Men inte är vi väl ett TÖNTIGT land???

Per Gudmundson skriver en artikel .. "Bu för svensk midsommar" .. på SvD ledarsida i dag och jag läser den, förstår vad han vill säga men vill inte ta det till mig.

Men så hajar jag till inför ett citat från Mona Sahlin när hon talar till "nya svenskar" ..

.. "Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommar och sådana töntiga saker."

Jag visste inte om att hon hade sagt så!

Jag tycker det var hemskt att läsa!

Midsommar är väl inte töntigt! Det är ju vår inofficiella nationaldag, en dag när vi samlas och har roligt .. precis som svenskar gjort sommar efter sommar efter sommar .. är inte det historia?? I natt somnade jag till allsång och skratt från ängen utanför kyrkan där familjerna i området lekte, sjöng och spelade spel lång in på småtimmarna .. och det hade lika gärna ha varit för mer än hundra år sedan .. är inte det svensk kultur som binder ihop oss??

Den svenska drängfyllan .. den idoge drängens lättnad och flykt från en hård och skoningslös vardag, visst är väl det något vi kan förstå, fatta och som binder ihop oss .. på något konstigt ursvenskt sätt???

Svenskt hantverk och musik som formats av generationer och vuxit fram ur mötet mellan människor .. från andra socknar, städer eller länder. Vad är det om inte kultur och historia att vara stolt över???

Vilhelm Mobergs skildringar av utvandrarna .. bättre kan väl inte det svenska folkhjärtat skildras. Kristinas gunga på logen, astrakanäpplet hon längtade efter, svenska steniga åkrar, mörka skogar och soliga hagar .. om vi anstränger oss aldrig så lite så ser vi spåren av tidigare svenskar överallt i igenvuxna åkertegar och nerrasade stenrösen.

Har inte vi en historia av torpare och småbönder som i tyst svenskhet slet för tillvaron och samlades i vår alldeles jättesvenska natur på sommarkvällarna för att dansa, samtala eller bara för att finna kärlek eller älskog .. är inte det motsvarigheten till vårt entusiastiska grillande vid husvagnen, sommarstugan, båtplatsen vid udden eller radhustomten och drömmen om stugan på landet??

Hur kan man se så föraktfullt på sitt land?

Hur kan Mona Sahlin utrycka sig så, undgå att höra historien, se det kulturella arvet, känna samhörigheten med dem som levde förr, nu och de som kommer efter oss ... och samtidigt begära förtroendet att leda samma land??

Vi behöver rötter för att våga förändra, växa och förnya .. och vi behöver gemenskap och trygghet med varandra för att överleva, visst är det väl så?

Vi ska väl inte skämmas för vår svenska identitet? För om vi gör det ..

.. hur ska vi då kunna dela med oss och få andra att känna stolthet och tillhörighet???

Ahhh .. åhhhh .. IIIIIIhhhhhh!!!!!!!!!!!!

Nu är det gjort!! Jag har BADAT .. utomhus .. precis som man ska på en midsommarafton.

Maken och Dottern har gjort en jordgubbstårta, med hembakade bottnar och allt .. precis som alla andra midsommaraftnar.

Och det finns en blomsterkvast på matbordet .. som kommer att stå rejält i vägen när vi äntligen får maten klar .. precis som den brukar varje midsommar.

Och .. faktiskt .. i år tog vi en liten truddilutt till lunchsillen också!! Det var jag som fick Magnus och Brasses låt från "Varning för barn" fastnitat i huvudet och det gick inte över förrän vi gemensamt googlat upp texten och med höga röster tagit oss igenom .. bonnlurk, läbbiga skurk, ynkliga parasit! Pottsork, snuskiga stork osv osv .. en riktig stämningshöjare att döma av inlevelsen!!

Men det där första .. badet .. är inte helt bekymmersfritt för mig som är familjens badkruka nummer ett.

För mig blir det ett inbördeskrig mellan hjärnan och kroppen.

"Det är bara att hoppa i" .. säger Hjärnan. "Det kommer att bli JÄTTESKÖNT, bara du får det gjort."

"Hahaha .. tror du jag går på den lätta!" .. svara Kroppen. "Det är KALLT .. och ONÖDIGT och förmodligen hälsovådligt också. Jag är väl inte en fullständig idiot heller??"

"Lägg av .. få tummen ur .." .. säger Hjärnan irriterat. "Stå inte där och gör oss båda till åtlöje din fjant!"

Och Kroppen kliver tveksamt i med fötterna .. vadar sakta framåt .. men vid knäna är det stopp.

"Jisses vad kallt det kommer att bli när det når MAGEN!!" .. stönar Kroppen. "Det är för tidigt .. kanske i juli .. eller senare .. titta ett moln förresten, då kommer det att bli ännu värre."

Och då är drar Hjärnan ur proppen, kopplar ett stryptag på Kroppen och TVINGAR, tvingar, tvingar ner den i vattnet.

IIIIIIIIIHHHHHHHHHHHHH!!!!!!!!!!!!!

Detta är en process som tar minst en halvtimme .. varje gång!

Men ni kan inte ana hur stolt jag är över mig själv just nu!!

GLAD MIDSOMMAR PÅ ER ALLIHOP!!!

Gamla traditioner kan bli som nya ..!!

Prinsessan Victoria vill att hennes pappa ska följa henne till altaret när hon gifter sig och det har fått delar av landet att gå i taket av indignation.

Gammal hederskultur .. ropar en del. Gammaldags och förlegat .. ropar andra.

Och, visst .. ursprungligen är det ju en gammal sedvänja där en man överlämnade en omyndig kvinna till en annan man. Men vi har så många gamla traditioner som helt har förlorat sin innebörd .. julen, midsommar, valborgsmässoafton och första maj .. så varför kan vi inte ha en modern och ny tolkning av den här??

Vi kan väl se det som ett kärleksbevis? De två män som Victoria älskar mest i sitt liv, de som betyder mest .. är det så onaturligt om hon vill ha en av dem vid sin sida uppför altargången och hålla den andre i handen när hon går ut??

Kan vi acceptera att samhällets välmående nya adel står och sjunger "Upp till kamp .." på första maj så kan vi väl låta Victoria visa sin kärlek till pappa på sin bröllopsdag?

Hur vi ser på och tolkar gamla traditioner beror ju ändå på oss själva och hur vi ser på livet, eller hur?