Hyr eller sponsra en fattig?

De EU-migranter som söker sig till Sverige för att tigga kommer från tröstlösa förhållanden. Men när antalet ökar kan Sverige inte stå handfallet. Vi måste bestämma vilken väg vi ska ta.

Ett alternativ är att inlemma tiggarna i det sociala skyddsnätet: bostad, försörjningsstöd och så vidare. Men välfärdsstaten skulle digna under en sådan gränslös princip. I praktiken skulle alla EU-medborgare då ges rätt till fulla förmåner i Sverige.

Ett annat alternativ är att låta kåkstäderna bli ett permanent inslag. Det är ohållbart. Inget vettigt samhälle låter medvetet en slum växa fram.

Vad återstår?

Frågan ställs av Expressens ledarredaktion och svaret på twitter är som vanligt .. man kan inte lagstifta mot fattigdom.

Och det är ju också sant.

Men i ett land där fattigdom är ett relativt begrepp, så borde vi väl kunna komma fram till en lösning som inte innebär att vi tar från de svagaste i samhället och ger till de svagaste i ett annat lands samhälle? Eller hur man nu ska uttrycka det utan att trampa på för många tår?

Av åtskilliga debattartiklar och i ännu fler tweets har jag kunnat förstå att det inom den sk "Eliten" .. bestående av det allra bästa, jämlikaste och godaste landet kan uppbringa .. finns det gott om sk "hjärterum", reserverat för de allra mest publikt nödlidande som skaffat sig "stjärterum" utanför landets affärer.

Där finns det ju också en hel del tillgångar har jag förstått .. även om den som äger dem inte alltid har så god överblick över siffrorna.

När nu sossarna "gillar" moderaternas idé om att försöka begränsa antalet tiggare i landet blir det lite kortslutning i leden. Vad är vad och gynnar inte detta SD?? Vilket egentligen är hemskare än själva frågan och förmodligen garanterar att det inte blir mer än en debattartikel av de här förslagen. 

Vad återstår? Det frågade Expressen .. och tanken kanske var att någon skulle svara?

Och eftersom jag är en lösningsinriktad person med starkt socialt engagemang så gör jag det .. Låt de goda hyra eller sponsra de fattiga.

Ge alla en chans att offentligt få visa upp sin godhet, publicera foton på Instagram av sin egen nödlidande tiggare, hemlöse, missbrukare, psykiskt sjuke eller ensamstående, demente fattigpensionär .. eller skriva krönikor om hur berikande det är att vara till stöd och hjälp för någon som inte kan klara livet själv.

Vi har ju arbetsförmedling och bostadsförmedling och sånt .. så varför kan vi inte ha en godhetsförmedling med en egen hemsida där de goda kan registrera sig och hyllas av dem som är så hårt belånade att de inte har råd med en egen nödlidande? För att göra förslaget extra lockande så kan ju välgörenhetsobjektet förbinda sig att bära en mössa, keps eller t-shirt med välgörarens namn så länge som uppdraget fullföljs.

Tänk!

Det är inte så dum idé. Bara genom att avstå från en eller flera krogsvängar i månaden skulle en "profil" både få cred som bevisat god och tillfredsställelsen av att kunna bevisa denna godhet dagligen på alla upptänkliga sätt.

Det här systemet skulle till exempel ge våra "döende" kvällstidningar chansen att bevisa sin oerhörda solidaritet och godhet samtidigt som läsarna kunde dra sitt strå till stacken genom att köpa den tidning som sponsrar flest hjälpbehövande.

Som Stefan Löfven brukar säga när han trixar med statistiken .. en win - win situation .. som dessutom INTE gynnar SD!!!

.

Fnordspotting, Maria Abrahamsson, Ledarsidorna, Motpol, 6mannen,

Expr., DN,

Önskas: Kontakt med fattiga.

Gustav Fridolin skriver en varmhjärtad debattartikel i Aftonbladet i dag där han söker kontakt med de fattiga människorna i landet.

Han har under sina resor och kaffestunder ute i landet misslyckats med att få kontakt med människor som öppet erkänner sin fattigdom och öppnar nu en brevlåda och bjuder in till diskussion om vad som bör göras, hur det ska göras och i vilken form det ska göras för att ge de fattiga i landet en möjlighet att komma ur sin situation.

Han bjuder alltså in de människor som debatten berör i det politiska finrummet. Det ÄR en vacker tanke, det är rätt tänkt och jag tycker om Gustav Fridolin för att han tänker så. Men det är också ett typiskt politiskt genidrag där undermeningen är att de fattiga ska stå för idéerna och att Gustav Fridolin och Miljöpartiet tänker genomföra dem.

Jag skrev ett långt inlägg om den svenska fattigdomen .. och raderade det. Jag censurerar mig själv och begränsar frivilligt min yttrandefrihet av ren självbevarelsedrift.

För jag är inte fattig nu, även om vår familj under en period i livet med råge uppfyllde alla kriterier för fattigdom .. och då har jag ingen rätt att uttala mig, om jag inte är direkt självmordsbenägen.

Jag får göra som alla andra som klarar av livet .. om än med nöd och näppe ibland .. jag får i min ensamhet behålla mina tankar och funderingar för mig själv. Det här är ett ämne som det är TOTALFÖRBJUDET att ha åsikter om.

Men jag skulle ge bra mycket för att få läsa de mail som kommer att strömma in till Gustav Fridolin .. och jag skulle ge lika mycket för att få se hans reaktioner och för att få höra hans spontana kommentarer.

Men det kommer jag aldrig att få. Möjligen kommer det att publiceras ett eller annat särskilt sorgligt mail där avsändaren lyckats beskriva sin situation på ett medialt tilltalande sätt .. men några lösningar på problemet med den svenska fattigdomen tror jag inte Gustav Fridolin får den här vägen.

AB, AB, AB