Innan jag hamnade här bloggade jag i drygt 2 år på Aftonbladet .. det var en viss skillnad, måste jag säga. Som att befinna sig i ett slutet sällskap och till slut märkte jag att jag anpassat mitt eget språk och tilltal till det allmännt vedertagna så till den milda grad .. att jag nästan blev helt obegriplig.
Och jag gjorde som jag gör i vardagslivet .. lämnade bloggen och började med en annan.
Den gamla bloggen skulle jag ta ställning till se´n. Någon gång?? När jag fick tid!!
Nu lägger Aftonbladet ner sin bloggportal .. troligen pga den nya lagen om cookies som träder i kraft nu i sommar .. nu är det se´n! Nu måste jag gå igenom vad jag skrev då och ta ställning till vad jag vill behålla.
Det är ingen lätt uppgift .. mycket är så märkligt att jag inte ens tror att det var jag som skrev det?? Annat väcker minnen och en del är jag faktiskt riktigt nöjd med.
Men var ska jag göra av det??
Jag tror jag smyger in ett och annat inlägg här .. när tiden räcker till, det gör väl inget??
Men jag blev nästan lite rörd när jag läste mina första trevande steg in i bloggvärlden och minns hur skrämmande och obegriplig den var.
"Att börja blogga är oerhört frustrerande ........... Tänkte lägga in en bild och skrev sedan ett oerhört genomtänkt stycke text och lyckades sedan tappa bort det hela. Bytte sedan namn - trodde jag, men det fungerade INTE - men det kanske tar ett tag??
NU undrar jag vad som händer med den här texten? I alla fall tillför det lite extra välbehövlig spänning i tillvaron.
JAG FÖRSTÅR INTE ???... vad gör jag för fel? Det GÅR bara inte att skapa någon som helst bakgrund på min sida?
Jag känner mig osynlig, förolämpad och näst intill arg .. nåja, nu ska vi inte ta i .. men i alla fall nästan ... VARFÖR händer ingenting när jag trycker på spara och vart i helsike tar sparandet vägen - och hur ska man komma åt det??
JAHAAAAAAAAA!!! Det känns som musik när jag upptäcker att bakgrunden är precis som jag försökte få den. NU fattar jag att det tar TID!! Attans också, bloggvärlden är precis som den verkliga - allt tar en evinnerlig tid.
Tänkte skriva några deprimerande rader om åldrande men blev alldeles för glad över utdelningen på mitt slit så det får vänta till i morgon. Ska försöka vara tillräckligt låg då.
VIPS............. SÅ ÄR MAN ÄLDRE ÄN MAN TÄNKT SIG!!! Nu när jag har plats och oemotsagd kan tycka vad som helst, tänkte jag skriva en LÅNG bitter text om orättvisan i att bli äldre.
Och visst är det trist att drabbas av tyngdlagen som gör att allt som tidigare glatt satt på plats numera sorgset faller nedåt.
Att för första gången upptäcka sina åldrande armbågar i en provrumsspegel är en skräckupplevelse som gör att man rusar hem och designar långärmade baddräkter och hamsterpåsarna som är så gulliga på hamstern känns inte särskilt trendiga.
Men å andra sidan slipper man drömma om, eller fjäska upp sig för, en självgod eftertraktad karl. Insikten om att män också är människor och inte hjältar eller prinsar är befriande. Man behöver inte gråta i kudden av obesvarad kärlek och längtan eller vänta på samtal som inte kommer.... och skulle man av någon anledning vilja ha ett nytt exemplar så vimlar det av övergivna änklingar eller frånskilda gentlemen på tex COOP.
Ser du bara tillräckligt snäll och moderlig ut kommer de att flockas runt din kundvagn och be om tvättråd, hjälp med att hitta grönsaker som de inte vet hur de ser ut i naturtillstånd och sedan är det bara att veva in fångsten!!
Livet går inte under om man inte har råd med Sofis mode-råd och man SLIPPER mingla på Stureplan. Det går alldeles utmärkt att ägna sig åt grafitti - vem misstänker en fullmogen tant?
..... man kan vara sig SJÄLV och passar inte det, ja herregud, det är ju inte mina problem - längre!!"
Detta är mina 4 allra första blogginlägg .. och inte kunde jag be någon om hjälp heller för jag var fullständigt livrädd för kommentarer och bloggade utan kommentarsfunktion de första 3-4 månaderna.
SvD, DN
Och fred på jorden… några tankar om den nedgående trenden.
2 timmar sedan
Kul att läsa och läser gärna mer :)
SvaraRaderaTack, du har löst ett probleem åt mig. Jag har funderat på att importera hela min AB-blogg hit till blogspot. Men du har fått mig på andra, och klokare, tankar. Det får bli ett urval av inlägg. Mer tidsödande men bättre. Fast det känns lite tråkigt att stora delar av flera års skrivarmödor försvinner till cyberrymdens begravningsplats...
SvaraRadera