AB:s politiska texter sällan rensas från spyorna av samma slag som "trollen" sedan får stå till svars för i TV3.

Men .. om svenska folket vill ha en regering som inte kan vinna val utan den här typen av valarbetare/arbete så är det väl majoritetens demokratiska rätt att få det också?


Eller hur?

tisdag 18 mars 2014

Rör inte min kompis och lär dig gilla olika!!


Det har funnits kampanjer för "Rör inte min kompis" och "Gilla olika", och som vanligt har Aftonbladet gått före, gjort det till en vänsteråsikt, sålt solidariska märken och visat hur mycket de värnar om kompisarna och hur mycket de gillar alla som är olika  .. under förutsättning att de är olika på rätt sätt och kompisar med rätt personer.

Rätt ska vara rätt och är det inte rätt så får man slå dem på käften  .. för då är det självförsvar? Om jag har förstått vänsterextremisternas budskap rätt?

Men nu handlar det om MIN kompis!

En kvinna i övre medelåldern som jag hittade alldeles själv på nätet. En kompis som inte gav sig förrän vi möttes i verkliga livet och en vän som jag rest med, delat säng med och löst världsproblemen tillsammans med.

En riktig vän som går att lita på, som håller vad hon lovar och står för sin åsikt, även om det blåser kallt .. och jag gör mitt bästa för att leva upp till samma nivå.

Som sagt .. en kvinna som nalkas .. eller rent av har passerat .. sitt bästföredatum. En människa som vet hur det kan kännas att leva i uppförsbacke .. och som brinner för de svagaste i samhället. De ensamma, gamla, dementa, psykiskt sjuka eller psykiskt funktionshindrade och de som vårdas i livets slutskede.

Jag undrar vad som är så provocerande i det?? Hur någon kan se ondska i det?

Eller är det att godheten sker under "fel" partibeteckning?

Är det därför som min kompis är lovligt byte? Går det inte att gilla det hon gör och arbetar för både politiskt och ideellt .. för att hon röstar olika?

Är det demokrati?

Är det helt ok att hon och hennes handikappade man väcks mitt i natten av att det rasar in hatiska meddelanden, hot och fasansfulla bilder .. alla med budskapet att hon i sin politiska egenskap är bäst död?

Allt detta framfört på hennes privata mail-adress, hemma i hennes privatbostad, mitt i natten!

Det hela är polisanmält, det finns namn och IP adresser och det är ställt utom allt tvivel att det är politiskt färgat. Några "valarbetare" anser att detta är rätta sättet att vinna val och nu börjar det bli lite väl mycket "ändamålet helgar medlen" från det hållet.

Ge fan i MIN KOMPIS och lär er att OLIKA är allt det som ni påstår er gilla men gör ert bästa för att skada!

Vad har ni för problem?? Vad är det som är så stötande med att någon visar äkta engagemang när det gäller de mest osynliga i samhället??

Jag hoppas innerligt att partikamrater och kommuninvånare på min kompis hemort gör gemensam sak, sätter ner foten och enas om att så här får det helt enkelt inte gå till i en valrörelse.

Det är ovärdigt, smutsigt .. och väljarna förtjänar bättre.


DN, SvD, Expr.,

måndag 18 februari 2013

Communist Angels?

I dag hänger jag inte riktigt med i vad som händer och sker utanför min egen lilla värld, men när jag hastigt kollar upp min favoritblogglista hittar jag Trollans inlägg med "Lite exempel på det goda hatet från vänster".

Jisses Amalia!! Det är nästan så att jag misstänker att Simon Fors i Pajala har fått en fanclub? Eller finns kanske politikens motsvarighet till Hells Angels och detta är hangaroundsen som sliter och stretar för att få en alldeles egen väst med gruppens symbol?

Vad det nu skulle vara för symbol för en grupp som förespråkar våldtäkter på borgarkvinnor? Här censurerar min hjärna min fantasi och med tanke på den bråkdel av en tanke som hann passera, så var det nog en bra idé.

Men jag blir nyfiken, det blir jag. Vad är det här för tomtar egentligen?

FINNS de i verkliga livet?

DN, SvD, SvD, Sydsvenskan