Jag gör en nostalgiresa just nu.

Jag går igenom två och ETT halvt års Blogginlägg och eftersom jag i starten tidvis skrev 3-6 inlägg om dagen så är det en hel del läsning. En del är av noll och inget värde och K
kommer inte att sparas, annat väcker minnen till liv som dagboksanteckningar ungefär och en ytterst liten del är jag faktiskt riktigt stolt över.

Men det gör nästan ont att läsa det jag skrev den sista tiden när skrivglädjen försvann och vantrivseln tog vid ...

.. "Det ar med stor saknad jag börjar bygga upp en ny bloggtillvaro långt från den lilla och välkända blogg-gemenskap som Aftonbladets bloggcommunity ändå varit.
I det lilla slutna bloggsamhället har jag mött så många fantastiska människor, skrattat och upprörts, väntat på bloggbabysar och sörjt med dem som förlorat älskade vänner eller anhöriga.

Det har varit drygt 2 år av tillhörighet och gemenskap och jag har älskat varje sekund.

Men det slutna formatets alla fördelar blir också dess nackdel. När människor kliver över de outtalade gränser vi har i verkliga Livet och inte längre visar respekt och tolerans för andras  åsikter .. då blir det trångt, obehagligt och svårt att värja SIG.

Så jag packar ner mina idéer, tankar och funderingar och försöker hitta redskapen för att bygga mig en ny plattform att stå på. "

Den markerade delen av min egen gamla bloggtext är förunderligt aktuell även i dag? Det är precis så jag fortfarande känner inför för de drev, påståenden och angrepp som kvällspressen brinner så helhjärtat  för .. nu senast när det gäller kungahuset i allmänhet och Kungen i synnerhet. Det blir trångt, obehagligt och svårt att värja sig ...

Det är också från den här tiden som jag kan plocka bort veckors meningslösa inlägg om i princip ingenting. Men så hajar jag till mitt i meningslösheten och läser ..

"Det är härligt att börja dagen med ett skratt även om det är på någon annans bekostnad.

Men jag kan lätt sätta mig in i situationen eftersom jag hr ett omvittnat dåligt lokalsinne och ofta hamnar in en helt annan plats än den jag tänkt mig från början. En 70-årig kvinna som besökte Gävle sjukhus gjorde just det.

Efter att ha virrat sig in i operationsavdelningens väntrum lyckades hon också med konststycket att uppfatta fel namn som sitt eget och blev därför, av misstag, opererad förför något som hon inte tänkt sig?

Kvinnan uppges vara nöjd med ingreppet."

Det här måste bara vara tillåtet att skratta åt, eller hur? 

Och jag tycker fortfarande att det hela är omåttligt roligt! Fast egentligen borde jag väl inte erkänna det så här offentligt?

Något annat som också känns i hjärteroten är allt jag skrivit om de hundar och katter som inte längre är i livet. Olidliga Siamesens bravader, Obalanserade Kattens otaliga missar, Rutiga Kattens upphöjdhet och Vita Vimsigas vimsande, Halva Border ​​Colliens och Schäferns alla Strapatser och gräl .. allt måste jag bara spara för att inte glömma bor.

Så förbered er in katt och hundinvasion på den här bloggen framöver.



SvD , Expr .,