Visar inlägg med etikett terry pratchett. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett terry pratchett. Visa alla inlägg

onsdag 19 maj 2021

"Köttberget" krymper?

Redan 2004 oroade sig Socialdemokraterna för att pensionärerna skulle bli en alltför stor utmaning för svensk ekonomi. ”Detta köttberg av 40-talister som vi 60-talister ska föda - det är en realitet att försörjningskvoten riskerar att bli ett problem”, sa Per Nuder, dåvarande finansminister, på ett frukostmöte på SE-banken. Men trots att Sverige är ett land med hög pensionsålder och låga pensioner envisas de äldre med att leva vidare och kräva det som partiet bakom Europas högsta skattetryck lovade att leverera.

Då, 2004, lovade den socialdemokratiska statsministern att han INOM KORT skulle tillsätta en utredning för att ge fler unga, äldre och invandrare jobb för att säkra ”försörjningskvoten”.

En akut utredning verkade det som, eftersom finansministern påstod att han var ”väldigt rädd för generationsmotsättningar den dagen som Göran Persson blir ordförande i PRO, och inte alldeles säker på att 80- och 90-talister får det lätt att hävda sina intressen”.

Vi väntar fortfarande på resultatet, eller hur?

Men ingen hade väl då kunnat ana att denna hotande ”utmaning” skulle få sin lösning med hjälp av en global pandemi 17 år senare. Och ingen borde vara överraskad över att majoriteten av de dryga 14 000 döda i covid är äldre, invandrare eller offer från andra kostnadskrävande grupper.

Men Socialdemokraterna regerar vidare. Främst med stöd från pensionärer, kvinnor och invandrare?

Även om det för mig är fullständigt obegripligt att någon över 65 är så självmordsbenägen att h*n ens överväger att rösta på ett parti som sagt sig vara väldigt rädda för att pensionärerna ska skapa generationsmotsättningar så är det så verklig demokrati fungerar.

Men om du tänker värma dig vid en utlovad varm brasa av s-märkta löften efter valet nästa år så bör du nog först tänka på följande citat från Terry Pratchett,


Gör upp en eld åt en människa och han är varm för en dag. Sätt eld på en människa och han är varm i resten av sitt liv.


Beskattning är väldigt likt mjölkning. Uppgiften är att få ut maximalt med mjölk med minimalt muu. Och jag är rädd att jag dessa dagar, bara får muu.

lördag 3 mars 2018

Stöld!!!!


Stefan Löfven förkunnar att Socialdemokraterna öppnar för att beskatta de rikaste i landet hårdare. Han går till och med så långt att han kan tänka sig att återinföra förmögenhetsskatten, något som han var motståndare till så sent som i november förra året.

Moderaterna rycker på axlarna .. det kommer aldrig att ske!

Vänsterpartiet RASAR!

Under fyra års tid har de drivit på för att regeringen ska göra något åt de växande inkomstskillnaderna och – ”Intresset har varit noll. Senast före jul avslog de förslag”.

Socialdemokraterna har alltså STULIT Västerpartiets hjärtefråga för att på så sätt, lömskt och okamratligt, också kunna stjäla deras väljare.

Risken är nu överhängande att Stefan Löfven också norpar åt sig kraven på arvs- och/eller gåvoskatt, fastighetsskatt och förbud mot företagsvinster i välfärdsföretag.

Denna konflikt får mig osökt att tänka på Terry Pratchetts Skivvärld där Havelock Vetinari var staden Ankh-Morporkts patricier.

HAN visste hur man handskades med Lag och Ordning .. (vilket är ytterligare en fråga som Stefan Löfven knyckt från ett annat parti på samma sätt som han och hans kumpaner lade beslag på tiggeri- och ordningochredaimigrationsfrågan som tidigare sågs som en belastning när den fanns hos ett helt annat parti).

Havelock Vetinari .. som var stark anhängare av det demokratiska systemet med "En man, en röst", så länge som han var både Mannen och Rösten .. frågade sig själv .. ”Om man nu skall ha brottslighet, varför då inte organiserad brottslighet?

Svaret var både självklart och genialiskt.

Han bildade gillen för tiggare, lönnmördare och tjuvar, och lät folk betala skatt till gillena för att slippa bli rånade, mördade eller förföljda. Ett system som fungerade fullt tillfredsställande i Ankh-Morpork.

Självfinansierad kriminalitet .. ett litet tips till Socialdemokraterna som tydligen börjar känna sig lite desperata inför valet och de ekonomiska förutsättningarna nästa mandatperiod.

Jag kan också bistå med följande tänkvärda citat från Havelock Vetinari:

Om du tror att problemen i livet beror på att det bara finns bra eller dåliga människor .. så har du förstås fel. Det enda som finns är dåliga människor .. men de finns på motsatta sidor.”

Om problemet är per capita kan dekapitering ordnas”.

tisdag 1 december 2015

"Det här är berättelsen om Den kritiska vägen.


Det här är berättelsen om lastbilen som vrålande for genom den sovande staden och ut på landsvägarna och krossade gatlyktor och vinglade från den ena sidan till den andra och splittrade butiksfönster och slutligen långsamt stannade sedan polisen hade jagat den. Och när de förbluffade polismännen gick tillbaka till sin bil för att rapportera - Lyssna på mig, hör ni, lyssna bara! Det är ingen som kör den! - så blev det berättelsen om lastbilen vars motor startade på nytt och som satte fart bort från de förvånade männen och försvann i natten.

Men berättelsen slutade inte där.

Den började inte där heller."

Så börjar boken "Vi far" av Terry Pratchett och om jag läser det som om lastbilen är vårt land och de som inte kör den är den Svamlande Tomten, den Trulige Tonåringen, det Gråtande Världssamvetet, den Feministiska Madonnan och Byggmästaren, som under varje sten han vänder finner Turkiet, samt en ytterligare en hel hög mer eller mindre begripliga passagerare .. så känner jag att det här, nästan exakt, beskriver hur jag känner inför den regering som borde ratta fordonet Sverige och de stackars poliserna som har till uppgift att skapa framkomlighet för ett förarlöst fordon.

Vart är vi på väg?

Vem kör egentligen?

Är det möjligt att vara för och emot samma sak samtidigt .. och dessutom "skita i" hur resultatet blir?

Och bränslet som ska garantera fortsatt färd framåt, var finns det? Vilken blir slutdestinationen när det visar sig att det inte räcker till och när alla andra alternativ har tagit slut .. eller när ekonomin inte längre tillåter fortsatt färd framåt?

"Lastbilen svängde runt ett hörn, mullrade ner i ett mörker och stannade sedan helt utan förvarning" .. är det allt vi kan se fram emot?

Eller börjar och slutar allt i Terry Pratchetts motsvarighet till Sveriges Riksdag .. den isolerade världen Varuhuset Arnold & Co (grundat 1905);

"XIII. Och i Varuhuset rådde varken Natt eller Dag, endast Öppettid och Stängningsdags. Regn föll icke, ej heller var där snö.

XIV. Och alltmedan åren gick växte sig omtarna (politikerna?) feta och deras antal ökade, och de ägnade sin tid åt Rivalitet och mindre Konflikter. Avdelning mot Avdelning, och glömde därvidlag allt de visste om Utsidan.

XV. Ty de sade: Är det icke så, att Arnold & Co (grundat 1905)har ställt Allt Under Samma Tak?

XVI. Och de som sade: Kanske inte allt, blev grymt utskrattade och hånade.

XVII. Och andra omtar (ja, ni vet vilka jag tänker på ..) sade: Även om det skulle finnas något på Utsidan, vad skulle där finnas som vi kan behöva? För här har vi ju Elektricitetens kraft, Livsmedelshallen och allehanda Förströelser.

XIII. Och sålunda lade sig årstiderna tätare än madrasserna i Sängavdelningen (3tr).

XIX. Så var det tills en främling kom ur fjärran, ropande med stark stämma, och han ropade: Eländes elände."
(Ur Omtarnas Bork, Bottenvåningen, vers XIII - XIX)

Att följa svensk inrikespolitik eller svenska politiker utanför landets gränser är nästan som en fantasyroman. Karaktärerna, deras handlande, uttalanden och planering skulle vara rent fantastiskt underhållande .. om det inte var så att det faktiskt är på riktigt.

Det är en underlig tid vi lever i. Det märks på många sätt .. i år var till exempel det första året någonsin som adventsstjärnan hängde rakt i fönstret på första försöket? Det måste vara ett Omen??

Jag har drabbats av det som Fnordspotting så träffande kallade för Novemberkoma. Jag är trött, trött, trött och önskar bara att det snart dyker upp en främling ur fjärran och ropar med stark stämma .. Eländes elände .. vilket i boken är första tecknet på att Varuhuset Arnold & Co (grundat 1905) kommer att få ge vika inför trycket från Utsidan.

För det är först då som Terry Pratchetts berättelse blir berättelsen om Resan Hem till Framtiden.

Fram till dess får vi nöja oss med fortsättningen på inledningen med det förarlösa fordonet .. Från himlen regnade det dysterhet. Det regnade tristess. Det regnade den sortens regn som är så mycket våtare än vanligt regn, den sortens regn som faller i stora plaskande genomträngande droppar, den sortens regn som mest av allt tycks vara en stående sjö med springor i.



SvD, GP, Expr., DN, DI, DI,

lördag 25 juli 2015

Det regnar och regnar och ..

.. regnar. Något som ofelbart hör ihop med ihållande regn är lukten av blöt hund och en förlamande, trött långtråkighet.


Vad GÖR man när det regnar .. förutom det som man absolut vill undvika att göra på en helg eller under en semester?

För min del innebär det att jag läser om gamla, redan sönderlästa böcker. Som till exempel Terry Pratchetts geniala bok "Riktiga katter bär inte rosett".

Under rubriken "Kampanjen för Riktiga katter" får jag veta hur man känner igen en Riktig Katt om man träffar på den .. men hur känner man igen en Riktig Människa i en tid när det är livsviktigt att inte umgås med, länka till eller tycka om Oriktiga Människor?

Det råder en skrämmande brist på böcker i det ämnet .. kanske beroende på att vi hittills varit vana vid "hederliga gammaldags människor som fanns förr i världen".

Enligt Terry Pratchett känner man direkt igen en Riktig Katt, eftersom "alla katter med ansikten som ser ut som om de har suttit fast i ett skruvstäd och upprepade gånger bearbetats med en hammare inlindad i en strumpa är Riktiga Katter. Katter med öron som ser ut som om de trimmats med en trädgårdssax är Riktiga Katter. Nästan varenda icke-kastrerad hankatt utan stamtavla är inte bara en Riktig Katt, utan den blir bara Riktigare och Riktigare medan den stryker omkring runt huset tills ingen av oss längre svävar i någon som helst tvivelsmål beträffande dess Riktighet".

"Alla katter är potentiellt Riktiga. Det är ett sätt att leva ..."

Ungefär som Riktiga Människor då, ungefär? Så vad är det då som skapar alla anklagelser och alla hätska debatter om Oriktiga Människor?

Kanske finns förklaringen i beskrivningen av Icke-Riktiga Katter som verkar vara katter som syns i tv eller tidningar, antingen som säljare av diverse kattrelaterade produkter eller som fluffiga gullighetsattribut för att locka köpare till diverse människorelaterade produkter.

"Riktiga Katter är inte enbart självupptagna. De är inte heller enbart neurotiska. Vilket då skulle betyda att Icke Riktiga Katter är de som ÄR enbart självupptagna OCH neurotiska?

Vilket gör att .. om jag tolkar Terry Pratchett rätt, när jag överför hans ord på människor .. man känner igen en Oriktig Människa på att den är självupptagen, neurotisk, stylad och fluffad och syns i tv eller tidningar, ofta för att sälja en produkt som h*n påstår att Riktiga Människor inte kan leva utan men som egentligen är "en förbaskad smörja" som de Riktiga Människorna kommer att vägra att ens se åt?

Liiiite rimligt känns det allt .. under förutsättning att jag själv tillhör gruppen Riktiga Människor, vilket jag i rimlighetens namn bör göra eftersom jag aldrig figurerat varken i tv eller tidningen.

Riktiga Katter KAN ha stamtavla men borde hysa vissa tvivel på att den själv överhuvudtaget finns - för att inte tala om dess förfäder eftersom .. "om folk verkligen tänker gå omkring och bedöma en katts Riktighet ENBART utifrån utseende och pälsfärg så måste de inse att vad de egentligen kämpar för är en alldeles egen RAS". Det vill säga .. något som inte handlar om katter alls.

Nu när jag kommit så här långt så inser jag att jag misslyckats grovt med att använda Terry Pratchetts beskrivning av Riktiga Katter till att begripa vad som kännetecknar Riktiga Människor.

Ett sådant slöseri med tid .. som jag i alla fall inte hade en aning om vad jag skulle göra med.

Men jag har i alla fall lyckats slå ihjäl lite långtråkig tid innan jag kastar mig i soffan framför  tv:n för att konstatera att det regnar över så gott som hela landet.. och umgås med våra Riktiga Katter.


Om det regnar i morgon och om det råder samma nyhetstorka tror jag att jag ska använda det här utrymmet till mina egna erfarenheter av kattsex? 

tisdag 23 september 2014

Goda Omen!


 Svensk inrikespolitik .. i den mån den fortfarande existerar? .. beskrivs just nu i sjöfarartermer .. roderlös, alle man till pumparna (typ), förarlös farkost, oroliga vatten, ett skepp utan kapten, oroliga vatten .. osv osv osv.

För mitt vidkommande verkar det som om det politiska havet drabbats av en rejäl algblomning, och för den som aldrig upplevt en sådan kan jag berätta att det i värsta fall påminner om en kustremsa av ruttnande, grönaktig havregrynsgröt.

Alltså, varken intressant eller engagerande .. bortsett från de tillfällen när det dyker upp utsträckta händer ur sörjan med uppmaningen .. ALLA har ansvar för detta?

Situationen ser så oroande ut att debattörer i vårt närmaste grannland börjar oroa sig för landets framtid och förstånd.

Och det är inte direkt Goda Omen.

Men det är precis vad jag själv lagt rabarber på. Ingen kan väl ha missat att jag är en Terry Pratchett-fan av stora mått? Med undantag för en eller två böcker så har jag nästan allt som han har skrivit om Skivvärlden .. en skatt som jag bevakar girigt och aldrig lånar ut, ens till mina närmaste vänner.

Blir kraven eller bönerna för hjärtskärande, så ser jag till att hitta önskat exemplar som julklapp eller födelsedagspresent hellre än att jag riskerar att bli av med mitt eget. Därför har jag också en liten hög med dupletter.

Men boken Goda Omen har jag liksom inte räknat in, eftersom den är skriven av Terry Pratchett OCH Neil Gaiman .. en författare som jag snarast måste fördjupa mig i.

NU har jag .. efter 27 sidor .. en ny bibel. Stackars er som kommer att tvångsmatas med citat som härmed börjar med baksidestexten på skyddsomslaget ..

Mänskligheten har elva år på sig.

Antikrist är född och Himmel och Helvete förbereder sig på Den sista och slutliga striden. Den som ingår i Den stora planen.

Apokalypsens fyra mc-åkare (Hells Angels, fast på riktigt) är på väg, liksom menige häxjägare Pulsifer och häxan (nåja) Anatema Manick, professionell ättling till sierskan Agnes Nutter som visste precis hur allting skulle gå till, fast inte alldeles exakt.

Nu är det slut! Världen går under!

Men vänta.

Crowley och Aziraphale vill ha ett ord med i leken. Har man levt på jorden som demon och ängel i sextusen år, kan det hända att man börjar ta till sig beteenden som nästan liknar de mänskliga.

Än är det inte över.

Och vem är Ond och vem är God - egentligen?

Författarpresentationen går inte för hackor den heller. Båda författarna uttalar tydliga önskemål om banana daiquiris eller pengar från uppskattande fans .. sådana som mig, som så gärna hade bistått med båda delarna om de bara angett adress eller lämpligt näringsställe.

Jag ryser av lycka och ser boken som ett omen om spännande tider .. för visst handlar den om NU .. den ständigt pågående frågan om vilka som är Onda eller Goda i svensk inrikespolitik, hur och var Den sista och slutliga striden ska avlöpa och vad som ingår i Den stora planen som snart kommer att utkristallisera sig.

Och vilka är Apokalypsens fyra mc-åkare?

Ahh .. jag är i sanning välsignad och när jag läser att de båda författarna skrivit boken under de enda 4-5 timmarna per dag som de båda var vakna samtidigt så inser jag att Ödet har haft ett finger med i spelet.

Dessutom så har ännu ett budskap från Himmel eller Helvete gjort att vår familjebild kommer att förändras inom kort .. samtidigt som jag kraftfullt har bestraffats för kommande eller gamla synder ..


.. men det får jag ta tag i under morgondagen.


DN, DN, SvD, Expr., SvD, SvD,

fredag 28 september 2012

Den Makalöse Maurice, ..


.. är en bok av Terry Pratchett som jag inte visste att den fanns, förrän jag hittade den av en ren slump.

Det är en bok om en katt och hans kultiverade gnagare som, tillsammans med "en flöjtspelande grabb med dum uppsyn", reser runt och åstadkommer sin egen råttinvasion i olika städer och sedan tar furstligt betalt för att låta råttfångaren och hans flöjt befria staden från råttplågan.

Genialiskt .. säger min egen lilla Katt och kräver högläsning ur boken, och gärna ett idolporträtt av Maurice över matskålen.

En av de kultiverade gnagarna får betänkligheter redan på sidan 7 och undrar om det verkligen inte är o-etiskt att livnära sig på lurendrejeri .. och då yttrar den Makalöse Maurice orden som jag tror att jag ska odödliggöra på ett korsstygnsbroderi .. någon gång när jag får tid .. och sätta upp .. någonstans där det blir plats.

"Lurendrejeri är precis vad människor ägnar sig åt. De är så förtjusta i att ständigt lura varandra att de väljer regeringar som gör det åt dem."

Är det inte rent lysande formulerat?

Jojo .. det ska vara en katt som förklarar den mänskliga dumheten för människan .. säger mitt eget Geni. Du har aldrig funderat över hur det kommer sig att alla vettiga författare har katt?

Nej det har jag faktiskt inte. Hur kommer det sig?

KATTEN skriver naturligtvis böckerna!! .. hånler min egen lilla besserwisser.

Men för att återgå till den Makalöse Maurice så beskriver han sitt upplägg på ett sätt som gör att jag faktiskt förstår en hel del som jag inte förstått förut när det gäller politik, medias samspel med politikerna, myndigheternas märkliga förmåga att bli som självspelande pianon som spelar en helt annan melodi än den som var beställd ... och diverse antal märkliga påståenden, händelser, utfästelser, varningar och sk drev som gärna ökar i antal ju närmare ett val vi kommer.

Vi ger dem valuta för pengarna.

Men vi tar ju deras pengar?

Det är makt-havarnas pengar, grabben. Och vad gör makthavare med pengar?

???

De avlönar militärer. De krigar. Faktum är att vi nog har förhindrat en massa krig genom att ta pengarna från dem så att de inte kan göra någon skada.

Men en del städer såg rätt fattiga ut?

Det är väl precis sådana ställen som borde slippa krig eller hur?

Men ....

Vi ger dem valuta för pengarna. De får en förskräcklig råttinvasion, de betalar en råttfångare, råttorna följer med grabben ut ur stan och vips är råttplågan över, alla är glada för att ingen pinkar i mjölet längre, regeringen blir omvald av en tacksam befolkning, allmän glädjeyra över allt. Väl använda pengar i mitt tycke".

Läs på du .. säger Katten. Nu när du äntligen har hittat en bok som innehåller något vettigt så är det mycket möjligt att du lär dig något! Se bara vilken vishet du uppnått redan innan sidan 18.

Låt den Makalöse Maurice och hans kultiverade gnagare bilda regering så är du av med alla dina problem i fortsättningen .. fortsätter hon och stirrar uppfordrande på kylskåpet.

Det känns nästan lite obehagligt och illavarslande på något sätt??? Jag undrar hur den här boken slutar egentligen??

DN,

torsdag 20 september 2012

Sankt Göran och Draken.


Jag har verkligen ansträngt mig för att förstå hur han tänker, Göran Lambertz. Det är naturligtvis inte helt lätt för en vanlig, enkel och obildad människa som jag att begripa de tankar en intellektuell gigant som Göran Lambertz tänker .. men jag tror jag förstår, lite i alla fall?

Han anser att alla de åtta fällande domarna i målen mot Thomas Quick är oklanderliga och att han därför ska anses vara skyldig i evighet. amen. Grunden till detta är att domsluten inte kunde ha blivit något annat än skyldig eftersom underlaget entydigt pekade i den riktningen.

Att underlaget sedan var manipulerat och innehöll felaktigheter är helt betydelselöst eftersom domstolen inte visste om det?

De dömde på det material som presenterades av åklagaren och godkändes av försvarsadvokaten och därmed dömde de rätt.

Alltså är mannen skyldig .. eftersom han dessutom blivit dömd tidigare!

Som sagt, jag tror jag förstår vad han menar.

Men då underkänner han samtidigt hela systemet med rättvisa, tycker jag? Då blir ju det hela bara ett juridiskt hantverk som egentligen inte alls tar hänsyn till den individ det handlar om?

Göran Lambertz avhumaniserar Thomas Quick/Sture Bergwall. Han förvandlar en psykiskt sjuk man som erkänt åtta brott, under påverkan av narkotiska preparat tillhandahållna av personal på den vårdanstalt som har ett egenintresse av att framkalla "förträngda minnen", till ett monster .. en Drake som ska bekämpas till varje pris?

Alla som ifrågasätter de metoder och de slutsatser som låg till grund för de fällande domarna reduceras till Quickmotståndare .. Drakens följeslagare, som också ska nedläggas med vilket vapen som helst?

Göran Lambertz söker stöd hos Åklagaren som gjorde karriär på att sätta Draken inom lås och bom, Förundersökaren/Polisen som anpassat materialet efter Åklagarens behov, Försvarsadvokaten som gjorde sitt yttersta för att stödja de erkännanden som Draken gjort, med benäget bistånd av rättspsykiatrin, och Journalisten som presenterade de andras slutsatser som sanningar.

Alltså .. den svans som presenterade det underlag som ligger till grund för de domar som Göran Lambertz menar är oklanderliga.

Det är ju självklart att han har rätt .. om vi ser det ur hans perspektiv där människan Thomas Quick/Sture Bergwall är helt utraderad, där de som anklagas för felaktigheter är ofelbara och där domstolen inte sysslar med rättvisa för individen utan bara är satt till att åstadkomma en oklanderlig pappersprodukt baserad på andra oklanderliga, men tillrättalagda, pappersprodukter.

Så förvandlas en människa till en Drake. Tidigare missgärningar blir bevis, sjukdom blir bevis, försvunna människor blir faktiska mordoffer och kan därmed spåras till brottsplatser där det inte finns några offer. I stället för bemöta en människa som söker upprättelse så angriper Göran Lambertz en Drake som hotar både honom och den "absoluta rättvisa" som skapats av dem som han hämtar sin information från.

Det är som en berättelse av Terry Pratchett.

Se den skranglige Riddaren i sin skinande rustning som, med en enda trollformel i sitt trogna åttabenta Bagage och sin enormt vassa, magiska penna, går till angrepp mot den misslyckade, osympatiske och drogade mannen från Ankh-Morporks gränder, som han tror ska knuffa honom och Bagaget över Skivans kant.

Se vem som är mest lyckad, tillförlitlig och trovärdig! Se vilken usel människa han angriper! Kan det råda något tvivel om vem som har rätt?

Varför är det då så svårt att ta död på eländet??

I en värld av speglar är alltid Makten fullkomlig, men om speglarna krossas till skärvor bleknar Magin bort och ger ifrån sig myriader sub-astrala partiklar som förvränger verkligheten i området.

Du är ju Riddare, säger Bagaget. Använd din magi .. bevisa något! Rädda oss!

Vi har förirrat oss in i en zon med högt magi-index, säger Riddaren. Fråga mig inte hur, men vi känner av efterverkningarna. Om vi går tillbaka samma väg vi kom kanske vi klarar det.

Och vart är de på väg nu, undrar den intresserade läsaren.

På väg kantvart i full fart .. svarar kristallkulan.

Ibland ser verkligheten som den beskrivs i böckerna om Skivvärlden, verkligare ut än den verklighet som beskrivs i den verkliga Verkligheten ... typ? 

DN, DNAB, AB, AB, AB, AB, SvDExpr., Expr., Expr., Expr.,

måndag 8 augusti 2011

Ibland kolliderar dikten och verkligheten.

I en fjärran och begagnad uppsättning dimensioner finns Världsskivan .. en värld omgiven av ett hav .. som vilar på 4 gigantiska elefanter som står på A´Tuin, sköldpaddan som långsamt simmar genom de interstellära djupen.

Kort sagt och sammanfattningsvis, alltså.

Detta är den värld som Terry Pratchett skriver om och som jag för närvarande är helt förlorad i. Jag har läst böckerna tidigare, men just nu känns de rimligare än någonsin. Nästan rimligare än det som beskrivs på löpsedlarna och rapporteras av andlösa förståsigpåare i tv-sofforna.

Som till exempel, när huvudpersonerna .. en misslyckad trollkarl och en turist, en fullständig främling i Skivvärlden .. befinner sig i en läckande farkost och plötsligt upptäcker att horisonten är betydligt mindre än den borde vara.

”Vi håller på att föras över världens kant” .. utbrister trollkarlen.

”Vill du ha något att äta?” .. frågade turisten och började rota igenom knytet som han fäst vid relingen, bortom fukten.

”Förstår du inte?" .. fräste trollkarlen. ”Vi är på väg över Kanten, för Guds skull!!”

”Kan vi göra något åt det?”

”Nej!”

”Då kan jag inte se någon mening i att drabbas av panik” ..sa turisten lugnt.

Ärligt talat, är det någon som INTE ser likheten med den pågående paniken som sprider sig över världen när alla aktörer på finansmarknaden upptäcker att .. det finns INGEN som tar befälet och talar om vad de ska göra NU!!

Vi är på väg över kanten, för Guds skull!!

Vad ska vi göra???

Och för min del rekommenderar jag att de sätter sig ner och läser något om Terry Pratchetts Skivvärld, så lär de sig snabbt att .. det kan bli värre, mycket, mycket värre!!

Mina hjältar räddades till exempel av Thethis, en stackare som fallit över Kanten och som sedan dess består av vatten och mycket lite annat. Vilket får trollkarlen att undra .. ”Hur håller han ihop sig. Varför spiller han inte ut sig???”

Hur han räddades från den olyckshändelsen är en helt annan historia.

AB, AB, Expr., Expr., AB